Företaget Godsinlösen ser till att skadade varor lagas och återbrukas. I samarbete med försäkringsbolag utvecklar man cirkulär skadereglering, som går ut på att skadeanmälda produkter samlas in, tas till vara, och ersätts med reparerade. Även vid reklamationer från transportbolag och e-handel skapar man nya vägar för skadat gods som annars skulle kastats.

Företaget Godsinlösen (GIAB) är experter på återanvändning och returlogistik och har utvecklat ett cirkulärt koncept som skapar lönsamma affärer från skadade eller kasserade varor. Genom att förlänga produkternas livslängd bidrar företaget till att göra verklighet av begreppet cirkulär ekonomi. Idén uppstod genom ett samarbete mellan Godsinlösens grundare, Christian Jansson och Patrik Zalewski, och ett av de stora försäkringsbolagen.

Jens Thulin arbetar som cirkulär affärsutvecklare vid företaget Godsinlösen. En titel som han för närvarande antagligen är ensam om i Sverige. Foto: Aktuell Hållbarhet

”Vi har tillsammans med flera av Sveriges största försäkringsbolag utvecklat tjänsten Cirkulär skadereglering. Förenklat innebär detta att försäkringstagarna måste lämna ifrån sig den eller de produkter de begär ersättning för. När en försäkringstagare vill ha ersättning för sin skadade TV, mobil eller laptop ska produkten skickas in till Godsinlösen. Tjänsten innebär skadeverifiering, skadeförebyggande och att skadat gods återanvänds. Så långt det är möjligt försöker vi rädda produkten, eller ta till vara användbara komponenter för vidare försäljning. Går inte detta ser vi till att avfallet tas om hand på korrekt sätt”, säger Jens Thulin, som är cirkulär affärsutvecklare på Godsinlösen i Staffanstorp.

Mobilcirkeln™

”Mobilcirkeln™ är en tjänst som vi utvecklat inom Cirkulär skadereglering. Kort innebär detta att försäkringstagaren ersätts med en reparerad telefon istället för att erhålla pengar för att köpa en ny. Konceptet är en distributionstjänst för skadade telefoner som innebär insamling, skadeverifiering, genomförande av rätt åtgärd för skadan, samt kompensation till den skadelidande. Beroende på skada, modell, tidsram och försäkringsbolagets kostnadsram tar vi fram den bästa lösningen för det aktuella ärendet”, konstaterar Jens.

”Det kan röra sig om reparation av försäkringstagarens egen telefon, eller att kunden får en utbytesenhet, dvs en mobil som återtillverkats i fabrik, i samma modell och prestanda som den skadade telefonen.  Alla delar är originaldelar. Vissa delar i telefonen är till hundra procent fabriksnya, medan andra delar är återanvända reservdelar. Om reparationskostnaderna är för höga, eller om telefonen inte kan användas som inbytesenhet, döms den ut. Försäkringstagaren får då ut kontantersättning och den skadade telefonen plockas isär och användbara komponenter tas till vara eller återvinns. Det hela går snabbt. Kunden ska normalt inte behöva vänta mer än en arbetsvecka från att vi mottagit den skadade telefonen till att de kan hämta ut en åtgärdad telefon hos närmaste postombud, alternativt erhållit annan ersättning”.

”Godsinlösen reparerar inga telefoner på plats i Staffanstorp utan samarbetar i ett nätverk med externa globala aktörer för både reparationer och utbytesenheter, som exempelvis Apple, Samsung och Sony. Leverantörerna är noga utvalda för att kunna säkerställa hållbarhet, kvalitet och kostnad”, berättar Jens Thulin.

Lönsamhet genom praktiskt hållbarhetsarbete

”Konceptet minskar både miljöpåverkan och kostnaderna. En återvunnen mobil motsvarar en minskad avfallsmängd på mer än 80 kg och mer än 60 kg minskade koldioxidutsläpp. Godsinlösen lämnar en rapport till kunden där det framgår vilka miljöbesparingar som gjorts. Systemet används framförallt av försäkringsbolagen, men fungerar fint även för aktörer inom andra branscher. Cirkulär skadereglering innebär både ekonomiska och miljömässiga besparingar då det motverkar utvecklingen av vårt slit och släng-samhälle, samtidigt som tjänsten motverkar att försäkringssystemet överutnyttjas”.

