Skogsindustrin

Skogsindustrin

Skogsnäringen – viktig del av en biobaserad samhällsekonomi

Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9 – 12 procent. Den är starkt exportinriktad och ger ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans.

Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 90 procent, och motsvarande för sågade trävaror är nära 75 procent.

Inom skogsnäringen är ca 120 000 personer direkt och indirekt sysselsatta. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av sysselsättningen.

Produkter och miljö

Skogsindustrin produkter är tillverkade av en förnybar råvara och är återvinningsbara. Klimatsmarta träbyggnader, resursbesparande förpackningar, textilfibrer och biobränslen är några exempel på produkter som gör miljönytta.

Klimatsmarta träbyggnader
Byggandet av flervåningshus i trä har under 2000-talet ökat snabbt såväl i Sverige som i många andra europeiska länder. Bakom framgångarna ligger det industriella trähusbyggandet där Sverige hör till föregångsländerna i Europa.

De nya byggmetoderna innebär att större delen av byggprocessen sker inomhus i fabriker och att byggelementen eller modulerna därefter monteras samman på byggplatsen. Småhus har sedan länge levererats i byggsatser, men nu omfattar verksamheten också hus med upp till åtta våningar. Ett flervåningshus i trä kan stå inflyttningsklart tio veckor efter det att grundplattan gjutits. Tidsbesparingen kan bli upp till 80 procent och kostnadsfördelarna är betydande. Utöver de ekonomiska fördelarna är klimatpåverkan lägre jämfört med andra traditionella byggnadsmaterial.

Förpackningar bidrar till god hushållning
Studier visar att papper och kartong har mindre klimatpåverkan än de förpackningsmaterial som tillverkas av icke förnybara råvaror. Producenternas val av förpackningar – och konsumenternas val i butikerna – är alltså viktiga. Funktionella förpackningar, som skyddar varorna och underlättar distributionen, förhindrar att livsmedel och andra varor förstörs vilket är ett betydande globalt problem. Mindre svinn betyder lägre resursförbrukning och därmed också lägre belastning på miljö och klimat. Exempelvis står själva mjölkförpackningen under sin livscykel endast för två procent av det koldioxid- utsläpp som förpackningen och mjölken tillsammans ger upphov till. De allra största utsläppen sker då mjölken produceras.

Leverantör av förnybar energi
Cirka 85 procent av det biobränsle som används i Sverige kommer från skogen. Den största delen används i skogsindustrins egna tillverkningsprocesser, men betydande volymer levereras också till kraftvärmeverk, hushåll och det övriga samhället. Totalt bidrar skogsnäringen idag med drygt 45 TWh bioenergi som bränsle och värme till samhället, vilket motsvarar nästan 30 procent av den energi som används inom bostads- och servicesektorerna.

Textilier från skogen
Ett nygammalt teknikområde där marknaden nu växer snabbt är specialcellulosa som främst används till viskostyger. Jämfört med textilier som baseras på syntetiska fibrer, har cellulosa från skogen flera klimatfördelar.

Kemikalier och drivmedel
Vid massabruken uppkommer restprodukter såsom tallolja och terpentin som används av kemi- och drivmedelsindustrin. Forskning och utveckling pågår för att utveckla fler nya produkter och material från vedråvaran.

Återvinning är hushållning
Återvinning är en av grundstenarna i ett resurseffektivt samhälle. Produkter av papper och trä återvinns i stor utsträckning både som material och som biobränsle. Även restprodukterna från tillverkningsprocesserna tas tillvara på olika sätt. Genom att fibrerna i vedråvaran används till papper – som senare återvinns för att tillverka nytt papper – utnyttjas råvaran på ett effektivt sätt. Pappersprodukter som läggs i hushållsavfallet blir biobränsle. Därmed blir nästan allt papper förr eller senare bioenergi.

Processer och miljö

Verksamheterna inom skogsindustrin ingår i industrisystem med effektiva och resurssnåla tillverkningsprocesser där bi- och restprodukter tas tillvara. I företagen pågår ett ständigt förbättringsarbete i syfte att ytterligare minska energianvändning och utsläpp.

Processer
Skogsindustrins miljöarbete började på allvar på 1970-talet och inriktades först på att minska utsläppen till vatten och luft. Arbetet har varit framgångsrikt och utsläppen har minskat med mer än 90 procent. Miljöarbetet har sedan länge en bredare inriktning och omfattar även energi, kemikalier, avfall och transporter. Under de senaste 20 åren har produktionen av massa och papper ökat samtidigt som utsläppen till luft och vatten har minskat väsentligt. Denna ”frikoppling” mellan tillväxt och miljöpåverkan är resultatet av omfattande investeringar i processförändringar och reningsutrustning. Behovet av elenergi har dock ökat främst på grund av att bruken producerar produkter med allt högre förädlingsgrad. Produktionen av förnybar elenergi ökar vid tillverkningsenheterna. Den värmeenergi som används i processerna är till 96 % biobaserad och knappt en tredjedel av elenergin för processerna genereras också av egna biobränslen.  Branschens mål är att värmeenergin som används i processerna ska vara helt fossilfri och att andelen egengenererad el ska öka.

Biologisk mångfald
Sveriges skogar ägs av fler än 300 000 skogsägare som var och en sköter skogen individuellt under gällande lagstiftning. Sverige har därigenom utvecklat en skogsbruksmodell där miljöhänsyn och skogsproduktion samsas sida vid sida – i både liten och stor skala – och som ger goda förutsättningar för att klara mångfalden av arter.

Den historiska påverkan som Sveriges skogar genomgått på grund av jordbruk och olika industrisektorers nyttjande av skogen har medfört att det idag, med några få undantag, inte finns några opåverkade urskogar. Vårt skogsbruk ska dock inte jämföras med plantageskogsbruket som framförallt bedrivs på det södra halvklotet och som mer liknar ett jordbruk med träd som gröda. Den svenska modellen för naturhänsyn i skogsbruket i kombination med statliga avsättningar har skapat miljöer för den biologiska mångfalden, från nationalparker och reservat till frivilliga avsättningar, impediment och generell hänsyn vid varje skogsbruksåtgärd och varje avverkning

Klimat
Med sin naturliga råvara har skogsindustrin en viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Växande skogar binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra koldioxid i form av kolföreningar under hela sin livslängd. Den hållbart brukade skogen och skogsindustrins produkter bildar ett kretslopp (se figuren), något som är värdefullt ur klimatsynpunkt. Dessutom kan produkterna ersätta fossilbaserade material

och skogsindustrin är den största producenten och användaren av biobränsle i Sverige. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten.

Skogsindustrins produkter ingår i kolets kretslopp.��

Skogsindustrins produkter ingår i kolets kretslopp.

Framsteg, utmaningar och vision

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”De senaste 20 åren har skogsindustriföretagens resurs- och energieffektivitet ökat och utsläppen till vatten och luft har minskat drastiskt. Företagen har också arbetat med att fasa ut användningen av fossila bränslen i processerna. Idag utgörs 95 procent av värmeenergin av biobränslen och 25 procent av elenergin framställs av egna biobränslena i fabrikerna”, berättar Christina Wiklund, som är Miljödirektör vid branschorganisationen Skogsindustrierna.

”Mängden avfall som deponeras har minskats väsentligt genom ökad användning av restprodukter från processerna. Att minska miljöbelastningen från transporterna har också varit i fokus, exempelvis genom smartare logistik och övergång till järnväg där så är möjligt. Produkterna har successivt utvecklats och marknaden för pappersförpackningar och träbyggande har ökat, vilket är bra för att mildra klimatförändringen”, fortsätter Christina.

”Vad gäller skogsbruket så kan resultaten av de ökade satsningarna på naturvård som infördes på bred front i svenskt skogsbruk under 1990-talet nu avläsas i Riksskogstaxeringens mätningar. Nu ökar förekomsten av exempelvis grova träd, lövskogsdominerad skog, äldre lövrik skog och mängden död ved vilket är viktigt för mångfalden av arter i skogarna. Utvecklingen för många skogslevande fåglar och däggdjur är också positiva. Detta har skett samtidigt som både virkesförrådet och de årliga avverkningarna har kunnat öka”.

Christina Wiklund

Christina Wiklund, miljödirektör vid branschorganisationen Skogsindustrierna

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Skogsindustrin har stor potential att bidra till en övergång från fossilbaserade produkter till biobaserade. För detta krävs fortsatt intensivt forsknings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra branscher för utveckling av nya och befintliga produkter och material. Tillgången på vedråvara är också en förutsättning. Brukandet av skogen måste fortsatt ske hållbart och med bevarandet av den biologiska mångfalden samtidigt som tillväxten och avverkningen behöver öka”, konstaterar Christina Wiklund.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”För oss är de viktigaste drivkrafterna att kunna förse marknaden med återvinningsbara produkter och material framställda från en förnybar råvara och som är bra för klimatet”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för skogsindustrin?
”Skogsindustrierna har antagit fyra övergripande mål och med preciseringar. Syftet är att flytta fram positionerna och förverkliga visionen om en hållbar biobaserad ekonomi.  . Utöver dessa gemensamma hållbarhetsmål har medlemsföretagen egna mål. Vad det gäller miljö och klimat finns bland annat mål kring tillväxten i skogen, uttag av bioenergi, elproduktion, återvinning av papper och minskning av utsläppen av fossilt koldioxid”, avslutar Christina Wiklund.

Vision för framtiden

Skogsindustrin ersätter ofta produkter baserade på fossilt material med produkter som huvudsakligen baseras på förnybar råvara, produkter som i sig är återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. Utvecklingen mot en hållbar biobaserad samhällsekonomi är en utveckling för tillväxt. Skogsindustrins har formulerat följande vision:

Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi
Genom att tillvarata skogens möjligheter gör vi att den globala bioekonomin växer. Detta är avgörande för Sverige men också för resten av världen. Genom att erbjuda produkter som människor behöver i sin vardag skapar vi en hållbar framtid.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Platta paket blir flervåningshus

Att bygga villor i trä är ingen nyhet. Den röda stugan är närmast att betrakta som ett varumärke för det svenska landskapet. Att bygga flerbostadshus i flera våningar i trä är däremot något som blir mer och mer populärt. Att använda det traditionella byggmaterialet i modern byggnadsteknik är en klimatsmart lösning som snart kan bli aktuell inom kinesisk stadsplanering....

Läs mer

Sandwichkonstruktion gör byggbranschen grönare

Ett normalstort (150 m2) svenskt enfamiljshus förbrukar cirka 24000 kWh/år. Ungefär 25 procent används i form av elenergi för belysning, hushållsmaskiner och hemelektronik. Resten av energin går åt till varmvatten (19 procent) och för att värma huset (56 procent). Värmeenergin läcker från huset genom väggar, tak, dörrar, fönster och ventilationen. Uttrycket att ”elda för kråkorna” är fortfarande tillämpligt för...

Läs mer

Diesel på tallolja minskar koldioxidutsläppen

Runt om i världen söker man med ljus och lykta efter morgondagens drivmedel. Stigande oljepriser och ökade miljö- och hållbarhetskrav från såväl lagstiftare som konsumenter sätter stor press på företagen att förnya och förbättra drivmedlen. Biogas, el och etanol är några av de alternativ som redan finns på marknaden, men nya lösningar är på väg. Diesel från skogsråvara Senast...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »