En oöverträffad kombination av slitstyrka, funktion och tilltalande utseende gjorde en gång perstorsplattan till en modernitetens sinnebild. Nu är det polyoler och specialkemisk innovation som förs ut i världen från Perstorp – och för företaget liksom för materialet plast är utveckling den enda konstanten.

”Vi var Skandinaviens första plasttillverkare”, berättar Anna Berggren, Business Development Manager på Perstorp. ”Många förknippar oss säkert fortfarande med laminat för kök och möbler, de gröna sopkärlen som fortfarande är standard i många kommuner samt för den stora exportsuccén Pergo.”

Perstorps isolitfabrik på 30-talet, då företaget var pionjär inom härdplaster. Idag bidrar man till att ge moderna plastprodukter längre livscykel och mer cirkulära egenskaper. Foto: Perstorp.

Perstorp har en lång och brokig företagshistoria med början som ättikstillverkare. Redan 1918 introducerade man Skandinaviens första plastmaterial, isolit – en variant på härdplasten bakelit.

Härdplaster ersattes allt mer av smältbara termoplaster, och på 1950-talet hade syntetiska plaster kommit i allmän användning och massproduktion. Vid det laget hade Perstorp etablerat sig som den första moderna plastindustrin i Norden, med över 10 000 olika produkter.

”Drivkraften var att utveckla nya lösningar – för att tillgodose kundbehov eller lösa problem på olika sätt. Plast är ett omdebatterat material, baserat på den bristande avfallshanteringen i många delar av världen – men även om vi ser problemen är plast ett fantastiskt material med många användningsområden. Det gör att vi kan transportera smidigare tack vare lättare material, skydda livsmedel och mediciner, och isolera byggnader för att minimera energiförbrukningen. Det ger ett stort positivt miljöbidrag när det används rätt”, påpekar Anna Berggren, och tillägger:

”Men det handlar om att ta vara på materialen på rätt sätt, när produkten eller förpackningen är förbrukad – genom att se till att den hamnar i ett lämpligt materialflöde för återvinning eller återanvändning”.

Från laminat till kemi – och tillbaka till framtidens plaster

Medan plastens segertåg gick över världen – idag har det tillverkats uppskattningsvis 8 miljarder ton – profilerade sig företaget inom de högtryckslaminat som tog form från 20-talet och framåt. Först kom perstorpsplattan, senare också golv under namnet Pergo. Plastlaminat som produkt blev nästan synonymt med företagsnamnet. Men utvecklingen gick vidare:

”För cirka 20 år sedan bestämde sig Perstorp för att fokusera på kemi, och sålde de plastrelaterade verksamheterna”, berättar Linda Zellner, director of Innovation på Perstorp. ”På senare tid har dock företaget gjort en nysatsning eftersom bolaget sett att man kan erbjuda resurseffektiva och hållbara alternativ som ger kunder konkurrensfördelar. Färg, bindemedel och plaster är några av de största marknadssegmenten för Perstorp idag.”

Anna Berggren tror att Sveriges grundmurade rykte som föregångsland gynnat företaget på världsmarknaden, och idag är Perstorp marknadsledande i hälften av sina segment. Man är inte minst drivande i att utveckla nästa generations plaster.

Smarta tillsatsämnen för bättre plaster

”Det är oerhört viktigt för oss att hålla oss uppdaterade om vår omvärld, och arbeta proaktivt med innovation”, säger Anna Berggren. Hon betonar att nya produkter måste vara både resurseffektiva och konkurrenskraftiga.

Ett av företagets fokusområden är bioplaster till påsar, plastfilmer, förpackningar och beläggningar. Grundidén är att skräddarsy materialegenskaperna hos förnybara och bionedbrytbara plaster med hjälp av kaprolaktoner – en grupp tillsatsämnen där Perstorp är världsledande – så att de blir tåligare, håller längre och får fler användningsområden.

Perstorps kaprolaktoner förbättrar egenskaperna hos elastomerer, ytskikt, bioplaster, lim och termoplaster, och bidrar på två sätt till mer hållbara produkter: ökad prestanda och bättre bionedbrytbarhet. Foto: Perstorp.

Tålighet och nedbrytbarhet må låta som motstridiga ideal, men Perstorps produktlösning Capa hittar en gyllene medelväg: kaprolaktonerna gör att biopolymerer blir starkare och mindre sköra, och ger produkterna längre livslängd. De bryts inte heller ned i kontakt med till exempel livsmedel – men de är fortfarande bionedbrytbara och komposterbara. Under rätt förhållanden bryts bioplast med Capa ned biologiskt på kort tid.

”Målet är att underlätta avfallshanteringen genom att exempelvis erbjuda bionedbrytbara plaster eller sådana som kan återvinnas – men också att skapa lösningar som håller över en längre tid, för att på så sätt ta vara på resurser mer effektivt”, förklarar Linda Zellner. Hon lyfter fram produkten Pevalen som ett annat exempel på samma princip:

”Pevalen är en ftalatfri mjukgörare. Den bidrar till att en hel materialgrupp, PVC, kan flyttas från att vara ett miljöproblem till att bidra med sina långa livslängd och stora förnybara innehåll.”

Ambitiösa mål för hållbarhet

Perstorp har en historia av innovation och marknadsdriven utveckling, men också av hållbarhetsarbete. Man hörde till de första kemiföretagen att införa en miljöpolicy, och sedan länge bidrar produktionsanläggningarna med fjärrvärme. Under parollen Hållbar Kemi 2030 samarbetar man med andra kemiföretag i Stenungsund för att göra orten till ett globalt nav på området – och 2017 presenterade företaget också ett nytt hållbarhetsmål, Finite Material Neutral, med ett antal fokusområden:

Perstorp nysatsar på plastområdet med resurseffektiva och hållbara produktlösningar. ”I vårt nuvarande erbjudande finns bland annat bionedbrytbar Capa, den glasliknande plasten Akestra, och en ftalatfri mjukgörare för PVC – Pevalen”, säger Linda Zellner, director of Innovation på Perstorp. Foto: Perstorp.

”Man kommer titta närmare på råvaror, energi, vattenhantering, avfall och metallanvändning i katalysatorer. Ambitionen med det är att utveckla Perstorp till ett företag som inte bidrar till klimatförändringar eller till att utarma ändliga resurser. Att ställa om till förnybart, alternativt sluta cirklarna och återvinna eller återanvända resurser”, förklarar Anna Berggren.

Som ett led i hållbarhetsambitionen lanserades hösten 2017 Pro-Environment Polyols: en ny portfölj av polyoler, ämnen som används bland annat i färger, smörjmedel och lim. Med dem blev Perstorp först att erbjuda alla viktiga former i förnybar variant, och satsningen belönades med Frost & Sullivans hållbarhetspris för biobaserade material 2018.

”Vi ser ett kraftigt växande intresse från marknaden för förnybara produkter. Vi befinner oss i början av en omställning värdekedjorna igenom. Vi tror inte att man kommer vara en spelare i framtiden om man inte utvecklar och tillhandahåller hållbara produkter”, konstaterar Anna Berggren.

Artikeln publicerades i oktober 2018.