Skogsindustrin

Skogsindustrin

Skogsnäringen – viktig del av en biobaserad samhällsekonomi

Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och en av Sveriges viktigaste basindustrier. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9 – 12 procent. Den är starkt exportinriktad och ger ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans.

Av massa- och pappersproduktionen exporteras nära 90 procent, och motsvarande för sågade trävaror är ca 70 procent.

Inom skogsnäringen är ca 120 000 personer direkt och indirekt sysselsatta. I flera län svarar skogsindustrin för 20 procent eller mer av sysselsättningen.

Produkter och miljö

Skogsindustrin produkter är tillverkade av en förnybar råvara och är återvinningsbara och passar väl in i en cirkulär biobaserad ekonomi. Resurserna nyttjas effektivt och restprodukterna omhändertas.

Klimatsmarta träbyggnader, resursbesparande förpackningar, textilfibrer och biobränslen är några exempel på produkter som gör miljönytta och det pågår ett intensivt arbete att utveckla nya produkter och material som kan ersätta fossilbaserade.

Klimatsmarta träbyggnader
Byggandet av flervåningshus i trä har under 2000-talet ökat snabbt såväl i Sverige som i många andra europeiska länder. Bakom framgångarna ligger det industriella trähusbyggandet där Sverige hör till föregångsländerna i Europa.

De nya byggmetoderna innebär att större delen av byggprocessen sker inomhus i fabriker och att byggelementen eller modulerna därefter monteras samman på byggplatsen. Småhus har sedan länge levererats i byggsatser, men nu omfattar verksamheten också höga hus med många våningar. Tidsbesparingen är väsentlig och kostnadsfördelarna betydande. Klimatpåverkan är också lägre jämfört med andra traditionella byggnadsmaterial.

Förpackningar bidrar till god hushållning
Studier visar att papper och kartong har mindre klimatpåverkan än de förpackningsmaterial som tillverkas av icke förnybara råvaror. Funktionella förpackningar, som skyddar varorna och underlättar distributionen, förhindrar att livsmedel och andra varor förstörs vilket är ett betydande globalt problem. Mindre svinn betyder lägre resursförbrukning och därmed också lägre belastning på miljö och klimat. Exempelvis står själva mjölkförpackningen under sin livscykel endast för två procent av det koldioxid utsläpp som förpackningen och mjölken tillsammans ger upphov till. De allra största utsläppen sker då mjölken produceras.

Leverantör av förnybar energi
Cirka 85 procent av det biobränsle som används i Sverige kommer från skogen. Den största delen används i skogsindustrins egna tillverkningsprocesser, men betydande volymer levereras också till kraftvärmeverk, hushåll och det övriga samhället. Totalt bidrar skogsnäringen idag med drygt 45 TWh bioenergi som bränsle och värme till samhället, vilket motsvarar nästan 30 procent av den energi som används inom bostads- och servicesektorerna.

Textilier från skogen
Ett nygammalt teknikområde där marknaden nu växer snabbt är specialcellulosa som främst används till viskostyger. Jämfört med textilier som baseras på syntetiska fibrer, har cellulosa från skogen klimatfördelar.

Kemikalier och drivmedel
Vid massabruken uppkommer restprodukter såsom tallolja och terpentin som används av kemi- och drivmedelsindustrin. Forskning och utveckling pågår, ofta i samarbete med andra branscher, för att utveckla fler nya produkter och material från vedråvaran.

Återvinning är hushållning
Återvinning är en av grundstenarna i ett resurseffektivt samhälle. Materialåtervinningen av pappersprodukter är hög – t ex används ca 95 % av de tidningar och 80 % av de pappersförpackningar som konsumeras i Sverige för tillverkning av nya pappersprodukter.  Träprodukter återvinns främst som bioenergi men även som material. Träemballage såsom pallkragar och godspallar, är exempel på träprodukter som återanvänds gång efter gång inom logistik och transportområdet.

Processer och miljö

Verksamheterna inom skogsindustrin ingår i industrisystem med effektiva och resurssnåla tillverkningsprocesser där restprodukter tas tillvara. I företagen pågår ett ständigt förbättringsarbete i syfte att ytterligare minska energianvändning och utsläpp.

Processer
Miljöarbetet inom svensk skogsindustri präglas av en helhetssyn på råvaror, energi, avfall och transporter. Flera massabruk och sågverk är idag i princip fossilfria vad gäller användning av värmeenergi i processerna.  De har också miljö- och energiledningssystem vilka säkerställer ett systematiskt miljöarbete som även involverar företagens leverantörer. Företagen har, förutom de branschgemensamma målen, ofta egna mål för hållbarhetsarbetet.

Företagen arbetar kontinuerligt med att byta ut kemikalier i syfte att minska miljöbelastningen. Företagen strävar också efter att minska vattenanvändningen vilket också bidrar till minskad energianvändning i processen. Arbete pågår också för att minska behovet av transporter till exempel genom effektiv logistik, tyngre lastbilar och ökad användning av järnväg.

Sedan skogsindustrin startade sitt systematiska miljöarbete för ca femtio år sedan har miljöbelastningen av verksamheterna väsentligen minskat. Utsläppen av organiskt material till vatten har t ex minskat med mer än 90 % sedan dess, samtidigt som produktionen har ökat med 50 %. Klorgasblekningen upphörde i början av 90-talet tack vare stora förändringar av processtekniken. Idag renas allt vatten som släpps ut i två eller tre steg vid fabrikerna. Studier i vattendragen visar att åtgärderna haft stor positiv effekt på växt- och djurliv i vattendragen.

Utsläppen till luft av svavelföreningar har minskat med mer än 95 % sedan början på 70-talet, bland annat tack vare övergången från fossila till biobaserade bränslen. Utsläppen till luft av kväveoxider har också minskat, men inte i lika hög grad eftersom det idag inte finns kostnadseffektiv teknik att minska utsläppen från de så kallade återvinningspannorna

Biologisk mångfald
Sveriges skogar ägs av fler än 300 000 skogsägare som var och en sköter skogen individuellt under gällande lagstiftning. Sverige har därigenom utvecklat en skogsbruksmodell där miljöhänsyn och skogsproduktion samsas sida vid sida – i både liten och stor skala – och som ger goda förutsättningar för att klara mångfalden av arter.

Den historiska påverkan som Sveriges skogar genomgått på grund av jordbruk och olika industrisektorers nyttjande av skogen har medfört att det idag, med några få undantag, inte finns några opåverkade urskogar. Vårt skogsbruk ska dock inte jämföras med plantageskogsbruket som framförallt bedrivs på det södra halvklotet och som mer liknar ett jordbruk med träd som gröda. Den svenska modellen för naturhänsyn i skogsbruket i kombination med statliga avsättningar har skapat miljöer för den biologiska mångfalden, från nationalparker och reservat till frivilliga avsättningar, impediment och generell hänsyn vid varje skogsbruksåtgärd och varje avverkning

Klimat
Med sin naturliga råvara har skogsindustrin en viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Växande skogar binder koldioxid och träbaserade produkter fortsätter att lagra den i form av kolföreningar under hela sin livslängd. Den hållbart brukade skogen och skogsindustrins produkter bildar ett kretslopp (se figuren), något som är värdefullt ur klimatsynpunkt. Dessutom kan produkterna ersätta fossilbaserade material. Skogsindustrin är såväl den största producenten som användaren av biobränsle i Sverige. Flera av massabruken och de flesta sågverken är idag i princip fossilfria. Branschen producerar el av biobränslen och levererar fjärrvärme till de kommunala näten.

Skogsindustrins produkter ingår i kolets kretslopp.��

Skogsindustrins produkter ingår i kolets kretslopp.

Framsteg, utmaningar och vision

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
Skogsindustriföretagen har arbetat med att fasa ut användningen av fossila bränslen i processerna. Idag är 96 procent av värmeenergin och 25 procent av elenergin genererad av egna biobränslena i fabrikerna. Detta har bland annat möjliggjorts genom ökad resurs- och energieffektivitet. Detta har också lett till att utsläppen till vatten och luft har minskat ytterligare ”, berättar Christina Wiklund, som är Miljödirektör vid branschorganisationen Skogsindustrierna.

”Minskad miljöbelastningen från transporterna har också varit i fokus, exempelvis genom smartare logistik och övergång till järnväg där så är möjligt. Produkterna har successivt utvecklats och marknaden för pappersförpackningar och träbyggande har ökat, vilket är bra för att mildra klimatförändringen”, fortsätter Christina.

”Vad gäller skogsbruket så kan resultaten av de ökade satsningarna på naturvård som infördes på bred front i svenskt skogsbruk under 1990-talet nu avläsas i Riksskogstaxeringens mätningar. Nu ökar förekomsten av exempelvis grova träd, lövskogsdominerad skog, äldre lövrik skog och mängden död ved vilket är viktigt för mångfalden av arter i skogarna. Utvecklingen för många skogslevande fåglar och däggdjur är också positiva. Detta har skett samtidigt som både virkesförrådet och de årliga avverkningarna har kunnat öka”.

Christina Wiklund

Christina Wiklund, miljödirektör vid branschorganisationen Skogsindustrierna

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Skogsindustrin har stor potential att bidra till en övergång till en biobaserad ekonomi där fossilbaserade produkter ersätts med biobaserade. För detta krävs fortsatt intensivt forsknings- och utvecklingsarbete i samverkan med andra branscher för utveckling av nya och befintliga produkter och material. Tillgången på vedråvara är också en förutsättning. Brukandet av skogen måste fortsatt ske hållbart och med bevarandet av den biologiska mångfalden samtidigt som tillväxten och avverkningen behöver öka”, konstaterar Christina Wiklund.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”För oss är de viktigaste drivkrafterna att kunna förse marknaden med återvinningsbara produkter och material framställda från en förnybar råvara och som är bra för klimatet”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för skogsindustrin?
”Skogsindustrierna har antagit fyra övergripande mål och med preciseringar. Syftet är att flytta fram positionerna och förverkliga visionen om en hållbar biobaserad ekonomi.  Utöver dessa gemensamma hållbarhetsmål har medlemsföretagen egna mål. Inom ramen för regeringens initiativ Färdplan för fossilfri konkurrenskraft åtar sig skogsnäringen förutom fossilfria tillverkningsprocesser även att fossilfria arbetsmaskiner i fabrikerna och i skogsbruk. Dessutom åtar sig näringen att minska fossilanvändningen för inrikes transporter”, avslutar Christina Wiklund.

Vision för framtiden

Skogsindustrin ersätter ofta produkter baserade på fossilt material med produkter som huvudsakligen baseras på förnybar råvara, produkter som i sig är återvinningsbara och biologiskt nedbrytbara. Utvecklingen mot en hållbar biobaserad samhällsekonomi är en utveckling för tillväxt. Skogsindustrins har formulerat följande vision:

Skogsnäringen driver tillväxt i världens bioekonomi
Genom att tillvarata skogens möjligheter gör vi att den globala bioekonomin växer. Detta är avgörande för Sverige men också för resten av världen. Genom att erbjuda produkter som människor behöver i sin vardag skapar vi en hållbar framtid.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Ett hållbart brukande av skogen är grunden för bioekonomin. Det skogsindustriella industrisystemet utnyttjar alla delar av skogsråvaran på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt för tillverkning av biobaserade produkter. Bioenergi genereras för de egna processerna och för samhället i övrigt. Produkterna vidareförädlas av företag inom skilda sektorer och ersätter produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror. Efter användning materialåtervinns produkterna. När fibrerna inte längre är möjliga att tillverka nya produkter av används de för att generera bioenergi. Den mängd koldioxid som då släpps ut tas upp av de växande träden och ett nytt kretslopp börjar.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Platta paket blir flervåningshus

Att bygga villor i trä är ingen nyhet. Den röda stugan är närmast att betrakta som ett varumärke för det svenska landskapet. Att bygga flerbostadshus i flera våningar i trä är däremot något som blir mer och mer populärt. Att använda det traditionella byggmaterialet i modern byggnadsteknik är en klimatsmart lösning som snart kan bli aktuell inom kinesisk stadsplanering....

Läs mer

Sandwichkonstruktion gör byggbranschen grönare

Ett normalstort (150 m2) svenskt enfamiljshus förbrukar cirka 24000 kWh/år. Ungefär 25 procent används i form av elenergi för belysning, hushållsmaskiner och hemelektronik. Resten av energin går åt till varmvatten (19 procent) och för att värma huset (56 procent). Värmeenergin läcker från huset genom väggar, tak, dörrar, fönster och ventilationen. Uttrycket att ”elda för kråkorna” är fortfarande tillämpligt för...

Läs mer

Diesel på tallolja minskar koldioxidutsläppen

Runt om i världen söker man med ljus och lykta efter morgondagens drivmedel. Stigande oljepriser och ökade miljö- och hållbarhetskrav från såväl lagstiftare som konsumenter sätter stor press på företagen att förnya och förbättra drivmedlen. Biogas, el och etanol är några av de alternativ som redan finns på marknaden, men nya lösningar är på väg. Diesel från skogsråvara Senast...

Läs mer

Vår miljö behöver innovationer. Vi samlar exempel på produkter som gör miljönytta när de används samt nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gör för att minska miljöpåverkan.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »