Stenungsund är navet för svensk tillverkning av PVC. När gammal kvicksilverteknologi nu ersätts i klorproduktionen blir energiåtgången 20 procent lägre och utsläppen mindre.

En nordligt strävande ström krusar ytan på Askeröfjorden. I fonden: saltvita formationer av lagringstankar och kyltorn. Ett flätverk av rörledningar väver dem samman, tecknar dem till en utspridd organism.

Här, i centret för Sveriges petrokemiska industri, ligger INOVYN:s produktionsanläggningar och omvandlar salt och naturgas från Nordsjön. Djupt i organismens buk stiger gasbubblor till ytan i elektrolytiska celler, för att sedan fångas in i ett mångsidigt och relativt sett klimatsmart nyttomaterial åt all världens industrier: plasten PVC. Samtidigt tillverkas lut, också en viktig produkt som tillgodoser halva det svenska behovet.

”Vi lägger stor kraft på att minska vår miljöpåverkan och vår energiförbrukning. Vi har lyckats fortsätta en positiv trend med allt mindre miljöpåverkan från vår verksamhet”, säger Mikael Rogestedt, vd för INOVYN Sverige.

En plast med speciella egenskaper

Inovyns reningsverk. Processavloppsvattnet renas biologiskt,  med kvävereduktion och avskiljning av fasta partiklar. PVC ur avloppsströmmen återvinns. Klor i restgaser återvinns som saltsyra, som koncentreras och säljs. Foto: Inovyn.

PVC är det tredje mest använda plastmaterialet i världen – efter polyeten och polypropen – med en global årsproduktion på 20 miljoner ton. Medan de flesta andra plaster görs enbart av olja, görs PVC till drygt 40 procent av naturgas. Resten av råvaran är natriumklorid.

Enligt den europeiska plastbranschens statistik är PVC den plast som ger lägst koldioxidutsläpp när den tillverkas, och den som förbrukar lägst energi. Egenskaperna kan också varieras mer än för någon annan plast – den kan göras mjuk som en trädgårdsslang eller hård som ett avloppsrör – och det gör att den kan användas inom många vitt skilda områden. Runt 80 procent går till byggsektorn, där PVC-plastens långa livslängd blir särskilt fördelaktig.

Kvicksilverfri klorproduktion

PVC skiljer sig från andra basplaster genom att den förutom kol och väte också byggs upp av klor. Kloret utvinner INOVYN ur koksalt löst i vatten, genom elektrolys – och som biprodukt bildas natronlut, som företaget säljer till bland annat massaindustrin. Hösten 2016 började man inleda övergången till en ny elektrolysteknik: de gamla kvicksilvercellerna skulle bytas mot moderna membranceller.

”Mot slutet av decenniet kommer INOVYN att ha investerat i storleksordningen en miljard euro i innovationsdrivna säkerhets- och hållbarhetsprojekt i den europeiska verksamheten. Det inkluderar en fullständig övergång från kvicksilver till membranceller i produktionen”, konstaterar Chris Tane, vd för INOVYN-koncernen.

Även om fabriken i Stenungsund visat lägst kvicksilverutsläpp i Europa bland alla klorfabriker med kvicksilverteknologi, är den renare membrantekniken alltid att föredra. Den europeiska industrin slöt 2001 ett frivilligt åtagande att successivt göra de stora investeringar som skulle krävas för att fasa ut kvicksilverceller till 2020. Mellan 2001 och 2015 gick två tredjedelar av anläggningarna över till membran, och 2017 producerades bara cirka en sjättedel av kloret i EU med kvicksilvermetoden. När den inte längre ansågs uppfylla EU:s krav på bästa möjliga teknik förbjöds den från december 2017 – och i maj, när en dispens från Kemikalieinspektionen löpte ut, stängde INOVYN ned sin gamla anläggning.

Flera stora miljövinster

”Många medarbetare och väldigt många entreprenörer är med och bygger en ny klorproduktion. Projektet för med sig flera stora miljövinster. Kvicksilver kommer inte längre att användas och den nya membrantekniken innebär en avsevärd minskning av elförbrukningen”, kommenterar Mikael Rogestedt, och berättar att den nya klorproduktionen utgör starten på en större satsning på anläggningen i Stenungsund.

Den energiintensiva elektrolysprocessen står för 70 procent av hela företagets elförbrukning. Men membrancellerna sparar totalt in ungefär 20 procent av energin – motsvarande uppvärmningen av 4000 villor per år.

”Vi strävar kontinuerligt efter att förbättra oss på alla verksamhetsområden, och målet är att INOVYN ska vara helt hållbart. Investeringen kommer att säkra den långsiktiga tillgången till mer konkurrenskraftig och hållbar klor och lut för nyckelindustrier både i Sverige och i Nordeuropa”, förklarar Filipe Constant, Affärschef på INOVYN.

Branschsamarbetet VinylPlus

”Hållbar utveckling och cirkulär ekonomi får allt större plats i våra interna strategier och i vårt interna utvecklingsarbete, men vi samarbetar också med andra”, säger Mikael Rogestedt.

Det mångsidiga PVC är det mest använda plastmaterialet inom byggsektorn, till exempel i kablar och rör. En av dess största styrkor är dess långtidshållfasthet. Det används också flitigt på många andra håll, som i fordon, elektronik och sjukvårdsprodukter.

Tillsammans med den övriga kemiindustrin i Stenungsund har man bland annat börjat studera kemisk återvinning: förgasning av plastavfall till ny råvara. På europeisk nivå ingår INOVYN också i den europeiska PVC-branschens frivilliga åtagande VinylPlus, som sedan år 2000 samlar hela materialets värdekedja i ett samarbete för hållbar utveckling.

2015 fasade samarbetet gemensamt ut bly som stabilisator, och nu håller en hållbarhetsmärkning för PVC-produkter på att utformas. Ett centralt område är återvinning; sedan starten har totalt 4,2 miljoner ton PVC återvunnits inom VinylPlus.

”VinylPlus har lett vägen mot en cirkulär ekonomi i nästan 20 år genom att förbättra hållbarhetsaspekterna hos PVC. Vårt program sammanför hela värdekedjan – producenter av PVC, av tillsatsämnen, komponenttillverkare och återvinnare”, säger Brigitte Dero, chef för VinylPlus.

”Allt tyder på att målet att återvinna 800 000 ton PVC per år i Europa kommer att uppnås år 2020”, avslutar Mikael Rogestedt.

Artikeln publicerades i oktober 2018.