Gruvindustrin

Gruvindustrin

Gruvindustrin – en tillväxtmotor för Sverige

Sverige är en av de viktigaste gruvnationerna i Europa. Vi är den största producenten av järnmalm (ca 95 procent av produktionen) och bland de största producenterna av koppar (ca 10 procent). För bly, silver och zink står Sverige för mellan 15 och 30 procent av produktionen i Europa. De största volymerna bryts huvudsakligen i norra Norrland och i Bergslagen.

Sverige har goda förutsättningar att växa som gruvnation. I berggrunden finns många viktiga mineral som bland annat behövs som råvaror för olika industrier och vid framställning av elektroniska produkter. De svenska mineralfyndigheterna är viktiga ur ett europeiskt perspektiv. Det finns goda möjligheter till fortsatt gruvbrytning i Sverige tack vare de geologiska förutsättningarna och den stora kunskap och erfarenhet vi har av gruvbrytning.

Gruvor och metallindustri skapar arbetstillfällen och bidrar till sysselsättning, samhällsutveckling och stora intäkter från export och skatter. De mineral och metaller som utvinns är nödvändiga för det moderna samhället. Svensk gruvnäring – inklusive prospektörer, gruvbolag, maskinleverantörer och serviceföretag – bidrog år 2013 med 106 miljarder kronor till Sveriges BNP. Branschen sysselsätter cirka 13 000 personer och bidrar till 35 000 indirekta arbetstillfällen. Investeringstakten är cirka 10 miljarder per år.

gruvor2

Produkter och miljö

På de flesta platser i jordskorpan är halterna av metaller låga, men under jordens historia har geologiska processer resulterat i att metalliska grundämnen ansamlats i mineral av olika slag. Teknikutvecklingen gör att man nu i allt större utsträckning kan utvinna metaller från låghaltiga mineraliseringar som tidigare betraktats som ekonomiskt ointressanta.

Ett modernt samhälle är starkt beroende av metaller av olika slag. Den industriella och ekonomiska utvecklingen av framförallt Kina, Indien och Afrika väntas leda till en stor efterfrågan på metaller framöver. Genom att möta denna efterfrågan kan gruvindustrin bidra till att bygga infrastruktur och höja levnadsstandarden för ett stort antal människor.

Metaller används till många olika ändamål för dess viktiga egenskaper såsom hög hållfasthet, god formbarhet, beständighet och återvinningsbarhet. Moderna metallkonstruktioner kan dessutom göras både lätta och starka. Sådan användning bidrar till att spara på naturresurser genom att en mindre mängd material kan åstadkomma oförändrad funktion. Ett exempel på detta är höghållfast stål som används i många konstruktioner. Dessa väger mindre än konstruktioner av konventionellt stål, samtidigt som de har högre hållfasthet och slitstyrka.

Metaller förbrukas inte genom användning utan kan återvinnas hur många gånger som helst. De kan smältas om och på nytt bli råvaror eller halvfabrikat vid tillverkningen av nya produkter. Eftersom metallskrot har ett ekonomiskt värde är också återvinningsgraden hög. Bolidens smältverk i Rönnskär är världsledande på återvinning av elektronikmaterial och Boliden Bergsöe återvinner bly från uttjänta bilbatterier och annat blyskrot. Denna återvinning bidrar till en betydande andel av Bolidenkoncernens produktion av råmaterial.

Processer och miljö

gruvor3
Dagens teknik och kunskap innebär att miljökonsekvenserna av gruvverksamhet är begränsad. För att bedriva miljöpåverkande verksamhet krävs miljötillstånd, som meddelas av mark- och miljödomstolar. I tillståndsprövningen görs en detaljerad genomgång av verksamheten och dess bedömda miljökonsekvenser. Om tillstånd lämnas för den sökta verksamheten regleras därigenom teknikval, produktionsmängd och villkor om bland annat skyddsåtgärder, utsläppsgränsvärden och säkerställande av efterbehandling. Sammantaget innebär detta att dagens gruvverksamhet kan bedrivas utan negativ miljöpåverkan både i ett kort och långt perspektiv.

Gruvföretagens hållbarhetsarbete, tillsammans med ett starkt regelverk och intresse från myndigheter samt miljöorganisationer driver miljöarbetet framåt. Gruvindustrin ser ingen motsättning mellan lönsamhet och hållbar utveckling

Innan en ny gruva startas måste gruvföretaget redogöra för hur avvecklingen av gruvan ska utföras och företaget avsätter också en ekonomisk säkerhet som kan tas i anspråk av tillsynsmyndigheten för att täcka efterbehandlingskostnaderna om företaget kommer på obestånd. Under driften genomförs mätningar enligt omfattande kontrollprogram för att kontrollera och följa upp utsläpp samt eventuell påverkan på miljön. Utsläppen till luft och vatten från gruvverksamhet har succesivt sjunkit och ligger idag på en mycket låg nivå. Miljöfrågorna som berör gruvindustrin varierar under verksamhetens olika faser.

Prospektering och provbrytning
Rätten att få bedriva undersökningsverksamhet i olika områden måste säkerställas för att gruvnäringen ska kunna utvecklas och fortgå. Utan prospektering blir det inga nya gruvor och befintliga gruvor kommer inte att kunna utvecklas. Prospektering har normalt ringa påverkan på naturmiljön och på andra näringars förutsättningar att bedriva verksamhet.

Gruvbrytning och malmförädling
Gruvdrift omfattar bland annat borrning, sprängning, lastning malmförädling och transporter. Innan gruvan anläggs kartläggs naturvärdena i det område som kommer att tas i anspråk och görs en plan för hur marken ska återställas. Under drifttiden påverkar verksamheten landskapet både visuellt och fysiskt. Efter avslutad drift efterbehandlas området och återställandet innebär att nya naturvärden skapas. Återställningen kan också skapa förutsättningar för annan markanvändning med höga upplevelsevärden.

Gruvbrytning medför viss omgivningspåverkan i form av utsläpp till vatten och luft. Andra exempel på omgivningspåverkan är buller och vibrationer. Under normala omständigheter är miljöpåverkan liten och kontrollerad genom de skydds- och reningsåtgärder som vidtas. I gruvverksamhet uppstår avfall och restprodukter i form av gråberg och sand från anrikningsprocessen. Utvinningsavfallet deponeras, men kan i vissa fall användas som konstruktionsmaterial för anläggningsändamål och även som material vid efterbehandling av gruvområden.

Långa avstånd i kombination med höga transportkostnader och begränsad infrastrukturkapacitet minskar möjligheterna att använda materialet i områden där behoven är som störst. Under driften deponeras finkornig anrikningssand i dammar. Genom sedimentationsprocessen kan föroreningar avskiljas och processvatten återanvändas. I de fall som anrikningssanden innehåller miljöskadliga ämnen, exempelvis metaller och sulfider, genomförs en kvalificerad efterbehandling som förhindrar att ämnena transporteras ut i naturmiljön efter avslutad drift. Att stänga en gruva och återställa platsen är förenat med höga kostnader som ska säkerställas redan under drifttiden. läckage av försurat lakvatten och tungmetaller från vissa malmtyper.

Transporter
Gruvnäringen står idag för en betydande del av Sveriges godstransporter och dessa är beroende av en väl fungerande infrastruktur. Gruvverksamhet i sig är transportintensiv och en stor andel av transporterna sker idag efter järnväg. Inom produktionsfasen sker en stor andel av transporterna med truckar och lastbilar. De anrikade produkterna transporteras med tåg eller lastbil till stål- och smältverk för vidareförädling. Krav på minskade utsläpp av koldioxid innebär att gruvbranschen måste försöka nå lösningar som innebär minskat beroende av fossila bränslen, som samtidigt klarar de extremt tuffa förhållanden som ofta gäller för gruvdrift.

För att kunna utveckla den svenska gruvnäringen behövs sammanfattningsvis ökade möjligheter till järnvägstransporter och – i de fall det inte är möjligt – utveckling av alternativa transportlösningar som exempelvis elektrifierade landsvägstransporter. I båda dessa fall behövs tillgång till en stabil elproduktion och el till konkurrenskraftiga priser.

Framsteg, utmaningar och vision

Anders Lundqvist

Anders Lundqvist, arbetar med miljö- och energifrågor på branschorganisationen SveMin

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Den ökade medvetenheten om miljöfrågornas betydelse, samt att företagen har allt högre miljökompetens ända upp i högsta ledningen har skapat förutsättningar för viktiga förebyggande åtgärder. Ett annat betydande framsteg har att göra med utvecklingen av metodiken kring karakterisering och rätt åtgärder för efterbehandling”, berättar Anders Lundkvist, som arbetar med miljö- och energifrågor på branschorganisationen SveMin.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Sverige har ett starkt regelverk för prövning av tillstånd till prospektering och för utvinning. Det har bidragit till dagens effektiva gruvbrytning och utveckling av framgångsrika teknikföretag. Tillståndsprocessen behöver dock effektiviseras och handläggningstiderna göras kortare. Uteblivna investeringar leder till förlorade arbetstillfällen och intäkter för både näringslivet och staten”, konstaterar Anders.

”Rent konkreta utmaningar rör bland annat klimatfrågan där vi kan se en ökande användning av diesel – något som vi försöker motverka genom elektrifiering och användning av biodrivmedel. Andra utmaningar gäller vår förmåga att genomföra gruvprojekt utan att värdefulla ekosystemtjänster påverkas negativt. Här letar vi istället efter möjligheter att öka de ekologiska värdena genom kompensationsåtgärder. Slutligen vill jag nämna utmaningarna i samspelet med andra intressenter, exempelvis rennäringen. Grundinställningen är att gruvnäringen måste kunna samverka med andra intressenter i området”.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Lagstiftningen med höga miljökrav och kompetenta aktörer driver utvecklingen framåt, men interna faktorer som ökad medvetenhet och kunskaper är minst lika viktiga i sammanhanget. Ytterligare en drivkraft är nyttan för samhället. Gruvbrytning sysselsätter många människor och drar nya kompetenser till närområdet. Efterfrågan på kunskaper ökar, något som kan bidra till hela samhällets utveckling”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för gruvföretagen?
”Exempel på mål hos företagen i branschen är minskade utsläpp av metaller till vatten samt svaveldioxid och klimatpåverkande gaser till atmosfären. Flera av företagen har noll miljöolyckor som mål och det är också vanligt att man arbetar med hållbarhetsmål kring arbetsmiljö, sjukfrånvaro och ökad andel kvinnliga medarbetare”, avslutar Anders Lundkvist.

Vision för framtiden

Metaller används i hela samhället, i infrastruktur och byggnader, maskiner, utrustningar och hushållsapparater. Metaller är dessutom genuina kretsloppsmaterial. Den utveckling vi ser i världen av samhällen och välfärd skapar en stor global efterfrågan av metaller. På den fortsatt starkt växande globala mineralmarknaden har Sverige med sitt goda investeringsklimat och sin mineralrika berggrund utomordentliga förutsättningar. Men det krävs också förståelse från samhället för branschens förutsättningar och vad som krävs för en långsiktig gruvindustri. Vår tillväxtvision är att Sverige kommer att fortsätta utveckla sin gruvproduktion.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Batteridriven lastmaskin gör gruvan renare

Eldrivna lastmaskiner i gruvor minskar utsläpp och buller, sparar energi och minskar behovet av ventilation. Nu lanserar Atlas Copco batteridrivna lastare med samma prestanda som dieseldrivna, som dessutom kan fjärrstyras.

Läs mer

Plasmaprocess halverar utsläppen av koldioxid

ScanArc Plasma Technologies ligger bakom en nyutvecklad metod för tillverkning av råjärn (tackjärn). Metoden – som kallas IronArc – är baserad på plasmateknologi och ger ungefär hälften så stora utsläpp av koldioxid som den traditionella masugnsprocessen. ”Här i Hofors utvecklar vi spetsteknik inom högtemperaturprocesser och i praktiken innebär detta att vi arbetar med plasma. Plasma är inget ämne utan...

Läs mer

Eco-driving på räls

Det handlar mycket om energiförbrukning – samt slitage på bromsblock, hjul och räls – när ett tåg ska starta och bromsa. För ett malmtåg kan det röra sig om mer 8000 ton som ska sättas i rörelse eller bromsas. Potentialen för miljö- och kapacitetsvinster är stor om man kan optimera tågets rörelser och få det att flyta fram på...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »