Under sommaren 2017 återpubliceras några äldre artiklar. Denna publicerades första gången i januari 2013.

Hos Simris Alg kan man tala om en bubblande verksamhet. Fredrika Gullfot och hennes kollegor odlar nämligen alger. Tvåtusen kvadratmeter övergivna växthus i Hammenhög i Skåne har omvandlats från odling av blommor och andra växter till produktion av encelliga alger. ”Vi odlar algerna i ett stort antal fem centimeter breda glasrör. Algerna behöver ljus, koldioxid, lite näringsämnen, samt naturligtvis vatten”, konstaterar Fredrika, som är vd för bolaget.

Algerna, som odlas i ett stort antal glasrör, ger 22 gånger mer olja per hektar mark än odling av raps.

Under svenska förhållanden ger algerna, som odlas i ett stort antal fem cm breda glasrör, 22 gånger mer olja per hektar mark jämfört med odling av raps.

”Genom att odla i glasrör optimerar vi tillgången till ljus och bubblandet uppkommer då vi leder in luft i rören. Vår algfarm är den första i sitt slag i Sverige, men utomlands är odling för framställning av algolja betydande”, fortsätter Fredrika. ”Under svenska förhållanden ger alger faktiskt 22 gånger mer olja per hektar mark jämfört med odling av raps”.

Olja ur alger

Växtplankton är encelliga växter som lever i söt- och saltvatten över hela jorden. Hos Simris Alg utgår man från egna eller köpta stamkulturer och i odlingskärlen förökar sig algerna genom celldelning. Det går ganska långsamt i början men efter några veckor har algkulturen växt till sig och är färdig att skördas. Algmassan torkas och mals och genom bioraffinering kan en mängd olika kemiska produkter isoleras. Det rör sig exempelvis om enzymer, fettsyror, pigment, antioxidanter, proteiner och aminosyror. Algoljan kan användas som råvara för biobränslen och restmassan kan rötas till biogas. När algerna används för bränsleproduktion skulle avloppsvatten kunna utgöra näring för tillväxten.

Intresset hos globala intressenter för vad som kan utvinnas ur alger har ökat. Bland annat ser flygindustrin möjligheter att alger kan ersätta fossila bränslen och i ett framtidsscenario antog USA:s president Barack Obama att 17 procent av landets bränslen kan komma från odlade alger. Svenska kommuner ser algerna som en källa till biogas. Livsmedelsindustrin kastar sina blickar på algerna som producenter av färgämnen, fettsyror och antioxidanter. Ur växtplankton kan man exempelvis utvinna omega-3 fetter som används i livsmedel och som kosttillskott.

”Algoljan kan ersätta fiskolja då fisken får omega-3 från de alger den äter. 80 procent av fiskbestånden i haven är redan utplånade och fiskoljeindustrin har bidragit till detta i betydande omfattning. Att ersätta fiskolja med algolja är ett direkt sätt att begränsa utfiskningen.”, säger Fredrika Gullfot. Det säljs kapslar med omega-3-fetter för en halv miljard kronor i Sverige per år. Globalt produceras ungefär hundra tusen ton fiskolja om året, och efterfrågan växer årligen med 8 procent. ”Livsmedelsindustrin letar också efter miljöanpassade produkter som kan ersätta palmolja. Den dag tekniken är mogen att tillverka algolja billigt i riktigt stor skala öppnar sig ytterligare mycket stora marknader för Simris Alg och andra algodlare”, berättar Fredrika.

Energikrävande process

Alger kan odlas på en ganska liten yta och råvarorna är nästan gratis. Ett problem som återstår att lösa har att göra med att processen är energikrävande. Att driva pumpar, växthuslampor och torkanläggningar konsumerar mycket elektricitet. ”Vi etablerade oss i sydöstra Skåne för att få tillgång till så mycket solljus som möjligt. Vi har också engagerat oss i ett internationellt projekt som kallas AlgaePARC. Syftet med projektet är att göra storskalig algodling mer energieffektiv och därmed ekonomiskt lönsam för framställning av biobränslen”, berättar Fredrika.

”Lönsamheten finns redan för produktion av livsmedelsingredienser, kosmetika och läkemedel, men framställning av biobränslen till konkurrensmässiga priser är en utmaning. I projektet, som drivs i Nederländerna ingår vi tillsammans med bland annat kemiföretaget BASF, livsmedelsföretaget Unilever och energiföretaget Exxon Mobil”, avslutar Fredrika Gullfot.

Uppmärksammad affärsidé

Simris Alg har fått mycket uppmärksamhet i Sverige och internationellt och grundidén uppstod hos de dåvarande doktoranderna Fredrika Gullfot vid KTH i Stockholm och Tony Fagerberg vid Lunds Universitet. De hade följt den internationella utvecklingen och var övertygade om att odlade mikroalger kan bidra till utvecklingen av förnybar energi och omställning till hållbar livsmedelsproduktion. Deras vision var att bygga en anläggning av internationell spjutspetsklass för odling och tillverkning med mikroalger, och att etablera Simris Alg som kraftfull drivmotor i utvecklingen av mikroalgbaserad teknik i Sverige.

Så här långt har det gått bra och grundidén har blivit verklighet. Huvudinriktningen för Simris Alg är att använda alger för att utveckla bland annat kost- och fodertillskott till både människor och djur. Även hästar, hundar och katter mår bra av tillskott av omega-3-fetter. På sikt kan verksamheten även komma att omfatta utveckling och produktion av biobränsle. I motiveringen till Region Skånes miljöpris 2012, som tilldelades Simris Alg, konstateras att ”Simris Alg arbetar med en nyckelteknologi för att ersätta dagens fossila bränslen och är en viktig aktör inom miljöteknik i Skåne och Sverige”.

I Sverige finns även företaget AstaReal som specialiserat sig på algodling. Bolaget ägs av japanska Fuji Chemical Industry och tillverkar astaxanthin, en antioxidant som används i livsmedel, djurfoder och kosmetik.

Artikeln publicerades i januari 2013