FCC7006F-E6EF-4585-AA62-2B9441B934A1

”Numera kör SSAB:s interna transportavdelning ut LD-slammet och lägger det på en särskilt yta där det får ligga i två veckor och torka. I ett nästa steg använder vi en traktor med fräs som fräser materialet så att det har möjlighet att torka. Materialet ingår sedan i briketterna som recirkuleras i masugnen”,

Under 2014 skapade stålkoncernen SSAB en ny funktion för hållbarhet på koncernnivå. Arbetet för området – som ingår i SSABs strategi och vision mot en mer hållbar värld – leds av Maria Långberg som samtidigt blev VD för dotterbolaget Merox AB. ”Det är jättespännande och intressant att leda Merox arbete. För SSAB är det viktigt att integrera hållbarhetsdimensionen som en naturlig del i affärsstrategierna och i verksamheten. Att inkludera Merox bidrag som en integrerad del av SSAB hållbarhetsarbete är en viktig del av detta”, konstaterar Maria.

”Merox är inriktat på att optimera SSABs biprodukts-, skrot- och avfallshantering med fokus på hållbarhet. Vi arbetar med hela kedjan från forskning, utveckling, produktion, marknadsföring till intern användning och extern försäljning. I vår produktportfölj finns ett antal goda exempel på smart användning av biprodukter och avfall från tillverkningen av stål. Ett aktuellt exempel är en process som vi utvecklat för att recirkulera ett slam som är rikt på järn och som bildas vid processerna i stålugnen.

Användbart slam hamnade på tippen

Vid tillverkningen av stål vid SSAB i Luleå uppstår ett slam som innehåller betydande mängder järn. Slammet är ett resultat av rökgasrening från processen då syrgas blåses i smältan i LD-ugnen (stålugnen) och syftet med LD-processen är att rena metallsmältan från kol. Om du undrar vad LD står för är den här syrgasprocessen uppkallad efter de österrikiska städerna Linz och Donawitz. Metoden är en av flera olika typer av syrgasprocesser som används inom metallindustrin.

Under många år omhändertogs slammet från LD-ugnen i ett sinterverk. När SSAB lade ner verket 1978 och huvudsakligen började använda pellets som järnråvara, hamnade slammet på hög, avskilt från övrigt avfall. Uppskattningsvis har under de senaste 25 åren 500 000 ton LD-slam deponerats.

Slammet får nytt liv som användbar produkt

”Under årens lopp har ett antal försök genomförts för att ta fram en metod för hur LD-slammet ska kunna avvattnas för att efter det recirkuleras – men tyvärr inte med framgångsrikt resultat. Vårt projekt för att kunna återta LD-slammet påbörjades sommaren 2013 och under 2014 presenterade vi en lösning där slammet återtas i briketterna som används på masugnen”, berättar Maria Långberg.

Det har tidigare funnits två stora problem med recirkuleringen av slammet, nämligen hög zinkhalt och hög fukthalt. Nuförtiden är zinkhalten lägre då skrotet som används vid ståltillverkningen är renare, något som ger lägre zinkhalt i slammet. Den höga fukthalten har emellertid kvarstått och det är här som Merox tagit fram lämpliga åtgärder för recirkulering av slammet.

”Tidigare försök har bland annat handlat om att blanda slammet med cement och kalk för att torka ut det, Vi har även provat att rulla pellets av det torkade materialet”.

”Numera kör SSAB:s interna transportavdelning ut LD-slammet och lägger det på en särskilt yta där det får ligga i två veckor och torka. I ett nästa steg använder vi en traktor med fräs som fräser materialet så att det har möjlighet att torka. Materialet ingår sedan i briketterna som recirkuleras i masugnen”, avslutar Maria Långberg.

Varje år producerar SSAB:s stålverk cirka 40 000 ton vått slam vilket ungefär motsvarar 25 000 ton torr vikt. Att kunna recirkulera LD-slam istället för att deponera det ger både miljönytta och minskade kostnader för inköp av råmaterial. I nuläget uppskattas besparingspotentialen till fem till tio miljoner kronor per år.

Artikeln publicerad i april 2015