Uttag av biobränslen från skogen för också bort näringsämnen. För att sluta kretsloppet och förhindra markutarmning bör askan återföras. Askungen Vital länkar ihop energibolagen med skogsbrukarna och tar hand om hela hanteringen av askan från producent till skog, med analys, behandling och spridning.

”När man använder biobränslen från skogen tar man bort viktiga näringsämnen från ekosystemet. Kvävet försvinner vid förbränningen, medan ämnen som magnesium, fosfor, kalium och kalcium finns kvar i askan. Ämnen som är viktiga för trädens tillväxt och som motverkar försurning av skogsmarken. Skogsstyrelsen rekommenderar att askan återförs, men i praktiken finns det varken hårda lagkrav eller starka ekonomiska incitament som gynnar ett kretsloppstänkande. Trots detta återförs mycket aska till skogarna och vi är en viktig spelare i sammanhanget”, konstaterar Henrik Pedersen VD vid Askungen Vital.

Kretslopp med återföring av näringsämnen

Det är brist på tydliga riktlinjer, kunskap, etablerad metodik och ekonomisk stimulans för att inkludera askan i kretsloppstänkandet i skogen, anser Henrik Pedersen. Foto: Askungen Vital

Varje år producerar de svenska energibolagen 1,7 miljoner ton energiaskor som restavfall. Det finns dock inga officiella siffror på hur många ton oförorenad aska som finns tillgänglig för återföring till skogen. Med tanke på mängden grot (grenar, toppar) som används i Sverige borde produktionen uppskattningsvis uppgå till 200 000 aska från skogsbränsle. Om avfallet inte eldas tillsammans med förorenat avfall skulle askan kunde återföras till kretsloppet i skogen. För närvarande återförs ungefär 40 000 aska, huvudsakligen i Västra Götaland, Skåne och Kalmar län. Det rör sig om askor som uppfyller Skogsstyrelsens riktlinjer med bland gränser för högsta tillåtna innehåll av tungmetaller.

”Ett fjärrvärmeverk som eldar med biomassa får en rest av aska som blir kvar efter förbränningen. Det rör sig om mellan en och tre procent av bränslevolymen och energibolaget måste på något sätt göra sig av med relativt stora volymer av aska. Här finns det ett antal olika lösningar, exempelvis som täckningsmaterial på deponier eller ballast i cement. En del aska blandas i trädgårdsjord och säljs i säckar. Tittar man bara på hanteringskostnaden kan sådana alternativ kortsiktigt vara billigare än att återföra askan till skogen. Sådan användning gör att näringsämnen försvinner från skogens kretslopp. Detta påverkar trädens motståndskraft och tillväxt och bidrar till ökad försurning av mark och vatten. I slutänden kan det bli väldigt dyrt för samhället”, berättar Henrik Pedersen.

”Vår affärsidé är att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till ett fungerande kretslopp. För att det hela ska fungera krävs naturligtvis energibolag som vill se en hållbar användning av askan, men också att skogsbolagen och markägare efterfrågar askåterföring. Efterfrågan finns på många ställen och vi hanterar i storleksordningen 25 000 – 30 000 ton aska varje år, men om alla hade följt Skogsstyrelsens råd kan den siffran bli mycket högre. Vi bedömer att det varje år finns 200 000 ton askor att arbeta med. Askåterföring borde vara ett krav för skogsbränslet ska räknas som förnybart. Det skulle vara positivt både för vår verksamhet och skogen”.

Utan skador och till nytta för skogen

”Vi kan återföra aska i de flesta skogsbestånd men det måste finnas stickvägar så att våra fordon kan ta sig fram. Askan kan användas för både löv- och barrträd och spridningen kan påbörjas efter första gallringen ända fram till cirka två år innan beståndet avverkas. Vi kan också återföra aska på hyggen, både innan och efter plantering, men en förutsättning är att det finns växtlighet på hygget”, säger Henrik.

”Vi vill göra ett bra jobb utan skador och till nytta för skogen. Våra spridningsförare har därför Grönt kort och goda kunskaper om hur man arbetar så skonsamt som möjligt för mark och träd. Askan gör i princip nytta överallt men det gäller inte om det finns känslig natur eller fornlämningar. Skogliga impediment, nyckelbiotoper, hänsynsytor, kantzoner till våtmarker, sjöar och bäckar kommer därför inte ifråga för spridning”.

Hela kedjan från pannan till skogen

”Askungen Vital tar hand om hela hanteringen av askan från producenten till skogen. Askan körs till ett av våra upplag där den får ligga i minst tre månader. I upplaget härdar askan och får en annan kemisk sammansättning, bland annat blir materialet blir mindre basiskt och frätskador på vegetationen kan undvikas. När askan är färdighärdad krossas och siktas den, bland annat för att näringsämnena ska upptas optimalt i skogsmarken. Upplösningen ska ske långsamt för att förhindra att det uppstår akuta negativa effekter. Dåligt härdade askor kan skada växter och djur samt öka risken för utlakning av näringsämnen. Avsikten är att produkten ska lösas upp under en period av 5 – 25 år”, berättar Henrik Pedersen.

”Den här spridningsmaskinen för återföring av aska är en ombyggd skotare där vi designat ombyggnaden med balja och spridare. Maskinen är unik och finns bara hos oss med dator och GPS. De åtta hjulen gör att vikten blir jämt fördelad men den är ändå smal nog för att lätt gå igenom skogens stickvägar. Den är utrustad med en miljöanpassad motor med låg bränsleförbrukning”, berättar Henrik Pedersen vid Askungen Vital. Foto: Askungen Vital.

”Vi samråder med Skogsstyrelsen kring beståndet som ska behandlas. Området kartläggs och behandlingsmetoden och mängden material bestäms. När tillstånd och dokumentation är klara påbörjas det praktiska arbetet. Den kemiska analysen av askan är ett viktigt steg och några förorenade askor får naturligtvis inte hamna i skogen. Askan behandlas så att fraktionsstorleken och vattenhalten blir lämplig för spridning”.

”Efter godkänd analys och behandling transporteras askan med lastbil till det aktuella området och omlastas på växelflak som placeras på lämpliga platser i skogen. Spridningsfordonen hämtar därefter materialet och kör längre in i skogen och sprider det. Normalgivan är cirka tre ton per hektar och spridningen dokumenteras i form av spridningskartor. Det dammar inte under spridningen och eftersom askan är brunaktig till färgen så syns den inte efter några dagar.  Fordonen är små och smidiga för att påverka naturen så lite som möjligt”.

Bidrar till Sveriges miljömål

Biobaserade energiråvaror svarar för nästan en tredjedel av den svenska energiproduktionen och uttaget av trädbränslen ökar. Råvara från skogen utgör en viktig resurs för att minska klimatpåverkan av energisystemet och bidra till ett kretsloppsbaserat samhälle.
 Askungen Vital hävdar dock att det fattas en viktig bit i kretsloppspusslet – återföringen av den näringsrika och basiska askan.

”För att täcka den stora efterfrågan på flis tar man i allt högre utsträckning ut grot från skogen. Förr i tiden fick sådant material ligga kvar och förmultna och blev till näring i marken. I dagens skogsbruk tar man även stubbarna ur skogen. Höga uttag av energived, grot och stubbar riskerar att på lång sikt utarma markerna. Att öka andelen återförd aska är Askungen Vital AB:s affärsidé. Vi arbetar för vitala skogar som uthålligt och på lång sikt bidrar till att trädbränslen förblir en viktig, inhemsk och miljöriktig energiresurs. Att skogen mår bra av att få tillbaka de näringsämnen vi lånat för vårt energibehov är logiskt. I vårt arbete bidrar vi dessutom till flera av Sveriges miljökvalitetsmål – Bara naturlig försurning, Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag samt Giftfri miljö”, avslutar Henrik Pedersen.

Artikeln publicerades i maj 2017.