Hamnarna

Hamnarna

Hamnarna – en förutsättning för näringslivet i Sverige

Nästan 95 procent av allt gods (ton) som importeras till eller exporteras från Sverige går via hamnarna – sammanlagt rör det sig om i storleksordningen 130 miljoner ton gods per år. Utan hamnarna skulle inte industrin få tillgång till nödvändiga råvaror och färdiga produkter skulle bli svåra och dyra att exportera. Bränsle, livsmedel, bilar, maskiner och mycket annat skulle knappast gå att få tag på.

Ett hamnföretag är en serviceorganisation med fokus på transport och logistik med koppling till både land och hav. Hamnföretagen fungerar som en terminal vid vatten där gods, människor och transportslag möts och effektiva logistiklösningar utvecklas. Det finns ungefär 50 hamnar i Sverige och närmare 70 procent av godset passerar hamnarna på de västra och södra kusterna av Sverige.

Hamnföretagen verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad. Om hamnföretagen inte kan svara upp mot kundernas krav finner godsflödena nya vägar. Detta kräver professionalism, effektivitet och högkvalitativ service, samt stora investeringar i infrastruktur och maskinparker. Verksamheten finansieras genom intäkter från kunderna. Hamnföretagen i de allmänna hamnarna är i regel helt eller delvis kommunalt ägda. Stuveriverksamheten, lastning och lossning av fartygen, bedrivs i många fall av privata terminaloperatörer, i andra fall integrerade hamnbolag där både infrastruktur och stuveriverksamheten finns.

Transport av gods med fartyg ger lägre utsläpp av koldioxid per tonkilometer jämfört med andra transportslag, vilket är fördelaktigt. Samtidigt finns det finns ett antal andra miljöproblem som är förknippade med sjöfarten och som kräver nya lösningar. De svenska hamnarna bidrar till hållbar utveckling genom att skapa förutsättningar för transporter med låg miljöbelastning och att arbeta med att minska den egna miljöpåverkan. Ett flertal av hamnarna är certifierade enligt ISO 14001.

Tjänster och miljö

Gävle Hamn

Gävle Hamn

Hamnarnas miljöarbete är inriktat på sjöfarten, landtransporterna och den egna verksamheten. Genom att erbjuda tjänster åt fartygen kan hamnarna bidra till minska sjöfarten miljöpåverkan.

Mottagning av fartygsavfall
Enligt lagstiftningen får fartygen inte dumpa skadligt avfall till sjöss utan måste lämna sådant avfall i hamnarna. Hamnarna är skyldiga att ta emot det avfall som fartygen har behov av att lämna. Svenska hamnföretag tar sedan många år tillbaka emot avfall från fartyg, varav en stor mängd från den internationella sjöfarten. Det gäller fast avfall, oljehaltigt avfall (sludge) samt grå- och svartvatten.

Miljödifferentierade hamnavgifter
Hamnarna kan erbjuda miljödifferentierade hamnavgifter där rederierna får en minskad avgift om de lever upp till vissa miljökrav. Det kan röra sig om användning av lågsvavligt bränsle eller att fartyget har vidtagit kväveoxidreducerande åtgärder, exempelvis katalysatorer. Lägre avgifter kan även gälla för fartyg som sorterar avfall och minimerar sina avfallsmängder. Tankfartyg med dubbelbottnade skrov kan få reducerad avgift.

Landström till fartyg vid kaj
Landanslutning minskar fartygens miljöpåverkan genom att fartygets hjälpmotorer kan stängas av när fartygen ligger vid kaj. Avgasutsläppen reduceras helt och bullret både till omgivning och ombord minskar, även om buller från kylaggregat, fläktar, pumpar och viss annan verksamhet kvarstår. Högspänningstekniken har utvecklats och idag kan man föra över 6-11 kV till fartyg, förutsatt att fartyget är byggt för att ombord kunna transformera ner spänningen till sin driftspänning. Med högspänning räcker det med att en till två kablar ansluts istället för upp till tio kablar med vanlig trefasspänning. Anslutningen går mycket snabbare och infasningen förenklas.

Landanslutning kräver investeringar från både hamnens och rederiets sida och passar bäst för fartyg i linjetrafik, färjor som anlöper en hamn frekvent och för fartyg som ligger en viss tid vid kajen. Flera svenska hamnar ligger i en internationell jämförelse väl framme med att kunna erbjuda anslutning, och utbyggnaden har tagit ytterligare fart genom energiskattereduktionen för landström.

Infrastruktur för bunkring av flytande naturgas
Från och 2015 gäller nya krav på lägre svavelhalt i bunkerbränsle i norra Europa. Flytande naturgas (LNG) är ett alternativ till tjockoljan då gasen inte innehåller svavel. LNG ger även lägre utsläpp av kväveoxider, koldioxid och partiklar. De svenska hamnarna
bidrar till miljöförbättringen genom att skapa infrastruktur för det nya bränslet.
Flera terminaler för bunkring är under planering och ett samarbete mellan hamnar runt Östersjön har inletts. Avsikten är att det i framtiden ska finnas ett sammanhängande nät av bunkringsmöjligheter för LNG.

Satsningar på intermodalitet
Helhetssynen på miljöfrågorna är viktig och det är vanligt att hamnföretagen bygger kombiterminaler som gör det möjligt med smidiga växlingar mellan transportslagen, så kallad intermodalitet. Hamnarna arbetar exempelvis med att elektrifiera de egna järnvägsspåren och bidra till elektrifiering av banan fram till hamnen. Genom samarbete med tågoperatörerna och inlandsterminalerna skapas frekventa tågförbindelser (pendling) till och från hamnen.

Processer och miljö

boat

Lokalisering
En hamnanläggning tar mark i anspråk och det behövs exempelvis godshanteringsytor, magasin, cisterner, terminalbyggnader samt transportvägar och parkeringsplatser för fordon. Vidare behövs anslutande väg- och järnvägsförbindelser, samt ytor för framtida expansion. Lokaliseringen gör att samhället ställer miljökrav på hamnarna och hamnföretagen. Kraven kommer också från myndigheter och näringsliv, rederier och transportköpare. Miljöbalken kräver tillstånd för hamnar som trafikeras av fartyg med en bruttodräktighet på mer än 1 350.

Minskade störningar från hamnen

  • Störande ljud kan uppstå vid lastning och lossning av skrot, kol, malm eller sten, men också från containrar när dessa sätts ner eller från ro-ro ramper. En lösning är att låta fartygen ligga vid kajer längre bort från bebyggelsen eller lägga fartygen med den bullrande sidan mot sjön. Buller som uppstår ombord kan ibland reduceras genom att fartyget uppmärksammas på problemet.
  • Dammande ämnen kan ge störningar i omgivningen och här görs många insatser med att vattna och sopa kajerna för att dammet ska sprida sig så lite som möjligt.
  • Utsläpp av kolväten var tidigare problem i samband med lastning och lossning av tankfartyg. I utlastningshamnar för oljeprodukter finns numera anläggningar för återvinning av gasformiga kolväten. I praktiken innebär detta att bensingasen kondenseras och återförs till produktströmmen.
  • Dagvatten från hamnområden renas i långt större utsträckning än från exempelvis det allmänna vägnätet. I Trelleborg byggs i hamnen sedimenteringsbassänger som renar dagvatten från 50 hektar av hamnens och dels 100 hektar av stadens ytor. Anläggningen drivs av vindkraftverk.

Fordon och byggnader
Truckar, kranar och andra maskiner ger upphov till miljöpåverkan genom energiförbrukning och utsläpp till atmosfären. Hamnarna inför här miljöanpassad teknik, exempelvis alternativa bränslen och mer energieffektiva fordon och utrustningar. Utbildning och träning i energisnål och kostnadsbesparande körsätt är viktiga åtgärder för att minimera miljöpåverkan. De stora hamnkranarna förses med teknik för att återföra el till elnätet.

Energieffektivisering av fastighetsbeståndet genomförs genom utbyte av uppvärmningssystem, installation av modern styr- och reglerteknik, isolering, belysningar och många andra åtgärder. Det finns också hamnar som installerat solcellsanläggningar. Stockholms största solcellspanel på 1 500 m2, finns på taket till ett hamnmagasin i Frihamnen.

Muddring
I hamnar behöver muddringar göras och muddermassor omhändertas, både vid utbyggnad av hamnen i vatten, samt vid underhållsmuddring (rensning) för att behålla ett fastställt vattendjup i hamnområdet. Sådana aktiviteter är som huvudregel tillståndspliktiga och prövas av mark- och miljödomstolen. I farleden till Göteborgs hamn byggdes hummerrev av sprängsten, vilket radikalt ökade beståndet av hummer och även storleken på torsk ökade genom att reven gav skydd.

Framsteg, utmaningar och vision

Anders Klingström, Sveriges Hamnar.

Anders Klingström arbetar med miljö och säkerhet på branschorganisationen Sveriges Hamnar

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Det viktigaste är hamnföretagens bidrag i arbetet med sjöfartens totala miljöpåverkan. Avfallsmottagning från fartygen, i stort sett ska allt avfall från fartygen lämnas i hamn, samt incitament till minskade luftemissioner genom miljödifferentierade hamnavgifter.”, säger Anders Klingström, som arbetar med miljö och säkerhet på branschorganisationen Sveriges Hamnar”.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Aktuellt just nu är det de hårdare svavelkraven på fartygens bunkerbränsle. Det kommer att ställa krav på infrastruktur för LNG och omhändertagande av skrubberavfall i hamnarna”.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Krav och önskemål från lastägare och rederier är ett tungt skäl. Miljöprövningen och miljöcertifiering har varit pådrivande samt, inte minst, miljön har börjat bli ett konkurrensmedel mellan hamnar”, konstaterar Anders.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för hamnföretagen?
”Utsläppsfrågorna från sjöfarten står högt på hamnföretagens agenda och det är främst inom det området som åtgärder har gjorts. Klimatfrågan hänger ihop och det finns med hamnföretag som har som mål att vara klimatneutralt inom en snar framtid”, avslutar Anders Klingström.

Vision för framtiden

Sveriges Hamnars vision är att skapa handel, välstånd och hållbar tillväxt. Det långsiktiga målet är att i samarbete med kunder och andra intressenter ska miljöpåverkan från trafiken och hanteringen i hamnarna reduceras.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Problem för ovälkomna fripassagerare

Främmande växt- och djurarter som sprids till ekosystem där de tidigare inte funnits, kan vara ett bekymmer och ställa till stora problem. Vissa växter och djur finner möjligheter i sin nya miljö och kan expandera både snabbt och kraftigt. Resultatet kan bli att det existerande ekosystemets biologiska mångfald störs eller havererar, något som ofta kan kopplas till både förlust...

Läs mer

Flytande naturgas kan minska sjöfartens utsläpp

Den internationella sjöfarten är en stor utsläppskälla av svavel, kväveoxider och koldioxid. Att byta ut det konventionella fartygsbränslet mot flytande naturgas gör det möjligt att kraftigt minska sjöfartens miljöpåverkan. Den internationella sjöfarten står i dag för cirka 4 procent av de årliga globala utsläppen av svavel, 7 procent av utsläppen av kväveoxid och knappt 3 procent av koldioxidutsläppen. Miljöinovationer...

Läs mer

Miljöanpassad rengöring av fraktcontainrar

En betydande del av världens godstransporter går via containerfartyg. Ett sådant fartyg är konstruerat så att utrymmet ombord utnyttjas optimalt och containrarna stuvas därför på ett sofistikerat sätt. Fartygets kapacitet mäts i TEU (Twenty-feet Equivalent Units) – en enhet som anger hur många 20-fots containrar fartyget kan lasta. Nuförtiden är emellertid de flesta containrar dubbelt så stora och i...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »