Longopac – inte vilken sopsäck som helst

Mycket av det som händer inom miljö- och återvinningsindustrin sker stegvis i det tysta. Förbättringar är sällan spektakulära och får därför sällan uppmärksamhet i media. Inte desto mindre sker miljöanpassade framsteg som kan innebära stora vinster för både miljö och skattebetalare.

Inom sjukvården produceras mycket avfall.

Sjukvårdens avfallshantering är ett exempel. Den bygger på en stor användning av engångsmaterial och förpackningar som är omfattande, kostsam och påverkar miljön. Här uppstår många olika slags avfall, alltifrån hushållsavfall till restprodukter som kan innehålla läkemedelsrester, smittämnen, kemikalier och andra farliga ämnen.

För att minska avfallsmängderna förebygger de flesta sjukhus uppkomsten av avfall och utnyttjar rationella system för sortering och omhändertagande av avfallet.

Region Skåne, med cirka 33 000 anställda och nio sjukhus har i sitt miljöprogram för 2006-2012 satt upp målet att minska mängden avfall och öka återvinningen med 15 procent till 2008. För att lyckas nå målet använder landstinget en plan för avfallsminimering och har låtit undersöka vilka produktgrupper och avfallsslag som har stor klimatpåverkan och ger höga kostnader. Resultatet visade att avfall som inte var klassificerat som riskavfall ändå hamnade i säckarna för detta. Kostnaderna blev högre, transporterna fler och mer avfall än nödvändigt gick till förbränning. Dessutom användes större mängder emballage för riskavfall, som i sin tur innehåller mer material än vanligt emballage.

Ett annat problem var att sopsäckarna för hushållsavfall ofta samlades in och kastades innan de var fulla. Forskarna visade på kopplingen mellan avfallsemballaget och klimatpåverkan: att använda fler sopsäckar än vad som behövs orsakar ökade utsläpp av koldioxid.

Paxxo-säckar.

Mer välfyllda säckar och lägre polytetenmängd ger lägre CO2-utsläpp.

För att komma tillrätta med problemen använder Region Skåne numera ett alternativt säcksystem som är utvecklat av företaget Paxxo i Malmö.

– Våra säckar görs av polyeten och är tunnare än traditionella sopsäckar. Säcktjockleken är nästan halverad med bibehållen styrka, mycket på grund av vår tillverkningsprocess, säger Carl-Hugo Péters, vd för Paxxo. Han tillägger att utvecklingen mot tunnare men starkare material kommer att fortsätta.

En finess med systemet är att användaren själv kan avgöra hur stor varje säck ska bli. Longopac säljs över hela världen till industri, sjukhus och reningsverk och kan, genom att den finns i olika färger, användas för källsortering. En biologiskt nedbrytbar variant av säcken går att kompostera.

Klimatundersökningen som Region Skåne beställde gjordes ur ett livscykelperspektiv. Man jämförde en Longopac-säck med en traditionell säck och fick fram resultatet att Longopac-säcken ger upphov till 11 gånger lägre utsläpp av koldioxid. Anledningen var att de miljöanpassade säckarna var fyllda när de samlades in och att mindre mängder polyeten användes i den tunnare säcken.

Artikeln är hämtad från skriften Miljönytta publicerad februari 2008

Fakta om Paxxo AB

  • Paxxo AB erbjuder produkter för hantering av restprodukter inom detaljhandel, industri, reningsverk och sjukhus.
  • Ägare är Carl-Hugo Péters med familj.
  • Omsättning 39 miljoner kronor (2008). Företaget har 19 anställda och finns i Malmö.

För dig som vill veta mer om livscykelanalys

När forskarna analyserade sopsäckarnas klimatpåverkan granskade de koldioxidutsläppen under säckens hela livscykel. Metoden livscykelanalys eller LCA som i Life Cycle Assessment, används för att åstadkomma en helhetsbild av en produkt eller en tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvaruutvinning, via tillverkningsprocessen och användning till avfallshantering. Transporter och all energiåtgång i mellanleden ska inkluderas. Genom att ta reda på var i produktionskedjan som miljöpåverkan är störst, blir det lättare att förstå var åtgärder bör sättas in för att minska exempelvis energianvändning eller resursutnyttjande.

Den internationella standardiseringsorganisationen ISO har utvecklat en standard för livscykelanalys och en LCA enligt ISO 14040 är indelad i följande steg:

  • Målbeskrivning och omfattning där undersökningens syfte och ambitionsnivå beskrivs.
  • Inventeringsanalys: Information om material och processer samlas in. Miljöbelastningen för de ingående processerna fastställs.
  • Miljöpåverkan: Fasen delas in i klassificering, karaktärisering och värdering.
  • Resultattolkning: Tolkningen kan innehålla en analys över förbättringar där produktens miljöpåverkan kan minskas.

En LCA utgår alltid från en bestämd mängd av en produkt, exempelvis en sopsäck, en bil eller ett kilo bananer. Resultatet av analysen är en bild av vilka kvantiteter av naturresurser som förbrukas och av de ämnen som släpps ut till luft, mark och vatten. Utsläppen kan översättas till miljöeffekter som exempelvis klimatpåverkan, försurning och övergödning. I fallet med sopsäckarna utgjorde bland annat materialets vikt, dess sammansättning, platsen där säckarna tillverkades, transporterna och hur fyllda säckarna var med avfall, viktiga komponenter i beräkningarna.

I många fall kan det vara svårt att ge ett enkelt svar på frågan om en produkt har högre miljöpåverkan än en annan. Frågetecken uppstår alltid angående hur olika miljöeffekter ska värderas mot varandra. Det finns dock olika system för denna form av värdering men de ger delvis olika resultat. Å andra sidan ger redan en tolkning av inventeringsdata ofta en god bild av miljöbelastningen av en produkt eller verksamhet. Därför är det inte ovanligt att uppdragsgivaren nöjer sig med en så kallad livscykelinventering (LCI) och avstår från den samlade bedömningen.


Inga kommentarer ännu.