Handeln skapar gränslös tillväxt

Handelssektorn, detalj- och partihandeln, är en av de största sektorerna inom tjänstesektorn och svarar för över 20 procent av förädlingsvärdet inom hela tjänstesektorn. Handeln har en nyckelroll som länken mellan konsumtion och tillverkning i sitt utbud av varor och tjänster. Företag i Sverige och EU har behov av insatsvaror från hela världen då produktionen idag är organiserad i globala värdekedjor där varor, tjänster och kapital rör sig mellan länder i allt större omfattning.

Detaljhandeln
Svensk detaljhandel sysselsätter cirka 280 000 medarbetare och omsatte år 2012 587 miljarder kronor. Dess samlade andel av förädlingsvärdet i Sverige uppgår till omkring fem procent.

Partihandeln
Partihandeln omfattar ca 50 000 företag och omsätter 1 300 miljarder per år. Det gör den till en central del av svenskt näringsliv och utgör ca 20 procent av det privata näringslivet. Partihandeln är inte bara mellanledet mellan producent och detaljhandel utan består även av olika delbranscher som förser tillverkningsindustrin med insatsvaror och utrustning. Totalt sysselsätter handeln ungefär en halv miljon människor och handelsföretagen är de enskilt viktigaste arbetsgivarna för unga i åldern 16 – 24 år.

Företag inom handeln äger inte några produktionsanläggningar utan köper in varor från leverantörer i Sverige, EU och globalt. Sverige är ett importberoende land och många av de varor och tjänster vi konsumerar är tillverkade utanför Sverige. Utan den internationella handeln hade utbudet i butiker i Sverige varit mycket magert.

År 2012 var handelns bidrag till Sveriges BNP 351 miljarder kronor och samma år handlade de svenska hushållen för 556 miljarder kronor i detaljhandeln. Svenska hushåll spenderar omkring 33 procent av sin disponibla inkomst på detaljhandelsvaror vilket är den absolut största utgiftsposten.

Det ansvarsfulla företaget

Idag ställs det stora krav på handelsföretagen att ta ett socialt och miljömässiga ansvar – ett ansvar som sträcker sig allt längre bak i leverantörskedjan. Kunderna begär i allt högre utsträckning information om varans innehåll och under vilka omständigheter den tillverkas. Kraven kan också gälla hur företagen behandlar sina anställda, att produkterna är tillverkade under etiska och miljömässigt acceptebla förhållanden, samt att de är säkra och håller hög kvalitet.

Många svenska handelsföretag ligger redan i framkant och ställer höga krav på en god arbetsmiljö, säkra produkter och spårbarhet i leverantörskedjan. Andra är i startgroparna.

Branschorganisationen Svensk Handel har valt att vidga begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) och kalla det ”Det ansvarsfulla företaget”. Ansvarsfullt företagande handlar om allt från mänskliga rättigheter, säkra produkter och ansvar för miljön – till företagets sociala ansvar för att främja mångfald, jämställdhet och bra arbetsvillkor, såväl i Sverige som i övriga länder där företaget har sin verksamhet. Det ansvarsfulla företaget utgår från en hållbar affärsplan som täcker in frågor som rör ekonomi, etik och miljö för att kunna bedriva en långsiktig och sund affärsverksamhet.

Produkter och miljö

Hållbarhetsfrågorna står högt på företagens agenda, Det har blivit vanligare att konsumenterna frågar efter varor som är producerade på ett miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt och som har en tydlig ”nyttoeffekt”. Att kunna erbjuda varor som är både ”eko” och ”reko” är i många sammanhang en viktig konkurrensfördel – och allt talar för att vi än så länge bara sett början av denna trend. Genom att bejaka utvecklingen mot en mer hållbar tillväxt visar företagen att frågor som miljö, rättvisa och hälsa tas på allvar. ”Närproducerat” och ”härproducerat” kan också få en ny innebörd som ett resultat av den pågående globaliseringen.

Företagens miljö och klimatarbetet inriktas i första hand på att minska påverkan kring hanteringen av varor, energi och lokalanvändning, kretslopp och transporter. De största direkta klimatpåverkande faktorerna för handeln är butikerna, inte transporter av varor. Därför pågår projekt inom handeln kring minskad energiförbrukning och övergång till förnyelsebara energikällor. I butikerna, ut mot kund, är målet att underlätta för medvetna kunder genom att tillhandahålla ett miljöanpassat sortiment, visa på praktiska lösningar samt bra konsumentinformation.

Att konsumenten kan lita på att produkterna de köper är säkra är en av grundstenarna inom handeln. Enligt produktsäkerhetslagen ska alla produkter som säljs klara kraven på hälsa, miljö och säkerhet. Förutom krav på att varorna överensstämmer med standarder för kvalitet och design, ska produkterna även uppfylla gällande säkerhetsstandarder och obligatoriska krav på märkning, exempelvis CE-märkningen.

Leverantörsledet
Svenska handelsföretag äger inga fabriker utan köper färdiga produkter alternativt lägger produktion i fabriker runt om i världen. Genom att ställa krav på hur produkterna tillverkas kan handelsföretagen bidra till att minska påverkan på människor och miljö.
Genom ett långsiktigt ansvarstagande och systematiskt hållbarhetsarbete på plats i fabriker och ute hos leverantörer i exempelvis Asien arbetar handelsföretagen med att förbättra arbetsmiljön samt höja kunskapsnivån kring ”renare” produktionsmetoder, effektivare avfallshantering, minskad kemikalieanvändning och krav på vattenrening etc. Detta sammantaget bidrar till en minskad klimatpåverkan och produkterna lever upp till de krav kring etik och miljö som företagen själva ställer samt som vi konsumenter förväntar oss.

Transporter
Många studier visar på att transporternas betydelse i en produkts sammanlagda klimatpåverkan oftast är mindre än den klimatpåverkan som härrör från produktionen. Det är dock viktigt att effektivisera godstransporterna och ha en hög fyllnadsgrad. Majoriteten av företag inom handeln köper in transporter som en tjänst. Genom att vara en aktiv uppköpare ställer man krav på miljöbilar, val av bränsle och Eco-driving etc. Företagen försöker även välja miljövänliga transportslag som sjö- och järnväg när så är möjligt.

Kemikalier i varor
Kemikalier i varor är ett område där handelsföretagens insatser har stor betydelse. Därför har stor fokus de senaste åren legat på att höja kunskapen internt kring kemikalier samt att ställa krav på leverantörer att produkter inte får innehålla ämnen som är reglerade enligt Reach etc. Vissa företag och branscher har kommit längre i sitt kemikaliearbete och arbetar nu med att gå före och fasa ut ämnen som anses riskfyllda. Det kan exempelvis röra sig om mjukgörande ftalater i plastleksaker och andra plastprodukter, flamskyddsmedel i elektronik och textilier för att de ska vara mindre brandfarliga, fluorerade ämnen i textilier för att de ska vara vatten- och smutsavvisande, kadmium och bly i smycken och knappar, krom i skor och andra skinnvaror, samt antibakteriella ämnen i sportkläder och skor för att motverka dålig lukt. Genom att öka sina egna kunskaper om kemikalier och ställa krav på leverantörerna är det många svenska handelsföretag som minskar riskerna med kemiska produkter i varorna.

Producentansvar, förpackningar
Handeln omfattas av producentansvar för förpackningar, elektriska och elektroniska produkter, batterier, belysningsartiklar och andra produkter avseende insamlingssystem, avgifter, finansiella garantier och rapportering – system som i huvudsak fungerar på ett acceptabelt sätt.

Kunderna förväntar sig att producentansvaret ska fungera men engagerar sig också i hur varan tillverkas, transporteras och förpackas. Behövs exempelvis förpackningen över huvud taget? Måste den i så fall se ut som den gör? Eller finns det andra miljöanpassade förpackningsalternativ? Vi ser därför många exempel på olika typer av ”smarta” förpackningar, där stor möda har lagts vid att paketera varorna på ett så miljö- och klimatanpassat sätt som möjligt. Bland annat har ICA tagit fram en bärkasse av ”grön polyeten”. Kassen görs av sockerrör, vilket vid förbränning ger 85 procent mindre fossilt koldioxidutsläpp än vad oljebaserade kassar gör. Ett annat exempel är butiker som erbjuder alternativ till engångskassarna.

Avfall
Att minska totala mängden avfall är en viktig fråga i handelns miljöarbete. Att förebygga avfall är en prioriterad fråga då avfall är en resurs som har ett värde. Matsvinnet är ett särskilt problemområde och många livsmedelsbutiker arbetar med lösningar för att minska mängden livsmedel som kastas. Exempelvis genom bättre dokumentation av vad som slängs, att laga måltider av råvaror med kort datum, att skänka mat till välgörenhet, samt att sänka priset på produkter när utgångsdatumet närmar sig.

Återanvändning och återvinning
Synen på återanvändning och återvinning håller på att förändras. Stor fokus ligger på att kunna bli mer resurseffektiv och återanvända och återvinna material och produkter i större grad. Ett exempel på detta är T4RI (Textiles for Recycle Initiative) där en rad större aktörer på klädmarknaden skapat ett frivilligt initiativ vars syfte är att arbeta för bättre förutsättningar för återanvändning och återvinning av textilier (kläder och hemtextilier). T4RI vill driva att branschen på ett bättre sätt kan ta tillvara på uttjänt textil och vill bidra till att branschen tar sin del av ansvaret för att kläder och textilier i första hand återanvänds genom second hand och re-design, därefter att materialet kan återvinnas på bästa sätt.

T4RI vill verka för ett kretsloppssamhälle och att miljönyttan alltid sätts i fokus. Ny teknik utvecklas för att kunna tillverka ny fiber av uttjänt textil, men för att det ska bli möjligt behöver mer textil samlas in på ett effektivt sätt. Det handlar bland annat om att hitta lösningar som kan förenkla samarbetet med olika aktörer inom textilåtervinning, exempelvis konsumenter, producenter och kommuner. Idag sker exempelvis insamling i butiker hos flera större kedjor dit konsumenter kan komma och lämna in sina gamla kläder.

Miljömärkning och certifikat
handeln3 Frågor om produktens ursprung och historia blir allt viktigare för konsumenterna. Var kommer varan från? Vem har tillverkat den och under vilka villkor? Var kommer materialet i den återvunna produkten från? Vilken historia har det återanvända plagget? Många svenska handelsföretag har hög ambitionsnivå vad det gäller att säkerställa varornas ursprung och informera om hur de har tillverkats och transporterats. Här kan olika märkningar och certifieringar hjälpa företagen att kommunicera ut mot kund.

Handeln är full av olika märkningar som syftar till att konsumenterna ska kunna välja varor med så liten påverkan som möjligt på människor och miljö. Exempel på märken är Svanen, EU Ecolabel, Bra Miljöval och KRAV. Fairtrade är ytterligare ett märke, vars fokus ligger på att produkten har tagits fram under bra sociala villkor för odlare och arbetare i utvecklingsländer.

En produktmärkning anses ofta vara ett bra sätt att ge konsumenter information om produkters miljöpåverkan och efterfrågan på miljömärkta produkter är stor. Konsumentundersökningar visar dock att det råder förvirring bland konsumenterna vad gäller märkningar och certifieringar. Många av konsumenterna tycker det är svårt att förstå vad de olika märkningarna står för och att det är svårt att få information om de olika märkningarna. Detta tyder på att det finns en förbättringspotential vad gäller antalet märkningar och dess betydelse. Samtidigt litar ändå majoriteten av konsumenterna på att kriterierna för märkningarna eller certifieringarna är uppfyllda när de köper en produkt med en märkning.

Klimatpåverkan
Handelsföretagen lämnar koldioxidavtryck efter sig genom bland annat energiförbrukning i butikerna och lagerbyggnaderna, samt vid godstransporter och tjänsteresor. Varorna är naturligtvis också betydelsefulla och shopping orsakar cirka 15 procent av hushållens klimatpåverkan och maten står för 30 procent. Exempel på åtgärder som genomförs inom handeln är:

  • Val av miljöanpassade transporter, effektiva planeringssystem, energisnål körning och användning av alternativa bränslen. Vissa handelsföretag erbjuder sina kunder laddstolpar för elbilar på butikens parkeringsplats.
  • Försäljning av produkter med låg energiförbrukning.
  • Svanenmärkta butiker med bland annat hårda krav kring energieffektivitet.
  • Breddat sortiment av ekologiska, energieffektiva och miljömärkta produkter, samt introduktion av miljöanpassade förpackningslösningar.
  • Förbättrad avfallshantering genom utökad källsortering. Minskad kassation av livsmedel.
  • Minskad energianvändningen genom att befintliga byggnader åtgärdas, men framförallt genom klimatanpassning vid nyproduktion. Ett exempel är att butiken uppvärms genom spillvärme från kylanläggningen. Ett annat exempel är att överskottsvärme används för att värma marken utanför butiken vintertid för att undvika isbildning. Överskottsvärme kan också överföras till fjärrvärmenäten.
  • Installation av energieffektivare belysning (LED-lampor) och annan utrustning. Kyl- och frysanläggningar kan exempelvis förses med lock och dörrar vilket ger lägre energiförbrukning, jämnare temperatur i kyldisken och bättre arbetsmiljö.
  • Inköpen av förnybar elektricitet ökar och det finns butiker som klär taket med solceller som ger energitillskott.

Framsteg, utmaningar och vision

Ann Christiansson_liten

Ann Christiansson, näringspolitisk expert – Miljö, vid branschorganisationen Svensk Handel

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
Inom handeln har de skett stora förändringar kring hur företagen arbetar med CSR och hållbarhetsfrågor. Då en stor andel produkter tillverkas utanför Sverige har man satsat mycket resurser på att förbättra produktionen och villkoren för arbetare i fabriker som tillverkar produkter till den svenska och europeiska marknaden. Företagen har blivit alltmer transparenta och spårbarhet i leverantörskedjan och kring olika produkter står i fokus, berättar Ann Christiansson, som är Näringspolitisk expert – Miljö, vid branschorganisationen Svensk Handel.

”De viktigaste framstegen är att företagen har fått mer kunskap om vilka de stora utmaningarna är i sin leverantörskedja och att man idag samarbetar med andra företag samt sina leverantörer kring olika frågor för att nå bästa resultat. Exempelvis samarbetar företag kring frågor som rör hälsa- och säkerhet i fabriker i Asien (kemikalier), vattenfrågor i textilindustrin där branschen tillsammans eftersträvar en mycket mer resurseffektiv och renare process. När det gällare hållbarhetsarbetet i den interna verksamheten har företagen satsat mycket på att minska resursanvändningen i butiker och lager (belysning, kyl och frys etc), effektivare transporter, minska mängden avfall samt att kunna erbjuda kunderna ett bra utbud av ekologiska och miljömärkta produkter

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
Utmaningar för branschen är de ökande kraven på spårbarhet i kombination med ett brett produktutbud och långa leverantörsled, där företagen förväntas ha fullständig kunskap och information kring alla led bakåt i kedjan. Kunder vill i allt högre grad ha information om produktionsförhållanden, ursprung och om produkten kan innehålla några farliga ämnen etc. Vidare står branschen inför en utmaning kring hur man kan bemöta den antikonsumtions diskussion som pågår i Sverige där fokus ligger på att vi måste minska vår konsumtion och ställa om till en cirkulär ekonomi och ändra vår livsstil.

I trendrapporten Konsumera 2010 identifieras Svensk Handel följande trender kring kunder, medarbetare och företag:

  • Framtidens kund – vill handla med ett gott och grönt samvete, vill både vara ”ekoreko” och kunna köpa varor med hög modefaktor, och vill handla i butiker som inte bara bryr sig om miljön utan också visar att man lever som man lär.
  • Framtidens medarbetare – är engagerad i miljö- och klimatfrågor och kan vägleda kunden i de gröna valen, engagerar sig själv gärna i såväl lokala som globala ”ekoreko” projekt, och marknadsför sitt företag på ett klimatsmart sätt via sociala medier.
  • Framtidens företag – arbetar med miljö, klimat, rättvisa och hälsa för att skapa hållbar tillväxt och premierar de kunder och medarbetare som väljer rätt, skapar nya flöden genom att släppa fram en andra våg av begagnade varor, samt tänker igenom paketering och marknadsföring ur ett miljöperspektiv.

”Utmaningen blir naturligtvis att fortsätta att ge handelns hantering av hållbarhetsfrågorna ett trovärdigt innehåll och att engagera så många företag som möjligt”, konstaterar Ann.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Det finns självfallet ett antal olika drivkrafter för företagen men de vi fått signaler om att företag ser som viktiga är att man vill stärka sitt rykte och varumärke, öka andelen nöjda kunder, samt att man vill vara en del av lösningen och bidra till en hållbar utveckling”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för handelsföretagen?
”Företagens hållbarhetsmål är olika beroende på bransch, storlek och hur långt man har kommit i sitt arbete – men gemensamt för många är att man ser minskad resursanvändning som en prioriterad fråga. Större fokus ligger idag på att sluta kretslopp, minska avfall och öka återvinning och återanvändning. Inom handeln har det börja dyka upp nya former av erbjudanden där man som konsument idag kan välja att köpa begagnat, lämna tillbaka sina uttjänta produkter i butik och få en voucher eller helt enkelt hyra produkter”, avslutar Ann Christiansson.

Vision för framtiden

I trendrapporten Konsumera presenterade Svensk Handel följande vision för 2020:

  • År 2020 omsätter detaljhandeln 713 miljarder kronor – 30 procent mer än i dag – och vi har en stark och hållbar tillväxt. En allt större del av omsättningen utgörs av hållbara tjänster och upplevelser.
  • Kläderna uppdateras och redesignas direkt i butiken och handeln har en viktig roll som folkbildare med pop up-utbildningar på plats. Vi hittar också supereffektiva minivindkraftverk på det lokala byggvaruhuset.
  • PSR (Personal Social Responsibility) är lika självklart som CSR är i dag. Kunderna vill, precis som företagen, ta sitt sociala och miljömässiga ansvar.
  • Kunden är minst lika rörlig som 2010 och kan i högre grad välja färdmedel utan att behöva tänka på miljön. Helt enkelt genom att bilarna är mer klimatneutrala och kollektivtrafiken väl utbyggd.
  • Allt fler funktioner samlas i mobilen. Du kan bara genom att rikta mobilen mot en vara få all information som behövs om pris, kvalitet, ursprung och historia. Mobilen blir din egen sambandscentral som kommunicerar, hittar, betalar och öppnar dörrar både i den fysiska och virtuella världen. Men år 2020 är inte bara mobilen uppkopplad utan alla tekniska prylar.