Byggindustrin

Byggindustrin

Ett hållbart byggande i världsklass

Det finns ungefär 4,5 miljoner bostäder i Sverige, varav lite fler än hälften utgörs av lägenheter i flerbostadshus. Drygt hälften av bostadsbeståndet finns i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Byggandet av bostäder är en motor för tillväxt i samhället med tydliga kopplingar till arbetsmarknad, utbildning, miljö och infrastruktur. Under senare år har frågorna kring fastigheternas energianvändning och miljöanpassning fått allt större betydelse och här står den svenska byggindustrin för många innovativa lösningar.

År 2012 sysselsatte byggindustrin 312 000 personer och bygginvesteringarna uppgick till 309 miljarder kronor. Värdet på fastighetsbeståndet kan uppskattas till drygt 6 000 miljarder kronor. Till detta ska läggas värdet av infrastruktur som vägar, broar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Tillsammans utgör den byggda miljön ungefär hälften av nationalförmögenheten.

Produkter och miljö

Ökad energieffektivitet
Energianvändningen i byggnader utgör drygt 30 procent av Sveriges totala energianvändning. I småhus är det vanligaste uppvärmningssättet elvärme och ungefär 40 procent av husen har en värmepump. I flerbostadshusen är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssättet och används för cirka 85 procent av lägenhetsarean. Även i lokaler är fjärrvärme det vanligaste uppvärmningssättet. Användningen av olja för uppvärmning är nuförtiden mycket liten. Ju senare en bostad är byggd desto lägre är den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten:

  • Olja ersatts med elvärme eller fjärrvärme vilket leder till att omvandlingsförlusterna flyttas från byggnaderna till kraftverken.
  • Antalet värmepumpar har ökat. En värmepump levererar upp till tre gånger mer energi än vad som används till driften.
  • Byggnadstekniken har förbättrats. Exempelvis har köldbryggor minskats, energieffektiva fönster används i högre utsträckning, system för värmeåtervinning ur ventilationsluft används i många byggnader, etc.

Energi och miljöcertifiering
Energi- och miljöcertifiering används för att bedöma och informera om en byggnads energi- och miljöprestanda och syftar till att göra det enklare för beställare och hyresgäster att välja ett hållbart alternativ. Antalet miljöcertifierade byggnader i Sverige har mer än fördubblats de senaste åren och uppgick under 2014 till närmare 2 000. Det finns ett antal certifieringssystem med olika inriktning och kravprofil:

  • ”BREEAM” är ett brittiskt system. Byggnaden bedöms bland annat inom energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning, avfallshantering, markanvändning, påverkan på närmiljön, närhet till kommunikationer, val av byggnadsmaterial, samt utsläpp av föroreningar.
  • ”LEED” är ett amerikanskt system som främst används för kommersiella fastigheter. Byggnadens miljöprestanda bedöms inom områdena närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material samt inomhusklimat.
  • ”Miljöbyggnad”är ett svenskt miljöklassningssystem som betygsätter 16 olika indikatorer inom områdena energi, inomhusklimat och kemiska ämnen. Miljöbyggnad kan användas för nya byggnader, om- och tillbyggnader samt befintliga byggnader. Småhus, flerbostadshus och de flesta typer av lokaler kan klassas.
  • ”Green Building”fokuserar på energianvändningen. En certifierad byggnad ska ha minskat energianvändningen med minst 25 procent jämfört med tidigare eller jämfört med Boverkets nybyggnadsregler.
  • ”Svanen”är ett nordiskt miljöklassningssystem. Svanenmärkning av småhus har varit möjligt sedan 2005 och sedan 2009 kan man miljömärka flerbostadshus och förskolebyggnader. Märkningen gäller endast nybyggnation.
  • ”Passivhus FEBY 12”är ett energiklassningssystem som administreras av Sveriges Centrum för Nollenergihus. Systemet har nivåerna Minienergihus, Passivhus och Nollenergihus. Målet är, liksom i det internationella passivhussystemet, att minimera transmissions- och ventilationsförluster. Befintliga och nya bostäder samt lokaler kan klassas.

Farliga ämnen under luppen
I byggbranschen används tusentals kemiska produkter och byggvaror med olika kemiska ämnen. Dessa ämnen byggs in i de fastigheter där vi kommer att bo, jobba och vistas i många år framöver. Byggsektorn har en viktig uppgift att utveckla och välja material som är bra för miljön, samt att säkerställa att byggvaror är fria från farliga ämnen. En ännu större utmaning är att sanera de farliga ämnen som redan finns inbyggda i det befintliga fastighetsbeståndet.

BASTA är ett verktyg för alla som köper och använder byggprodukter och material. Syftet med verktyget är att fasa ut ämnen med farliga kemiska egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter och bidra till Sveriges nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö. Bedömningen av byggprodukterna baseras på innehållet av kemiska ämnen och riskerna för hälsa och miljö. Leverantörer som deltar i systemet har skrivit på ett avtal om kraven på kompetens, dokumentation, revisioner med mera. Endast produkter som klarar BASTA:s krav kan registreras i databasen. Databasen är tillgänglig för alla och det är avgiftsfritt att söka efter produkter. Systemet har ett oberoende, kompetent och långsiktigt huvudmannaskap genom ägarna IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. BASTA är ett icke-vinstdrivet bolag, något som är viktigt för trovärdigheten.

Processer och miljö

Material och avfall
Byggsektorn svarar för en betydande del av de totala materialflödena och avfallsmängderna i samhället. Byggverksamhet är även den sektor som genererar störst mängd farligt avfall. Genom att utforma byggnader på ett sådant sätt att de kan plockas isär och återanvändas samt genom att källsortera och återvinna uttjänta material kan byggsektorn reducera sin resursförbrukning, samtidigt som miljöpåverkan från det avfall som uppkommer minimeras.

Kretsloppsrådets riktlinjer för byggsektorns avfallshantering togs fram 2007 och var en av åtgärderna för att minska deponimängderna enligt byggsektorns miljöprogram. Riktlinjerna formulerades som en branschnorm för avfallshanteringen inom bygg- och fastighetssektorn. Då Kretsloppsrådet lades ned tog Sveriges Byggindustrier över riktlinjerna och åtog sig att säkerställa en kontinuerlig uppdatering.

Den senaste versionen av riktlinjerna färdigställdes i maj 2013 och har titeln ” Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning”. Naturvårdsverket hänvisar till riktlinjerna i den nationella avfallsplanen och i Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017, ”Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle”.

Transporter
Byggtransporter i allmänhet och anläggningstransporter i synnerlighet utgör en stor del av landets godstransporter. Ungefär en fjärdedel av den transporterade vikten i Sverige går till och från byggarbetsplatser. Majoriteten av alla transporter sker med lastbil.

Klimatpåverkan
Mycket arbete läggs ned på att utveckla energieffektiva byggnader, bättre fordon och effektivare transporter. Debatten är intensiv och kunskapsnivån blir allt högre när det gäller klimatpåverkan från driftsfasen. Däremot beaktas sällan klimatbelastningen från själva byggprocessen, från materialutvinning till färdig byggnad eller anläggning. I en ny studie har Sveriges Byggindustrier tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Veidekke, Skanska, NCC, KTH, IVL Svenska Miljöinstitutet m.fl., kartlagt klimatpåverkan från byggandet. Resultatet är tankeväckande. Den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige är ungefär 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på cirka 4 miljoner ton för husbyggnadsprojekt och 6 miljoner ton för anläggningsprojekt.

Den etablerade uppfattningen har hittills varit att 15 procent av en byggnads energianvändning och klimatpåverkan ligger i produktionsfasen (uppströms) och 85 procent under husets driftsfas (nedströms). Klimatpåverkan uppströms har avfärdats som obetydlig och knappast beaktats. De nya beräkningarna ger en helt annan bild än den gamla tumregeln. I ett energieffektivt flerbostadshus byggt av betong, står byggprocessen för cirka 50 procent av den totala klimatbelastningen under byggnadens livstid, räknat på 50 år. Halva klimatpåverkan har alltså redan skett när man flyttar in. Fördelningen är inte exakt utan beror på antaganden om livslängd, energiprestanda på huset, val av energislag för uppvärmning och vilken typ av el man köper.

Förorenade områden
Det finns cirka 80 000 förorenade områden i Sverige. Befintliga markföroreningar anses utgöra ett större hot mot människa och miljö än pågående miljöfarlig verksamhet. För att minska spridningen av miljögifter i naturen är det viktigt att åtgärder vidtas för att sanera dessa områden. Byggbranschen har en viktig roll i arbetet med att identifiera, undersöka och efterbehandla förorenade områden. Förorenad mark uppmärksammas ofta i samband med bygg- och anläggningsarbete. Idag utnyttjas ofta gammal industrimark för att bygga nya bostadsområden och företagscentra och då är det viktigt att en relevant sanering av marken utförs innan ny byggnation påbörjas.

Framsteg, utmaningar och vision

Maria Brogren

Maria Brogren, miljöchef på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Inom byggbranschen har vi exempelvis lärt oss att bygga riktigt energieffektiva hus och vi har en mycket bättre kunskap om miljörisker, bland annat vad gäller byggmaterial”, säger Maria Brogren, som energi- och miljöchef på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier. ”Många byggföretag arbetar aktivt och ambitiöst med energi- och miljöfrågor, och ser marknadsfördelar med detta. Miljökrav är inte längre bara dyrt och krångligt utan ses som en integrerad del av affären”, fortsätter Maria.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Det går framåt på alla fronter samtidigt, och det är superkul att jobba med de här frågorna! Utmaningen för vissa företag kan handla om att hinna med i utvecklingen när det ställs allt högre miljökrav. Utmaningen för branschen i stort handlar om att hitta sätt att öka lönsamheten i att göra det som är bra för människa, miljö och klimat”, konstaterar Maria.

De olika områdena som Maria Brogren tror kommer att vara viktiga de närmaste åren är:

  • Tydliga, nationella (eller nordiska) energikrav på nya byggnader som skärps på ett förutsägbart sätt, så att byggföretag och beställare vet hurdana hus de förväntas bygga om fem och tio år. Så fungerar det inte idag, utan reglerna ändras ofta och med kort varsel. Med tanke på de långa ledtiderna i byggbranschen och de många olika aktörer som är inblandade i ett byggprojekt är framförhållning extra viktigt.
  • Ökad kunskap om energieffektiva byggnader. Med delfinansiering från Energimyndigheten driver Sveriges Byggindustrier LÅGAN-programmet som ger stöd till uppföljning av lågenergihus, regionala nätverk för lågenergihus och olika utvecklingsprojekt inom energieffektivt byggande och energirenoveringar. LÅGAN har också en referensdatabas som idag innehåller cirka 160 lågenergihus i Sverige.
  • Uppföljning av de energikrav som ställs. Alltfler beställare och kommuner ställer egna energikrav på nya byggnader. Flera studier, bland annat inom LÅGAN-programmet, har dock visat att nya lågenergihus inte alltid lever upp till den utlovade energiprestandan. Detta är inte bra. Här behövs skärpning på flera håll. Projektörer behöver göra korrekta beräkningar, byggföretagen behöver säkerställa kvaliteten i byggandet, och beställarna och kommunerna som ställer krav behöver följa upp kraven bättre och kanske införa sanktioner om kraven inte uppfylls. Sveby-programmet har tagit fram checklistor och metoder för uppföljning och en avtalsmall som kan användas för att avtala om s.k. energivite ifall kraven inte uppfylls.
  • Se byggnaderna i ett livscykelperspektiv. Ofta ställs krav på energianvändning och klimatpåverkan från byggnadens drift, men miljöpåverkan från produktionsfasen glöms bort. Under 2014 driver Sveriges Byggindustrier tillsammans med många andra aktörer ett forskningsprojekt där LCA används för att beräkna energianvändning och klimatpåverkan från produktionen (inklusive materialframställning, byggtransporter m.m.) av ett energieffektivt flerbostadshus. Resultaten ska bl.a. användas för att visa var i processen påverkan är störst och var insatser för att minska påverkan kan göra störst nytta.
  • Klimatanpassning kommer att bli allt viktigare. Hur mycket vi än jobbar med att minska klimatpåverkan, både från både våra egna processer i byggsektorn och i samhället i stort, så behöver vi ändå anpassa det vi bygger till ett ändrat klimat. Det handlar bland annat om att placera byggnader och anläggningar annorlunda och om att bygga med mer robust teknik.
  • biFå fart på energirenoveringar och generell upprustning av de miljonprogramsområden som har störst behov. Det är en samhällsfråga som inte byggföretagen kan lösa själva men branschen behöver vara lyhörd för de behov som finns och ha kapacitet att möta dem. Om energirenoveringarna kommer igång som vi hoppas så får vi behov av fler yrkesarbetare med bättre energikompetens.
  • Bygga med material som är både miljömässigt och ekonomiskt hållbara. Byggföretagen behöver rutiner för att hitta, värdera och använda byggmaterial utan farliga ämnen och som är hållbara ur ett livscykelperspektiv. Många företag jobbar med detta redan idag och det finns olika hjälpmedel för att välja hållbara material. I flera av miljöcertifieringssystemen är byggmaterial en viktig aspekt. I framtiden behöver rutiner för materialval vara integrerade med övriga processer i byggandet, som exempelvis inköpskalkyler. Förhoppningsvis kan BIM (Building Information Modelling) öppna för en bättre integrering av hela byggprocessen, inklusive arkitektur, projektering, materialval, energiberäkningar, inköp m.m. Utmaningen här verkar vara att komma överens om standardiserade dataformat som kan användas av alla yrkesgrupper i kedjan. Sveriges Byggindustrier jobbar också i Föreningen för byggvarudeklarationer med att ta fram en bra form för framtidens byggvarudeklarationer, dvs. innehålls­deklarationer för byggvaror, som också ska kunna användas i elektronisk form i BIM-modeller.
  • Inför en loggbok för byggnaden som talar om vilket material som finns var i byggnaden och i vilken mängd. Denna information är användbar i den löpande förvaltningen men också för att framtidssäkra byggnaden ifall det kommer fram nya rön om att ämnen eller konstruktioner som vi använder idag skulle visa sig vara skadliga på något sätt. Då har man möjlighet att direkt se var dessa ämnen finns och bedöma om de behöver saneras eller om man behöver vidta andra åtgärder som att förbättra ventilationen etc. En sådan loggbok bör i framtiden vara integrerad den digitala modellen av byggnaden (BIM) som tagits fram.
  • Ha en effektiv och hållbar material- och avfallshantering. Det finns allt högre förväntningar i samhället på byggbranschens material- och avfallshantering. Naturligtvis ska lagstiftningen på området följas men det finns ofta anledning att gå längre, naturligtvis för miljöns skull men också för att spara pengar. En bra resurshantering, exempelvis att man köper exakt som mycket som behövs och inte mer, god källsortering och återanvändning av vissa byggmaterial, leder till mindre mängder avfall som måste tas om hand och mindre mängder farligt avfall. Detta syns direkt i projektets ekonomi. Sveriges Byggindustrier jobbar med dessa frågor, bland annat genom att informera om de branschgemensamma riktlinjerna för resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning som nyligen har uppdaterats. Riktlinjerna är ett verktyg för att uppfylla kraven i lagstiftningen, men även för att möta högre krav från exempelvis. beställare. Kopplat till detta ser vi ett ökat behov av duktiga materialinventerare för att inventera befintliga byggnader i samband med renovering, ombyggnation eller rivning.

