Att använda krossad slagg i asfalt ger hållbara och stabila vägbeläggningar med lång livslängd. Under tio år framåt köper NCC Roads all slagg från Ovakos anläggning i Smedjebacken – en industriell symbios som ger miljönytta.

På Miljönytta hittar du många exempel på hur begreppen ”cirkulär ekonomi” och ”industriell symbios” tillämpas i verkligheten. Cirkulär ekonomi kan exempelvis innebära att ett företags restprodukter används råvara för en annan verksamhet, eller att överskottsenergin värmer grannföretagets byggnader eller slussas ut i fjärrvärmenätet. Sådana förfinade resursflöden kan skapa innovativa affärsmodeller och i en cirkulär ekonomi går affärsnytta och resurseffektivitet hand i hand. Rör det sig om ett långsiktigt samarbete mellan olika lokala och regionala aktörer kring material, energi, vatten och andra resurser kan man tala om industriell symbios.

Krossad stålslagg fungerar bra som ballast i asfalt. Foto: NCC.

Krossad stålslagg fungerar bra som ballast i asfalt. Foto: NCC.

Nyligen slöt NCC Roads ett avtal med Ovako som innebär att företaget under de kommande tio åren köper all slagg som uppstår vid tillverkningen av stål vid Ovakos anläggning i Smedjebacken. ”I Sverige har krossad slagg bara använts i begränsad omfattning som ballast i asfalt. Nu ska det bli ändring på det och vi erbjuder nu specialbeläggningar av mycket hög kvalitet”, berättar Roger Lundberg, marknadschef Asfalt hos NCC Industry.

Egenskaper som ligger högt på önskelistan

”Som producent av asfalt har vi självklart önskelistor på förbättringar av produkternas egenskaper och prestanda”, konstaterar Roger Lundberg. Tänk om det går att göra asfalt som:

  • Har längre livslängd och som minskar kostnaden för vägen.
  • Sänker trafikbullret och störningarna för de närboende.
  • Ökar trafiksäkerheten genom högre friktion.
  • Inte ger upphov till stensläpp och minskar risken för stenskott.
  • Går att lägga tunnare, kräver mindre bindemedel och som går att transportera långa sträckor.
  • Går att lägga på platser där slitaget är extra stort.
  • Har förbättrade miljöegenskaper.

”Det visar sig att slaggasfalt har de flesta av de ovanstående egenskaperna. Genom att byta ut bergkross mot krossad ljusbågsslagg (EAF-slagg) kan man vässa asfaltens egenskaper och få vägbeläggningar som håller betydligt längre. Dessutom sparar vi ändliga naturresurser. Begreppet slaggasfalt låter kanske inte så kul, men produkten är det”, fortsätter Roger.

Biprodukt från tillverkning av stål

Slaggasfalt ger hållbara vägbeläggningar som reducerar buller. Foto: Håkan Lindgren.

Slaggasfalt ger hållbara vägbeläggningar som reducerar buller. Foto: Håkan Lindgren.

Vid Ovakos stålverk i Smedjebacken tillverkas stål från skrotråvara. Processen omfattar smältning i ljusbågsugn och färdigställande i skänkugn. I ljusbågsugnen tillsätts kalk (CaO) och dolomit (CaO, MgO) som slaggbildare och vid båda processerna bildas slagg som biprodukt. I ljusbågsugnen bildas de största mängderna och det rör sig om storleksordningen 60 000 ton per år. Slaggen består huvudsakligen av kalciumoxid, kristallin och amorf kvarts, magnesiumoxid och järnoxid. Den innehåller även en rad andra ämnen, bland annat olika metaller. Laktester har visat att materialet är inert, vilket innebär att endast ytterst små mängder av beståndsdelarna kan lakas ut. I tekniska anvisningar och standarder kallas slaggen för EAF- slagg (Electric Arc Furnace slag).

EAF-slagg används i stora delar av världen till många olika ändamål. Den största användningen är i vägbeläggningar där det går att dra fördel av den höga nötningsbeständigheten. I Sverige har stålslaggen tidigare inte slagit igenom som ballast i asfalt. En förklaring är den goda tillgången till bergmaterial, men den viktigaste orsaken var frågeställningen om EAF-slaggen skulle betraktas som avfall eller biprodukt. Här var myndigheterna länge osäkra om hur slaggen skulle klassificeras. ”Nu har äntligen stålbranschen fått EAF-slagg registrerad som en tillverkad produkt och detta underlättar hanteringen. Slaggen från Ovako i Smedjebacken är både CE-märkt och registrerad enligt kemikalielagstiftningen REACH”, säger Roger Lundberg.

Undersökningar som gjorts av bland andra Väg- och Transportforskningsinstitutet (VTI) visar att slaggasfalt är särskilt lämplig för utsatta ytor, som exempelvis cirkulationsplatser, korsningar och busshållplatser.

Ingår i NCC Green Concept

”Asfalt med EAF-slagg som ballast har goda mekaniska egenskaper när det handlar om stabilitet, styvhet och beständighet. Kornen blir efter krossning i flera steg kubiska, men behåller samtidigt sin skrovliga yta vilket innebär att asfaltbeläggningen får en mycket god stabilitet. Genom att slaggen innehåller fri kalk i lämplig mängd blir beständigheten mot vatten mycket bra. Bindemedelshalten är lägre i slaggasfalt än konventionell asfalt på grund av sin högre korndensitet”, säger Roger Lundberg.

”I Borlänge lade vi för tio år sedan slaggasfalt på en stor och mycket trafikerad cirkulationsplats. Den håller fortfarande mycket hög standard och kommer inte att behöva bytas på många år än”.

Roger Lundberg konstaterar att slaggasfalt är en produkt i tiden, som med sina många miljöfördelar passar väl in i NCC Roads portfölj av gröna produkter och tjänster:

  • Slaggasfalt kan produceras med grön produktionsteknik (NCC Green Asphalt). I praktiken innebär det lägre energiåtgång och mindre koldioxidutsläpp jämfört med konventionell asfalt.
  • Genom att ersätta krossat berg med slagg sparas ändliga naturresurser.
  • Beläggningar av slaggasfalt har väsentligt högre livslängd än traditionell asfalt, framför allt i utsatta trafikmiljöer. Det är bra både för ekonomi och miljö.
  • Beläggningar av slaggasfalt bullrar mindre.
  • Beläggningar av slaggasfalt har god friktion och står emot slitage från dubbdäck. Det betyder bland annat att minskad uppkomst av hälsovådliga partiklar (PM10).

”En stor del av material som tidigare dumpades på deponier hittar nu vägen till helt nya användningsområden. EAF-slaggen i asfalt är ett bra exempel på cirkulär ekonomi och symbios mellan olika företag”, avslutar Roger Lundberg.

Artikeln publicerades i september 2016.