Vad har slam från ett avloppsreningsverk, gödsel från ett kostall, hushållsavfall, processavfall från en livsmedelsindustri och matavfall från restaurang som är gemensamt? Den gemensamma nämnaren är att produkterna utgör olika former av avfall med stort innehåll av biologiskt material.

Därmed är de högintressanta som alternativa energikällor, alltså sådana som inte är baserade på fossil energi. Rötas det biologiska avfallet under syrefria förhållanden bildas biogas som består av 60 – 70 procent metan. Gasen kan användas för uppvärmning, generering av elektricitet och som fordonsbränsle. En effektiv användning förutsätter dock att gasen uppgraderas (renas) från framförallt vätesulfid (H2S) och koldioxid (CO2). Avsikten är att biogasen ska ha samma kvalitet som den fossila naturgasen.

Rening av biogas

Det svenska företaget Purac, som är en division inom Läckeby Water Group, har specialiserat sig på tekniker för att rena biogas. För att exempelvis producera fordonsgas använder sig Purac av Cooab processen som bygger på kemisk absorption av koldioxid vid lågt tryck. Cooab är en absorptionsvätska som innehåller aminer och som blandas med vatten i ett slutet system. Enligt företaget har processen flera fördelar jämfört med andra reningsmetoder. Processen ger ett utsläpp på 0,1 procent metan att jämföra med andra metoder som släpper ut 2 till 4 procent metan. Detta resulterar i att biogasens energiinnehåll ökar och mindre påverkan på klimatet. Metan är ju som bekant en växthusgas som har 20 gånger större klimatpåverkan är koldioxid. En annan fördel är att överskottsvärmen från processen kan användas för uppvärmning.

Tusentals restauranger i Kina

Purac plockade nyligen hem en stor order från Kina där restaurangavfall i Chongqing City ska användas för elproduktion. Energin motsvarar helårsbehovet hos 1 500 eluppvärmda svenska villor. Chongqing City är en megastad i de centrala delarna av Kina i provins med en befolkning på mer än 30 miljoner människor. Här finns det tusentals restauranger och i en första etapp ska 100 ton restaurangavfall förgasas varje dag. Efterhand ska kapaciteten ökas till 500 ton per dag vilket motsvarar 180 000 ton under ett år. Detta är mer än dubbel kapacitet jämfört med den största svenska biogasanläggningen som finns i Borås. I Borås används hushållsavfall som förgasas och blir till fordonsbränsle men i Chongqing City är det elproduktion som gäller.

Purac har ett eget kontor i Beijing med 30 kinesiska ingenjörer som utvecklar olika typer av reningsanläggningar. Så här långt har Purac uppfört ett 70-tal anläggningar för vattenrening, avloppsvattenrening och biogasproduktion i Kina. Företaget omsätter cirka 130 miljoner kronor i landet.

Världens största anläggning för rening av biogas

För att efterhand minska beroendet av naturgasleveranserna från Ryssland satsar Tyskland på olika alternativa energikällor. Biogasen som renats har samma kvalitet som naturgas och biogas kommer därför att utgöra en viktig komponent i den framtida tyska energimixen. Under hösten 2009 fick Purac uppdraget att för det tyska företaget Weltec Biopower bygga världens största anläggning för rening av biogas. För att rena biogas byggs normalt anläggningar med flera processlinjer men den nya anläggningen har bara en processlinje. ”Purac är ensamt om i världen att bygga anläggningar där gasflödet renas i ett enda steg”, säger Lars-Evert Karlsson, som är försäljningschef för biogasrening. Marknaden i Tyskland för rening av biogas uppskattas till 10 miljarder kronor den kommande 10 åren.

Avloppsslam ger biogas för bussar

Sedan länge har avloppsslam från avloppsreningsverk rötats och biogasen använts för uppvärmning av byggnader och andra ändamål. Renas gasen från bland annat koldioxid kan den komprimeras till fordonsbränsle. Många av Oslos stadsbussar ska i den närmsta framtiden gå på biogas och Purac håller därför på att bygga en anläggning för biogasrening vid ett kommunalt avloppsreningsverk i den norska huvudstaden. Liknande projekt pågår i Karlstad där biogasen ska användas till kommunens fordon och privata bilar.

Artikeln publicerad i november 2009