Globalt är plastavfallet ett stort problem – men det är skillnad på plast och plast. Svenska bärkassar är tunna, starka, tål att användas flera gånger och källsorteras – och andelen återvunnen och biobaserad plast ökar.

I Sverige får fler än nio av tio bärkassar ett nytt liv som soppåse eller vid nya inköp av varor. Foto: Trioplast.

”På samma sätt som de flesta andra människor blir jag upprörd av reportagen om plastavfallet i haven och skadorna på ekosystemen. Bilderna är så dramatiska att det verkar självklart att ropa på snabba och effektiva lösningar, exempelvis att förbjuda användningen av plastkassar. Som vanligt är verkligheten mer komplex än vad man först tror och det finns en hel del viktig information om plaster som försvunnit i debatten”, berättar Andreas Malmberg, som är VD för koncernen Trioplast Industrier.

”Inom Trioplast arbetar vi sedan länge med att minska plasternas miljöpåverkan. Jag vill framhålla att nästan 30 procent av våra produkter är tillverkade av återvunnet material och att andelen ökar efterhand. Vi arbetar också med biobaserade plaster”.

Så här används plastbärkassen

”För den vanlige konsumenten är säkert Trioplast är en doldis men vi tillverkar massor av produkter som på ett eller annat sätt påverkar vår vardag. Det rör sig om allt från plastbärkassar, olika typer av skyddsfilmer för transport och industri, till inkontinensskydd och blöjor och medicinsk plastfilm. Med en omsättning av drygt 4 miljarder kronor och med tio produktionsanläggningar i Europa är vi en av de ledande tillverkarna av det som kallas high performance polyethylene film”, konstaterar Andreas Malmberg.

”Plastbärkassarna har blivit lite av en symbol för diskussionen kring plasternas vara eller inte vara i samhället. Som avfall är de mycket synliga, de används i stora volymer, levereras ibland gratis eller till en låg kostnad och kasseras ofta efter att ha använts en enda gång. De blåser lätt iväg och kan fastna i träd eller hamna i vattendragen och är på så sätt mer synliga än annan typ av nedskräpning”.

”En vanlig missuppfattning är att bärkassen ser likadan ut världen över. Det gör den inte och i många länder inom EU används betydligt sämre produkter än i Sverige och vissa andra länder. Plasten är tunnare och bärkassen klarar därför inte att användas flera gånger. Detta avspeglar sig i statistiken och i länder som Sverige, Danmark och Tyskland används färre plastbärkassar per person och år än i övriga Europa. I länder med sämre bärkassar är förbrukningen fem gånger högre. Kombinerar man detta med en svagt utvecklad källsortering och hantering av avfall är risken för nedskräpning uppenbar”, fortsätter Andreas.

”Ser man på utvecklingen av bärkassen under en trettioårsperiod har den blivit tunnare men samtidigt starkare. Andelen återvunnen plastråvara har dessutom ökat. I Sverige används ungefär lika många plastkassar inom dagligvaruhandeln som inom fackhandeln. Per år rör det sig om i storleksordningen 1,3 miljarder kassar. I en undersökning som genomfördes 2016 av branschorganisationen IKEM visade det sig att huvuddelen (76 procent) svenskarna använde plastbärkassen som soppåse efter de burit hem varorna. 16 procent återanvände den som bärkasse, 3 procent lade den i plaståtervinningen och 2 procent av kassarna hamnade bland hushållsavfallet. Vi tycker att det är positivt att de flesta plastbärkassar återanvänds minst en gång. Det är också glädjande att det är fler som lägger plastbärkassen i återvinningen än i hushållsavfallet. Man har uppmärksammat att plastbärkassen är en plastförpackning och ska läggas i insamlingen”.

Politikerna börjar agera mot plastkassarna

”Vissa medlemsländer började agera mot den omfattande användningen av plastbärkassar och 2011 uppmanade medlemsländerna EU-kommissionen att bedöma möjligheterna till åtgärder på EU-nivå. Enligt kommissionen bidrar produktionen och användningen av plastkassar till utarmning av naturresurser och ökningen av avfall. Endast en liten andel av plastpåsarna återvinnas (6,6 procent) inom EU. Den största delen av plastpåsar (cirka 1,5 miljoner ton per år) som samlats in genom kommunala eller privata system för insamling av avfall går till energiåtervinning (39 procent) eller deponeras (49,7 procent). Beräkningar tyder på att mer än åtta miljarder plastkassar hamnade i miljön och skräpade ner i EU under 2010. Det motsvarar mer än åtta procent av de plastpåsar som konsumeras inom EU”, konstaterar Andreas Malmberg.

”I ett globalt perspektiv finns samma utmaningar som inom EU och länder som Kina, USA och Brasilien leder statistiken över mängden plastskräp som uppstår. Vi ser nu att politikerna på olika sätt börjar agera och plastkassarna verkar vara det första de skjuter in sig på”.

Minskad miljöpåverkan genom återvunnen råvara

Våra plastbärkassar har blivit tunnare och innehåller allt större andel återvunnen polyeten”, säger Andreas Malmgren vid Trioplast. Foto: Trioplast.

”Inom Trioplast ser vi naturligtvis både fördelarna och nackdelarna med plastbärkassarna. Självklart vill vi både bidra till minskad miljöpåverkan och skapa affärsmöjligheter. Det ena behöver inte utesluta det andra. Här agerar vi både som företag och som medlemsföretag i IKEM. Sverige ligger i framkanten vad det gäller miljöförbättringar och återvinning av plastbärkassar. Det har vuxit fram ett unikt samarbete mellan producenterna och handeln. Detta har resulterat i att kassarna blivit mer resurseffektiva – lättare men samtidigt starka – och att de innehåller mer återvunnen plast. Plastbärkassarna omfattas dessutom av insamlingssystemet för plastförpackningar”, berättar Andreas Malmberg.

”Inom Trioplast har vi under de senaste åren fortsatt utvecklingen av tunnare produkter för att minska användningen av råmaterial. Vi har utvecklat produkter med högre andel återvunnen polyetenplast och från att tidigare legat på 5 – 10 procent återvunnen polyeten i bärkassarna ligger vi nu för vår totala produktion på runt 50 procent. Vi köper in tusentals ton plastavfall varje år som konverteras till återvunnen råvara i olika produkter. Sorteringen av inköpt polyetenspill har optimerats för att förbättra återanvändningen”.

”Vid vår anläggning i Landskrona används varje år flera hundra ton biobaserad plast från sockerrör. Triogreen är vårt varumärke för produkter som tillverkas av polyeten med lågt koldioxidavtryck. Eftersom Triogreen och fossil polyeten har samma produktegenskaper kan vi tillverka alla typer av filmer och produkter under namnet Triogreen”.

”Ser man framåt kommer vi att arbeta vidare med återvunnen råvara och biobaserade plaster. I ett större perspektiv bör Sverige satsa ännu mer utvecklingen av biobaserade plastråvaror från skogen och jordbruket och vi inom branschen kan bidra genom samarbete med handeln och fortsatt produktutveckling. Visst finns det andra material som används i bärkassar men plasten är definitivt inte uträknad. Materialet är i blåsväder men fördelarna är alltför många för att vi ska låta det blåsa bort. Saklig och faktabaserad information är en viktig faktor i sammanhanget”, avslutar Andreas Malmberg.

Artikeln publicerades i september 2017.