Vision för framtiden

Byggindustrin vision är ”Ett hållbart samhällsbyggande i världsklass”. Det innebär att det vi bygger är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart, samt att livscykelkostnaderna är bland de lägsta i världen. Målet är ”En attraktiv byggbransch” som kännetecknas av ansvarstagande, som är säker, sund och trygg. En framtidsbransch som ständigt utvecklas och har ett gott anseende.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Klimatföretag i dubbel bemärkelse

”Vi är ett klimatföretag i dubbel bemärkelse. Våra system för vattenburen värme och kyla skapar ett bra inomhusklimat och bidrar samtidigt till minskad klimatpåverkan genom effektiv energi- och resursanvändning. Våra golvvärmeskivor är en av de tunnaste på marknaden och överför värme och kyla på ett mycket effektivt sätt”, konstaterar Annelie Norrbom, som är vd för Flooré AB.

Läs mer

Bra inneklimat märks inte

Det finns många spektakulära byggnader i Peking i Kina. CCTV Tower och Grand Millenium Hotel tillhör dessa och har dessutom den gemensamma nämnaren att det svenska företaget AB C.A. Östberg har bidragit med teknik som ger energieffektiv ventilation och bra inneklimat. Östbergs huvudkontor ligger emellertid i Avesta och vägen till Peking kan kanske förefalla lång. ”Sedan 1980-talet har vi...

Läs mer

Minskad energiförlust med välisolerade kulvertar

Under markytan där du bor finns det antagligen kilometerlånga kulvertsystem. En central energianläggning kan exempelvis förse ett helt fastighetsbestånd med varmt vatten som matas ut till de olika byggnaderna. Transporten sker i rör som är förlagda i ett system av kulvertar och ser man på äldre system så är de ofta dåligt isolerade med betydande energiförluster som följd. Före...

Läs mer

Gamla fönster blir som nya

En vanlig villa har ett tiotal fönster, ett större flerfamiljshus har ofta flera hundra fönster och den 449 meter höga Empire State Building i New York har 6514 fönster. Syftet med fönstren är naturligtvis att ge ljusinsläpp till rummen men de är också viktiga komponenter i byggnadens utseende och energibalans. Gamla fönster byggdes ofta av det bästa och mest...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »