Cassandra Oils termiska reaktorer utvinner olja och material ur kolväterikt avfall. Bland annat bildäck, plast och oljeförorenat vatten kan användas, utan behov av noggrann avfallssortering. Det sparar naturresurser och bidrar till den cirkulära ekonomin.

”Vi vill bli en viktig länk i den cirkulära ekonomin. Vår affärsidé är att med hjälp av en miljöanpassad teknologi återvinna olja, gas och material ur avfallsprodukter som innehåller höga halter av kolväten. Det rör sig bland annat om bildäck och plastavfall, men tekniken fungerar utmärkt även för sanering av vatten som är förorenat av olja”, berättar Anders Olsson, som är VD för Cassandra Oil.

Cassandra Oil bildades 2011 för att kommersialisera en reaktorteknologi som utvecklats av bolagets grundare och huvudägare Anders Olsson.

Oljesjöar triggade teknikutveckling

Oljesjöar utgör både ett miljöproblem och ett onödigt slöseri med en icke-förnybar naturresurs. Bild: Cassandra Oil.

Oljesjöar utgör både ett miljöproblem och ett onödigt slöseri med en icke-förnybar naturresurs. Bild: Cassandra Oil.

”Jag kom i kontakt med de märkliga oljesjöarna i Mellanöstern när jag hade ett uppdrag att utvärdera kända teknologier för oljesanering. Bakgrunden till sjöarna är att en del raffinaderier inte har kapacitet att förädla de tunga delarna av råoljan. I vissa delar av världen dumpar man därför dessa fraktioner i naturen och det bildas då stora oljesjöar. De negativa miljökonsekvenserna av detta är helt uppenbara”, konstaterar Anders.

”Behovet av fungerande saneringsmetoder är stort och jag kunde konstatera att existerande teknologier hade både för- och nackdelar. Mitt mål blev därför att utveckla ett nytt angreppssätt som baseras på hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan och som går att använda för många olika material som innehåller kolväten. Lösningen blev att kombinera kända teknologier med egna uppfinningar och den första patentansökan skickades in under 2010. Bolaget Cassandra Oil, som bildades 2011, är ett direkt resultat av den patenterade och skalbara teknologin”, fortsätter Anders Olsson.

Termisk nedbrytning av kolvätekedjorna

Bolagets verksamhet bygger på termisk nedbrytning av kolvätekedjorna genom friktion, virvelbäddsfunktion och katalysatoreffekt. Processen – som kallas depolymerisering genom katalytisk krackning (”cat cracking”) – sker inne i en egenutvecklad reaktor och resultatet blir lätta fraktioner av olja. För att nå maximal effekt används en mekaniskt genererad friktion vilket ger låga produktionskostnader per fat. Den återvunna oljan kan användas som bränsle eller utnyttjas som råvara i nya plast- och gummiprodukter.

Enligt Anders Olsson har tekniken en rad fördelar:

  • Ett bra alternativ till förbränning av avfall.
  • Processen genererar inga farliga utsläpp till miljön.
  • Reaktorteknologin har hög verkningsgrad och låg energiförbrukning.
  • Det går att använda olika typer av kolvätehaltigt avfall utan större krav på att materialet sorteras i förväg.
  • Processanläggningarna kan snabbt monteras ihop och transporteras till platsen där miljöproblemet finns.

Däck, plast och oljeföroreningar

”I västvärlden kasseras det i dag omkring ett däck per person och år. Det rör sig om i storleksordningen en miljard däck varje år. Förbränning i cementfabriker är ett vanligt sätt att bli av med avfallet och samtidigt få nytta av energiinnehållet. En del däck mals ner och används på fotbollsplaner och ridbanor, men i princip saknas det fungerande metoder för att ta tillvara materialen i däcken. Den allra sämsta metoden är att göra ingenting och därför har det byggts upp gigantiska högar av kasserade däck på olika ställen i världen”, säger Anders Olsson.

”Vi kan separera huvudbeståndsdelarna i däcken – dvs oljan som används som mjukgörare, stålet som förstärker däcket och kimröken som är ett fyllmedel. Av ett däck på 10 kilo får vi ut 4,5 kilo olja. En fjärdedel blir kimrök, en tiondel gas, ytterligare en tiondel stål och resten fiberrester och andra komponenter. Själva processen tar inte mer än femton minuter från det att man stoppar i rivna däck till att det kommer ut olja”.

”Hanteringen av plastavfall är ett annat problem med globala dimensioner. Närmare 100 miljoner ton skickas varje år till avfallsanläggningar i USA, Europa och Ryssland. Plastavfallet är skrymmande och svårt att bryta ner och förbränning kan ge en hel del miljöpåverkan. Dagens återvinningsmetoder kräver ofta sortering och rengöring av avfallet för att återvinning skall vara möjlig. Med vår teknologi kan i stort sett alla plaster utom PVC användas för att producera olja utan föregående rengöring eller sortering”, konstaterar Anders.

Cassandra Oils reaktorteknologi gör det möjligt att använda oljeslam (”oil sludge” eller tung olja) för produktion av olja. Cassandra Oil har också utvecklat en mindre reaktor som utgör en mobil enhet som enkelt ska kunna lastas i en container för snabb transport till ett katastrofområde där det inträffat ett större oljespill.

Ny produktionsanläggning i Sverige

Cassandra Oil planerar för en ny återvinningsanläggning i Sverige. Bild: Cassandra Oil.

Cassandra Oil planerar för en ny återvinningsanläggning i Sverige. Bild: Cassandra Oil.

”Vi arbetar med olika former av teknikutveckling och en nyhet är en torktumlare som torkar råvaran med hjälp av värme från processanläggningens kylutrustning. Vi planerar även för att uppföra en ny anläggning för fullskaleproduktion i Mälardalen. Byggnaden ska innehålla reaktorn CASO 600 samt förbehandlingsutrustning i form av en materialtork, metalldetektor och luftsluss. Vår samarbetspartner i Spanien förbereder en miljöansökan som gäller en produktionsanläggning i Jerez med kapacitet att omvandla 56 000 ton plastavfall till 48 000 ton olja samt 2 800 ton kolpulver per år. Anläggningen ska med hjälp av överskottet av gas producera el för eget behov”.

”Att skapa system för utvinning ur sekundära råvaror fordrar innovation och tar tid, i synnerhet nu när råvarupriserna är låga. Världen behöver ökad hastighet i omställningsarbetet. De nuvarande regelverken är anpassade för att reglera linjära flöden och här krävs förändringar och långsiktiga spelregler som stöttar omställningen. För varje fat olja vår processanläggning kan återvinna från avfall spar vi på naturens resurser samtidigt som vi bidrar till den cirkulära ekonomin”, avslutar Anders Olsson.

Artikeln publicerades i november 2016.