”Av tio anmälda skador är det cirka tre försäkringstagare som väljer att avsluta sitt ärende när de blir ombedda att lämna ifrån sig sitt skadade gods. Det innebär att 30 procent av utbetalningarna aldrig genomförs, vilket resulterar i en ekonomisk besparing som kommer försäkringstagarna till nytta. Inom Mobilcirkeln™ har detta under 2016 medfört att cirka 7 000 skadeärenden för mobiltelefoner avslutats innan utbetalning av ersättning – med bibehållen kundnöjdhet för försäkringsbolagen”, konstaterar Jens Thulin.

Hjälper företag och organisationer att arbeta cirkulärt

Via Returhuset i Staffanstorp säljer Godsinlösen produkter och partier som av olika anledningar blivit utdömda, men som nu får nytt liv i en cirkulär ekonomi. Här finns leksaker, cyklar, kläder, skor, hushållsartiklar och mycket annat. Foto: Staffanstorpsnytt.

”Grunden i vår affärsmodell är att hjälpa företag och organisationer att omsätta den cirkulära ekonomins teori i företagens praktiska arbete på ett sätt som ökar den ekonomiska lönsamheten. Att utgöra länken mellan avfall och resurs har visat sig vara en lönsam affär och vårt arbete med returlogistik är en viktig faktor i sammanhanget. Våra tjänster bygger på vinstdelning. Vi tar betalt för logistiklösningar, lagerhållning, rekonditionering, reparationer och försäljning. I de fall det blir pengar över delar vi vinsten lika med kunden. Dessa principer är applicerbara även i andra branscher och vi arbetar exempelvis med samma cirkulära koncept för uttjänt IT-utrustning”, berättar Jens.

”Andra intressanta områden som vi arbetar med är hantering av gods från transportbolag och e-handelsföretag. Ett kylskåp som får bucklor i dörren under transporten reklameras av mottagaren och transportbolaget får stå för kostnaden. Genom att samarbeta med oss kan kylskåpet få ett nytt liv och komma till användning istället för att kastas. På samma sätt kan returer och reklamationer från e-handelsbolagen säljas vidare om de hanteras på ett väl genomtänkt sätt. Vi säljer de uppgraderade varorna i vår butik som heter Returhuset, via våra försäljare eller via Tradera och Blocket”.

”Godsinlösens utgångspunkt är att produkterna ska leva så länge som möjligt. I de fall det är olönsamt att sälja dem vidare försöker vi skapa nya användningsområden. Jag är övertygad om att marknaden för cirkulär ekonomi kommer att växa och att efterfrågan på olika tjänster ökar efterhand. Det kan exempelvis röra sig om logistikföretag som samlar in och distribuerar produkter, återförsäljnings- och försäljningsplattformar som erbjuder produkterna, eller företag som har specialkunskaper inom reparation och uppfräschning av delar och komponenter. Cirkulära lösningar erbjuder nya vägar till att kreativt engagera kunder och etablera en långsiktig relation”.

Nästa steg är återtillverkning

Godsinlösens VD Christian Jansson menar att cirkulär ekonomi har gått från ett flumbegrepp till en realitet inom näringslivet. Som experter på återanvändning är nästa steg för företaget att även bli experter på återtillverkning.

”Efter årsskiftet planerar vi för en sammanslagning mellan Godsinlösen och ett av Sveriges främsta företag inom återtillverkning. Målsättningen är att utveckla ett bolag inriktade på att, antingen själva eller som underleverantör till nyckelbranscher, driva utvecklingen bort från en linjär ekonomi och fram mot en hållbar ekonomi. Vi är just nu igång med planeringen för en eventuell sammanslagning av dessa bolag och framtidsutsikterna ser mycket spännande ut. Inom den cirkulära ekonomin är även energifrågan av stor betydelse och utveckling av affärsområden inom förnyelsebar energi och energilagring ligger i pipeline”, avslutar Christian Jansson.

Forskning- och utvecklingsprojekt

Godsinlösen deltar i flera nationella och internationella forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett av de viktigaste är REES (Resource Efficient and Effective Solution based on circular economy thinking). Projektet finansieras av MISTRA och startade under 2015. Syftet är att med kunskap och innovativa idéer främja utvecklingen av en cirkulär ekonomi. Konsortiet består av flera universitet och ett antal företag. Godsinlösen samarbetar sedan länge med Lunds universitet och Internationella Miljöinstitutet (IIIEE). Det rör sig bland annat om projektarbeten och livscykelanalyser.

Artikeln publicerades i januari 2017.