Stålindustrin

Stålindustrin

Stål formar en bättre framtid

Användningen av stål ökar i takt med att jordens befolkning och dess välfärdsambitioner växer. Svensk stålindustri är dessutom världsledande när det gäller avancerade stålprodukter som kan bidra till en hållbar utveckling.

Branschen sysselsätter cirka 15 500 personer direkt och cirka 25 000 personer indirekt. Det sammanlagda värdet av exporten uppgick 2016 till cirka 41 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 3,4 procent av Sveriges totala varuexport. Svenskt stål exporteras till cirka 140 länder.

Vid tre anläggningar i Sverige framställs stål från malm, dessa anläggningar svarar för omkring två tredjedelar av Sveriges totala stålproduktion. Vid tio anläggningar utgör skrot råvaran för stålet. Dessutom finns det 15 anläggningar för bearbetning av stål. Förutom järnråvaran behövs koks, kalk och olika legeringsämnen för att stålet ska få de rätta egenskaperna.

Produkter och miljö

Det är svårt att föreställa sig en värld utan stål och även om det inte alltid syns finns materialet överallt i din vardag. Stålbalkar, bilar, cyklar, broar, stolpar, smycken, medicinsk utrustning, saxar, bestick, diskmaskiner, datorer är bara några exempel på produkter som innehåller stål. Andra exempel är vindkraftverk, verktygsstål som används för att forma en iPhone eller för att pressa kontaktlinser och sömlösa rör. Stål kan återvinnas ett oändligt antal gånger utan att kvaliteten försämras. Järnatomerna är eviga och genom att smälta om skrot kan man få fram nya stål med nya och ännu bättre egenskaper.

stal2Materialutveckling är en nyckelfaktor för framgång i inom stålindustrin och inom materialforskningen finns lösningar för effektivare energianvändning och minskad klimatpåverkan. I praktiken innebär det att marknaden kan efterfråga lättare, starkare och hållbarare stål. Miljövinster finns för flera miljöaspekter men de blir särskilt tydliga när det gäller koldioxidutsläpp. Ett exempel är användningen av höghållfasta stål. Höghållfast stål är starkare än konventionellt stål och används det i ett fordon minskar både vikt och bränsleförbrukning i användningsfasen. Om en miljon ton höghållfasta stål skulle ersätta konventionella stål i EU:s fordonsflotta, ger det ge en energibesparing på 31 TWh och minskade koldioxidutsläpp med åtta miljoner ton under fordonens livstid. Dessutom blir materialåtgången vid tillverkningen mindre än ett konventionellt stål.

Stålindustrin gör mer än stål. Bland annat levererar industrin två terawattimmar energi i form av processgas, el och fjärrvärme, samt biprodukter från de metallurgiska processerna såsom Hyttsten och slaggasfalt. Slaggasfaltens egenskaper är t ex ofta bättre än traditionell asfalt. Slaggasfalten håller längre tack vare god vidhäftning mellan slagg och bitumen, uttaget av jungfruliga material minskar liksom bullernivån.

Processer och miljö

Att tillverka stål kräver betydande mängder energi då processerna oftast sker vid temperaturer som överstiger 1 000°C. Produktionen pågår kontinuerligt och stålverken behöver därför stabil tillgång till högvärdiga energibärare. Utvecklingen går mot utbyte av olja till gas och i vissa fall till elektrisk energi. Det har under åren gjorts många viktiga åtgärder vad det gäller energieffektivisering, produktionsprocesser, och reningsutrustningar. Utsläppen till miljön från processerna finns kvar men har inom flera viktiga områden minskat betydligt.

  • Koldioxid – 90 procent av utsläppen kommer från reduktionen av järnmalm till järn med hjälp av kol. Någon alternativ teknik finns för närvarande inte, men flera svenska utvecklingsprojekt pågår. Övriga utsläpp kommer från användning av fossila bränslen.
  • Kväveoxider – Höga temperaturer medför att bildning av kväveoxider är svår att undvika i samband med förbränning av bränslen eftersom kvävet finns i luften. Utsläpp av kväveoxider har minskat med hjälp av ny brännarteknik, rening av avgaser och syraåtervinning i betningsprocesser.
  • Svaveldioxid – Utsläpp av svaveldioxid är direkt relaterat till förbränning av olja i värmningsugnar och till kokstillverkningen. Oljor med lägre svavelhalter, mer gasanvändning och förbättrad rening har minimerat utsläppen.
  • Stoft – Stoft bildas i många av stålindustrins processer. Reningsteknik, filter och fläktsystem har gjort att stoftutsläppen minskat betydligt. Stoftet upparbetas på metallinnehållet som återanvänds i processen.
  • Vatten – Det främsta användningsområdet för vatten är kylning, men också för rening av processgaser, som smörjmedel, för rengöring och för betning.
  • Restprodukter – mängden restprodukter följer i princip mängden producerat råstål, där fem miljoner ton råstål genererar två miljoner ton restprodukter årligen, varav drygt hälften är metallurgiska slagger. Hela 80 procent av restprodukterna säljs eller används internt och resterande 20 procent deponeras
  • Transporter – Den omfattande utrikeshandeln med över 140 länder världen över gör transporter till en viktig del av konkurrenskraften. Drygt 50 procent av stålexporten går med järnväg, drygt 40 procent med fartyg och resten transporteras med lastbil.

Framsteg, utmaningar och vision

Eva Blixt

Eva Blixt, arbetar med miljöfrågor på branschorganisationen Jernkontoret

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Inom stålbranschen har det hänt mycket både vad det gäller produktutveckling och minskad miljöpåverkan”, konstaterar Eva Blixt, som arbetar med miljöfrågor på branschorganisationen Jernkontoret. ”Materialutvecklingen mot mer avancerade stålprodukter, exempelvis starkare och mer korrosionsbeständiga, det ökade tjänsteinnehållet i produkterna, minskade utsläpp av miljöpåverkande ämnen och produktifiering av restprodukter och restenergi är några exempel på framsteg”, fortsätter Eva.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Utsläppen av koldioxid är det svåraste frågan att lösa rent tekniskt. Där behövs omfattande forskning och utveckling i global samverkan. Under 2016 initierade SSAB, LKAB och Vattenfall ett stort utvecklingsprojekt med stöd av Energimyndigheten som på sikt kan bli det teknikskifte som krävs för att kunna att producera stål utan koldioxidutsläpp. En annan utmaning är värderingen av samhällsnyttan som stålindustrin skapar. Det finns många exempel på att stålprodukter skapar miljönytta under sin användningsfas. Det därför viktigt ta hänsyn till miljöpåverkan från stålprodukters hela livscykel och inte bara se till miljöpåverkan från produktionen av stål. När nyttan är större än påverkan, eller om produkten, löser ett miljöproblem, bör produktionen fortsätta i Sverige för att leverera miljönytta till resten av världen”.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Den allmänna diskussionen om hållbarhet och behovet av resurseffektivitet ger möjlighet till ökad konkurrenskraft”, berättar Eva. ”Företagens ambitioner att fortsätta bedriva verksamhet i Sverige förutsätter att man fortsätter hållbarhetsarbetet och också visar vad man gör för att exempelvis kunna konkurrera om kunder och kompetenta medarbetare. Detta framgår också av stålindustrins gemensamma vision Stål formar en bättre framtid”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för stålföretagen?
”Hållbarhetsmålen växlar mellan företagen beroende på verksamheten. De vanligaste målen omfattar säkerhet, energi, avfall och kvalitet. Det kan vidare vara detaljerat i utsläppsmål för exempelvis koldi-oxid, etik, minskad deponering och minskad frånvaro och nöjdhet bland personalen”, avslutar Eva Blixt.

Vision för framtiden

stal-formar-en-battre-framtidDen svenska stålindustrin har en gemensam vision för 2050: ”Stål formar en bättre framtid”.
Med visionen följer tre åtaganden:

  • Vi leder teknikutvecklingen: Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser.
  • Vi föder kreativa individer: Vår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser.
  • Vi skapar miljönytta: Vår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Printade pulverkomponenter sparar vikt

Höganäs AB är världens ledande tillverkare av metallpulver, med både återvunnet skrot och järnmalm som råvara. Idag är metallpulver en högteknologisk produkt. Ofta används pulvret som råmaterial för komponenter som pressas och sintras (bränns ihop), till exempel inom bilindustrin. En genomsnittlig bil innehåller ungefär nio kilo pulver – Höganäs har hälften av den marknaden. Jämfört med alternativa metallbearbetningstekniker är...

Läs mer

Mer än stål från stålindustrin

Det finns stor potential i järn- och stålindustrins restprodukter och ett ökat intresse att använda dem på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt. Under 2010 producerades knappt fem miljoner ton järn- och stålprodukter i Sverige och utöver detta genererade produktionsprocesserna cirka 2 miljoner ton restprodukter av olika slag. Metallurgiska slagger utgjorde cirka hälften av mängden och resten bestod av bland...

Läs mer

Höghållfasta stål ger ökad miljönytta

Lätta och höghållfasta stålkonstruktioner spar material både i produktionen och hos slutanvändaren. För transportfordon, lastmaskiner och lyftkranar ger höghållfasta stål ökad livslängd och ofta lägre bränsleförbrukning. Detta är egenskaper som efterfrågas alltmer i takt med stigande energipriser och ökad miljömedvetenhet. På det sättet är SSABs satsning på höghållfasta stål en satsning på miljön. Samtidig innebär järnmalmsbaserad ståltillverkning stora utsläpp...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »