”Vi har utvecklat ett nytt odlingskoncept för spannmål med upp till 20 procent mindre klimatpåverkan. Hittills har vi skördat 70 000 ton sådant vete på åkrar runt om i Sverige. Genom detta har vi minskat utsläppen med 6 000 ton koldioxid”, säger Claes Johansson, som är hållbarhetschef på Lantmännen.

Fokus på lantgården

lm1”Matens klimatpåverkan i kedjan från jord till bord står för ungefär en fjärdedel av världens utsläpp och odlingen står för huvuddelen av klimatavtrycket. Vi startar därför med det viktigaste steget i kedjan fram till matbordet – det som händer vid odlingen och på gården. Det nya klimatsmarta konceptet är ett resultat av vårt forsknings- och utvecklingsarbete och att vi arbetat tillsammans med våra ägare, de svenska bönderna. Lantmännen är bland de första i världen med att använda det här angreppssättet för storskalig spannmålsproduktion”, berättar Claes.

Konceptet innehåller flera steg som tillsamman bidrar till minskad klimatpåverkan:

  • Användning av mineralgödsel med låg klimatpåverkan. En mineralgödsel som produceras med hjälp av en miljöanpassad teknik som gör att utsläppen av växthusgaser reduceras.
  • Tillämpning av precisionsodling. Detta är en teknik som gör att näringen används i rätt mängd där den behövs.
  • Användning av grön el. Det ska finnas ursprungsgarantier för den el som används i produktionen.
  • Miljöanpassad körning. Traktorer, jordbruksmaskiner och andra fordon körs på ett miljöanpassat sätt. Samtliga traktorförare ska vara utbildade i sparsam körning.
  • Energianvändningen kartläggs. En plan läggs upp för att göra lantgården så energieffektiv som möjligt.

”Det unika i odlingskonceptet är att viktiga åtgärder och tekniklösningar sätts samman och implementeras på utvalda gårdar för att producera en mer hållbar råvara till marknaden. För oss är detta ett sätt att visa hur den konventionella odlingen kan utvecklas i hållbar riktning”, konstaterar Claes Johansson.

Mineralgödsel

Tillverkning, transport och användning av mineralgödsel bidrar direkt och indirekt till utsläpp av växthusgaser, framförallt koldioxid (CO2) och lustgas (N2O). Samtidigt gör gödningen att produktiviteten ökar samt att växternas koldioxidupptag stimuleras. Gödseln ökar avkastningen och minskar behovet av att odla upp ny mark. Under mineralgödselns livscykel uppstår alltså både utsläpp och upptag av växthusgaser.

Enligt bolaget Yara – som är världens största leverantör av mineralgödsel och som bland annat har en produktionsanläggning i Landskrona – är ammoniumnitratbaserade gödselmedel lämpliga för de klimat- och jordförhållanden som råder i Europa. Ammoniumnitrat tillverkas av ammoniak och salpetersyra. Mineralgödselns klimatavtryck beror på energianvändningen, vilket energikälla som används vid ammoniaktillverkningen, samt på utsläppen av N2O från tillverkningen av salpetersyra. Genom att använda BAT (bästa tillgängliga teknik enligt EU) för tillverkningsprocesserna blir klimatavtrycket cirka hälften jämfört med en genomsnittlig europeisk anläggning som inte använder BAT. Enligt Yara har anläggningar utanför Europa i allmänhet ännu högre klimatavtryck än genomsnittliga europeiska anläggningar.

Yara har utvecklat en katalysatorteknik som minskar N2O-utsläppen från salpetersyreanläggningarna med 90 procent. Bolagets produktion av mineralgödsel till den svenska marknaden har lägre utsläpp än det som är definierat som BAT (3,6 kg CO2-ekvivalenter per kilo N i ammoniumnitrat). Detta innebär att produkterna uppfyller utsläppsstandarden (<4 kg CO2-ekvivalenter per kilo N) som det svenska initiativet ”Klimatcertifiering för mat” satt upp för produktion av livsmedel (www.klimatmarkningen.se).

Precisionsodling

Att odla med precision innebär att växtnäringsämnena placeras där växterna behöver dem. Kväve (N) och fosfor (P) som inte tas upp av växterna hamnar i sjöar, åar och hav och orsakar övergödning. Precisionsodling är också positiv ur klimatsynpunkt och med tanke på lantbrukarens ekonomi.

”Vid precisionsodling utnyttjas en särskild utrustning som kallas N-sensor och som sitter på taket på traktorn. Sensorn känner av var på åkern det behövs gödning. En ”sensorgård” blir både mer miljöanpassad och mer lönsam än en traditionell spannmålsgård”, berättar Claes Johansson.

Helhetssyn på klimat och miljö

lm2I Lantmännens koncept för hållbar odling av vete ligger förutom klimatåtgärderna ett antal steg som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden och andra miljöfaktorer, exempelvis:

  • Det ska råda ordning och reda vid lantbruket och här rör det sig bland annat om markkartering, växtodlingsplan och växtnäringsbalans.
  • LRF:s program för säkert växtskydd ska tillämpas.
  • Genom att skapa ”lärkrutor” – områden i sädesfälten som inte odlas upp – får lärkorna större möjligheter att leva i samspel med det moderna jordbruket. På ett hektar ska 16 – 20 m2 utgöras av lärkrutor. Bakgrunden är under senaste 35 åren har 75 procent av lärkorna försvunnit från odlingslandskapet. Tät och hög vegetation, intensifierad gräsmarksskötsel och minskad diversitet av grödor har bidragit till att lärkorna minskat.
  • För att säkerställa att lagkrav och kraven kring klimat- och miljösmart odling uppfylls ska cirka en tredjedel av odlarna revideras av ett oberoende organ. Företaget som i Sverige svarar för kontrollerna är Intertek.

”Kriterierna för hållbar odling går att använda på alla grödor men vissa anpassningar behöver göras. Framförallt om det rör sig om en höst- eller vårsådd gröda. Vi hoppas att det här sättet att odla inspirerar andra och kommer att bli något av en branschstandard. Vårt mål är ständigt ligga före och vi kommer kontinuerligt att vidareutveckla odlingskonceptet”, avslutar Claes Johansson.

Artikeln publicerades i mars 2016.