Återvinningsindustrin

Återvinningsindustrin

Återvinningsindustrierna – framtidens ledande råvaruleverantörer

Materialåtervinning har funnits i alla tider och inom Återvinningsindustrierna finns medlemmar som verkat i flera generationer och försett den svenska industrin med återvunna råvaror. Synen på avfall har förändrats och tiden är förbi när avfall bara var en renhållningsfråga. Nu är allt fler fraktioner i avfallet intressanta att materialåtervinna, och efterfrågan på återvunna råvaror ökar både nationellt och globalt.

Materialåtervinning är en viktig komponent i ett resurseffektivt och klimatsmart samhälle och potentialen att ersätta jungfruliga råvaror med återvunna råvaror är betydande. Vår svenska återvinning betyder att de globala utsläppen av koldioxidutsläpp årligen minskar med mer än 6 miljoner ton som motsvarar ungefär 10 procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser.

Återvinningsindustriernas (ÅI) medlemmar som är de privata återvinningsföretagen omsätter drygt 20 miljarder kronor och har 6 000 anställda. Företagen hanterar drygt 11 miljoner ton avfall och återvinningsmaterial i närmare 500 anläggningar över hela landet. Merparten av detta avfall hanteras av de privata återvinningsföretagen – från insamling till återvinning.

  • Aluminium, kan återvinnas hur många gånger som helst. Man sparar 95 procent av energin om man gör aluminium av återvunnet material jämfört med om man gör det av jungfruligt.
  • Stål är världens mest återvunna material och ungefär hälften av allt stål som produceras i världen kommer från återvunnet järnskrot. Man sparar 75 procent av energin om man tillverkar stål från återvunnet material jämfört med om man gör det från malm.
  • Datorer innehåller upp till 60 olika råmaterial, bland annat indium i bildskärmen samt koppar och andra metaller. Mobiltelefoner innehåller högre halt guld än malmen i gruvan.
  • För varje kilo plast som materialåtervinns sparas en liter olja.
  • Pappersfibern går att återvinna fem till sju gånger och återvinning ger en betydande energibesparing.
  • Glas ger inget energitillskott alls i en förbränningsprocess, däremot blir det en energivinst om man materialåtervinner.

Återvinningsindustrins medlemmar lyfter material i avfallshierarkin. Som grund för en hållbar och ansvarsfull återvinning har alla medlemsföretag inom Återvinningsindustrierna ställts sig bakom vår Värdegrund och Uppförandekod.

Produkter och miljö

Återvinningsföretagen erbjuder insamlings- och återvinningstjänster till alla typer av kunder; företag, fastighetsägare, producenter, offentlig sektor, kommuner m fl. Med helhetslösningar och partnerskap skapas kundanpassade lösningar för en smart resursanvändning. Kundens valfrihet och engagemang ökar materialåtervinningen.

aiViktiga drivkrafter i affärsutvecklingen har varit nationella mål och styrmedel, införandet av producentansvaret och att priserna på råvaror ökat vilket gjort återvinning mer lönsamt. Potentialen att återvinna mer till nya råvaror är stor. Många företag med hållbarhet i fokus ser miljömässiga och ekonomiska vinster att jobba mer aktivt med sitt avfall som resurs.
Helhetslösningar erbjuds till olika typer verksamheter och branscher. Tjänsterna leder till att avfallsmängderna minskar, mer återvinns och kostnaderna sänks. Miljö och ekonomi går hand i hand. Ett exempel är att återvinningsföretagen tar ett totalansvar för avfallshanteringen under ett byggprojekt.

Återvinningsföretagen erbjuder också inventeringar av den nuvarande avfallshanterings- och återvinningslösningen, resultaten analyseras och därefter lämnas förslag på lösningar och rutiner för att öka materialåtervinningen. Lösningarna anpassas sedan till kundens avfallstyper och behov. Tjänsterna kan exempelvis omfatta olika fraktioner som ska återvinnas separat exempelvis järn/metaller, papper, plast, gips, tjärpapp, frityroljor, textilier, elektronik, farligt avfall, sekretessavfall mm.

De kan också utformas som specialsydda lösningar för en viss typ av verksamhet, exempelvis sjukhus, kontor, fastigheter, dagligvaruhandel, köpcentrum mm. Ett exempel är tjänsten Fastighetsnära insamling (FNI) av tidningar och förpackningar, som har utvecklats tillsammans med bostadsföretag och omfattar en rad servicetjänster. Idag har ca hälften av de som bor i flerbostadshus FNI. De privata återvinningsföretagen har ca 80 procent av flerbostadshusmarknaden.

Processer och miljö

Återvinningsföretagen arbetar ständigt med att utveckla sina processer för att materialåtervinna mer och att fasa ut farliga ämnen ur kretsloppet. Processerna omfattar hela kedjan från insamlingslösningar hos kund till sorterings- och återvinningsprocesser för produktion av återvunna råvaror. I det senare ledet ingår dessutom att få fram återvunnet material av rätt kvalitet till kunder som köper återvunna råvaror. Det finns också exempel på tjänster som innebär att återvinningsföretag hjälper till att designa produkter som underlättar ökad återvinning. Genom ett ökat samarbete med tillverkande företag så kan återvinningsprocesserna förbättras avsevärt.

Återvinning sker av många olika avfallsfraktioner, t ex järn/ metaller, elektronik, plast, papper, textilier, gips, förorenade jordar, frityroljor, tjärpapp, trä, farligt avfall och däck. Det framgångsrika arbetet med återvinning har lett till att mängden avfall som materialåtervinns har ökat kraftigt i Sverige. Elektronik är ett av de avfallsflöden som växer snabbast. Här har lösningar utvecklats som innebär att mer kan återvinnas. Exempelvis kan LCD-skärmar återvinnas helt i en sluten process, CRT-bildskärmar återvinnas till röntgenglas eller som blästringsmaterial. Plasten kan separeras så att den plast som innehåller flamskyddsmedel kan separeras ut från den rena plasten. Det innebär att mer plast kan återföras till kretsloppet.

Matavfallet har under senare år blivit allt intressantare att använda som råvara, för biogas eller biodieselproduktion. Frityroljorna har sedan lång tid återvunnits av återvinningsföretag som råvara för den kemtekniska industrin. Nya lösningar har också utvecklats av återvinningsföretag för att underlätta för butiker att sortera ut matavfallet.

En viktig del har också varit att effektivisera processerna. Inte minst har detta skett när det gäller logistiklösningar för att samla in och transportera avfallet, t ex genom tåg- och fartygstransporter. Insamlingen sker på många håll också med fordon som använder förnybara bränslen. Företagen har också deltagit i utvecklingen att använda eldrivna fordon för att hämta avfallet. En av de viktigaste frågorna är att utveckla logistikplaneringen så att avfallet kan hämtas på ett optimalt sätt så att transporterna minimeras.

Företagen inom branschen deltar i en rad olika forskning- och utvecklingsprojekt för att återvinna mer ur avfallet. Exempel på projekt är återvinning av mer av industriavfallet inom ramen för Mistras ”Cloosing the loop”, återvinna värdefulla fraktioner ut gamla deponier ”landfill mining” eller som är nergrävda i våra städer s k ”urban mining”. Andra projekt rör ökad materialåtervinning genom pyrolys av exempelvis däck eller blandmaterial mellan metaller och plast, som annars är svåra att separera. Utvinning av fosfor från slamförbränning är ett ytterligare exempel.

I princip är alla ÅI:s medlemsföretag certifierade enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med att minska miljöpåverkan från sina processer och produkter.

Framsteg, utmaningar och vision

Viveke Ihd, som är chef för Miljö och Utveckling vid branschorganisationen Återvinningsindustrierna

Viveke Ihd, chef för Miljö och Utveckling, Återvinningsindustrierna

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Det viktigaste framsteget är utan tvekan att avfallet numera ses som en resurs och det finns ett mycket större engagemang. Materialåtervinning kopplas idag ihop med minskad klimatpåverkan, ökad resurshushållning och bättre ekonomi. Sedan år 2000 har antalet jobb inom återvinningsbranschen ökat med 60 procent, säger Viveke Ihd, som är chef för Miljö och Utveckling vid branschorganisationen Återvinningsindustrierna.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Vi behöver ett regelverk inom avfallsområdet som anpassas till och driver utvecklingen mot ett resurseffektivt samhälle. Avfallsmarknaden måste öppnas upp. Med ökad konkurrens följer innovation och utveckling. Kunderna måste få valfrihet att själv välja den lösning som passar just dem bäst. Vi behöver styrmedel som gynnar materialåtervinning och styr bort från förbränningen. En långsiktig politisk inriktning och tydlig lagstiftning är viktig för att återvinningsföretagen ska våga investera och satsa på ny miljöteknik. ”Free and fair trade”, dvs konkurrens på lika villkor är också grundläggande för utvecklingen, både nationellt och internationellt”, fortsätter Viveke.

”Inom elektroniken används många sällsynta jordartmetaller där det i princip inte sker någon återvinning idag. Här har forskningen en viktig utmaning att hitta nya återvinningsprocesser. En annan utmaning är att utvinning av återvunna råvaror ska premieras i förhållande till utvinning av jungfruliga. Ett exempel är att i landets deponier finns stora mängder avfall som kan användas som råvaror men som idag inte är ekonomiskt lönsamma”.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Återvinningsindustrierna tycker att nationella ambitiösa återvinningsmål är bra, men att de ska vara separata mål för hushåll och för verksamheter. Tydliga mål kommer att leda till att mer avfall materialåtervinns. Kvalitetssäkringen av den återvunna råvaran är viktig och att kunderna har förtroende och efterfrågar återvunnet materialet. Här har återvinningsföretagen ett ansvar att fasa ut farliga ämnen från kretsloppet”.

”En annan drivkraft är att många företag ställer krav på statistik så kunden faktiskt vet vilka volymer det finns av olika avfallslag och hur avfallet har behandlats. Genom tydlig statistik kan företaget sätta upp interna mål. Det driver på utvecklingen och leder många gånger till samarbeten för att skapa en mer hållbar avfallshantering och återvinning”.

Vision för framtiden

Återvinningsföretagen har under många år försörjt industrin med återvunna råvaror, vilket skapat konkurrenskraft för svenska företag. Vi anser att än mer råvaror kan materialåtervinnas, det ska fungera från design till återvinning. Återvinningsindustriernas ambitioner är att återvinna mer och fler material till kvalitetssäkrade råvaror. Branschen har visionen ”Återvinningsindustrierna – framtidens ledande råvaruleverantörer”.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Återvinning är misslyckad återanvändning

Återvinning är bra – men för saker som går att använda är återanvändning ännu bättre. Det är grundtanken bakom företaget Off2off, som erbjuder en matchningstjänst där behov och överskott kan hitta varandra. Saker som annars skulle lagrats någonstans och till slut kastats görs synliga och sökbara via en molnbaserad förmedling – och effektiviseringen sparar både pengar, avfall och resurser.

Läs mer

Avfallets resurser görs åtkomliga

Vidareutvecklade tekniker för att hantera och sortera blandade avfallströmmar och ta tillvara på kemiska resurser och energi från dem kan låsa upp stora tillgångar. Nya generationer av biobränslen görs med avfall och spillprodukter som råvara. Med nya metoder kan vi samla upp plast ur havet, demontera sopberg och utvinna energi.

Läs mer

Närodlad plast

Utvecklingen av biobaserade baskemikalier och kemiprodukter är en av förutsättningarna för hållbar utveckling i näringslivet och samhället. Att använda förnybara råvaror – eller resurser som idag betraktas som avfall – är en viktig del i omställningen. Infrastrukturen i Sverige är välutvecklad och det finns god tillgång till biomassa, alltså förutsättningar som ger svensk industri goda möjligheter att möta ökad...

Läs mer

Ökad efterfrågan i Europa på återvunnen plast

Tiotusentals ton plastavfall från Skandinavien hamnar hos Swerec i de småländska skogarna för sortering och återvinning. Anläggningen i Lanna i Värnamo kommun anses som den mest moderna i Europa och där sorteras mellan 7 och 10 ton plast i timmen. ”Våra sorteringsmaskiner kan på bråkdelen av en sekund avgöra vilken typ av plast som exempelvis ingår i en kasserad...

Läs mer

Takpapp på vägen

”Vi är ett av de första företagen i världen som använder en miljöanpassad process för återvinning av takpapp”, säger Karsten Rasmussen, som äger företaget Tarpaper Recycling AB. ”Takpapp eller tjärpapp – tätskikt som företagen i branschen föredrar att kalla materialet – åldras efterhand och förr eller senare måste taket läggas om. Annars riskerar du läckage och skador på byggnaden....

Läs mer

Staden som framtidens gruva

Under städer över hela världen döljer sig mänskliga artefakter i form av miljontals ton oanvända och bortglömda kablar och rör. Marken under staden kan faktiskt betraktas som en gruva och beräkningar visar att bara i Sverige döljer sig fyndigheter av aluminium, koppar och bly till ett värde av flera tiotals miljarder kronor. Telebolag och energibolag installerar efterhand nya kommunikations-...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »