Textilindustrin

Textilindustrin

Kläder du inte trodde fanns – nya material på catwalken

Globaliseringen av ekonomin har skapat nya affärsmöjligheter för svenska företag inom textil och mode. De etablerade företagen har förnyat sina produkter och affärsidéer men samtidigt har nya företag etablerats. I det senare fallet bygger ofta verksamheterna på handel och kommunikation. Inom branschen görs betydande insatser för att utveckla produkter med avancerade tekniska egenskaper och nya funktioner – exempelvis vid Textilhögskolan i Borås.

Man kan konstatera att de traditionella gränserna inom textil- och modebranschen håller på att suddas ut. Tillverkningsföretag övergår allt mer till att bedriva handel. Produkterna utvecklas, designas och marknadsförs i Sverige, men tillverkningen sker ofta i samverkan med andra länder. Tekobranschen står på tre ben:

  • Mode och konfektion – Svenskt mode håller på att erövra världen och listan över kända svenska klädmärken är lång. Av den totala tekoexporten på närmare 17 miljarder kronor under 2013 bestod drygt hälften av mode och konfektion.
  • Inredningstextil – Ett annat stort användningsområde för textila produkter är inredning av hem och offentliga miljöer. Exempel på produkter inom denna kategori är möbeltyger, sängar, bäddtextil, gardiner, mattor och handdukar. Sverige är en världsledande tillverkare av väv för rullgardiner. Den svenska exporten av möbler och inredningstextil har ökat kraftigt.
  • Teknisk textil – Många företag tillverkar textilprodukter för tekniskt eller industriellt bruk, som fallskärmar, segel, hygienartiklar och brandslangar. Sammantaget står produktkategorin teknisk textil för nästan halva det svenska produktionsvärdet inom teko.

Det finns starkt fokus inom branschen på att minska produkternas miljöpåverkan och skapa textilprodukter som gör miljönytta. Mycket av utvecklingen sker inom de enskilda företagen, eller i samarbeten med andra branscher och universitet. Det har också etablerats ett antal strategiska forskningsprogram med inriktning på hållbar utveckling. ”Future Fashion” och ”Smart Textiles” är viktiga exempel på långsiktiga initiativ med inriktning på teknik, funktion och miljö. ”FoxTex” är ett projekt kring användning av skogsråvara för textilier. Vidare har Skogsindustrierna, IKEM och TEKO bidragit med att ta fram det strategiska innovationsprogrammet ”Nya biobaserade material, produkter och tjänster”, som påbörjades under 2014.

Processer och miljö

Tillverkningen och handeln med textilier och modeprodukter är global. Många olika näringsgrenar är inblandade i de olika stegen från odlingen av naturfibrer – eller framställningen av konstfibrer – till den slutliga produkten. Det kan exempelvis röra sig om bomullsodling, fårskötsel, skogsbruk, petrokemi och transporter. Miljöpåverkan uppstår i hela tillverkningskedjan och det som uppmärksammats mest är vattenförbrukning, kemikalieanvändning, avfall och utsläpp av klimatgaser. Andra frågor som har blivit allt viktigare för branschen rör arbetsmiljön, säkerheten och de sociala förhållandena i samband med framställningen av textilier och tillverkningen av kläder.

Kemikalieanvändningen är betydande och det kan bland annat röra sig om färgning av textilier, anti­bakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehandling av möbeltextilier och impregnering av allväderskläder, Det är också vanligt att man använder biocider för att undvika mögel och skadeinsekter vid transport och förvaring.

Det finns ett antal initiativ och miljömärkningssystem för att minska miljöpåverkan och förbättra de sociala förhållandena i branschen, exempelvis Better Cotton Initiative som syftar till att förbättra den konventionella bomullsodlingen. Ett annat exempel är de förteckningar över farliga kemiska ämnen som ska undvikas inom alla led inom textilindustrin. Det finns också olika miljömärkningssystem för textilier, exempelvis Öko-tex, Nordisk Miljömärkning Svanen, EU-Ecolabel och Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

Produkter och miljö

teko

Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och GreenHouse Labs, har man för första gången i världen återvunnit fibrer från bomullsplagg till nya textilfibrer.

Flera svenska textildesigners och forskare har tagit sig an hållbarhetsfrågan från en utgångspunkt där utvecklingen av smarta och miljöanpassade textilier är i centrum. Nya fibrer och smarta textilier kan nämligen ge både miljöfördelar och material med nya funktioner. Här följer några exempel:

  • Världens första klädesplagg i återvunnen bomull presenterades under sommaren 2014. Materialet till den solgula klänningen har tagits fram i ett svenskt samarbete mellan textila företag. Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och GreenHouse Labs, har man för första gången i världen återvunnit fibrer från bomullsplagg till nya textilfibrer. Återvinningen innebär att fibrerna har vandrat genom den textila produktionskedjan på nytt för att sedan användas i tillverkning av nya textiler. Teknikgenombrottet öppnar intressanta möjligheter för Sverige att utveckla en helt ny och växande textilmarknad med nya företag som erbjuder hållbara tjänster och produkter.
  • Företaget Syverket fick under 2014 en stororder från Ellos. Det handlar om 2000 jeansplagg i ekologisk bomull som ska sys i Borås. Nicklas Hellgren, som är ansvarig för satsningen hos Ellos, konstaterar:
”Det är vårt jeansmärke Close by Denim som nu utvecklas för att hålla i längden. Det är ingen renodlad ekologisk kollektion. Det är en kollektion med hållbarhetstänk som innehåller etik, moral och socialt ansvarstagande. I framtiden kommer vi att köpa färre saker som är lite dyrare men håller längre. Det i sin tur tyder på att tankar kring hållbar utveckling håller på att breda ut sig hos konsumenterna”.
  • Häften av alla textila plagg som företaget Goodprint broderar och screentrycker är miljömärkta och fria från farliga kemikalier. Anders Morberg, som startade Goodprint för 25 år sedan, menar att de företag som inte hänger på miljötåget får problem i framtiden. ”De yngre är miljömedvetna. Det måste branschen också bli. Därför jobbar vi med leverantörer som har miljöcertifikat, exempelvis Öko-tex, Svanen och EU-blomman. Köper du en miljömärkt pikétröja med vår brodyr har du garanterat en kvalitetsprodukt”.
  • Dinair i Vadstena har etablerat sig som en branschpionjär med förnybara biosyntetfilter för ventilation. Filtren marknadsförs under varumärket GreenFlo. ”Miljontals uttjänta luftfilter bränns varje år med stora koldioxidutsläpp som följd. Vi började därför undersöka om det gick att utveckla ett mer miljömässigt alternativ till de konventionella oljebaserade produkterna. Resultatet blev ett filter där den övervägande delen av materialet utgörs av polylaktid som är en förnybar biosyntetfiber som utvinns ur majsstärkelse. Den svåraste utmaningen var att skapa en materialsammansättning som säkerställer samma driftsfördelar och tryckfall som konventionella oljebaserad filtermedia. Det har vi lyckats med” berättar Dinairs vice vd Dag Hagberg.
  • Rollen som producent av tyger för Svanenmärkta kläder innebär att Marbäck Tricot uppfyller en strikt kravprofil där alla kemikalier och färger som används i beredningsprocessen har granskats och godkänts. Bomullen som används i produkterna är alltid ekologiskt odlad, vilket innebär att inga bekämpningsmedel och ingen konstgödsel används. Arbetet med Svanenmärkta produkter skapar förtroende, något som Marbäck Tricot har nytta av i kommunikationen med andra kundgrupper. ”Företag som vänder sig till oss behöver inte oroa sig för tråkiga överraskningar om deras plagg skulle bli föremål för granskning i massmedia rapporterat där användning av förbjudna miljöfarliga ämnen ifrågasatts”, säger Jonas Lorentzon vid Marbäck Tricot. Flera av Sveriges största yrkesklädesföretag anlitar Marbäck Tricot för tillverkning av flamskydds- och varseltyger. ”Flamskydd är ett område som traditionellt förknippats med miljöfarlig ämnen, men så är det inte längre, inte hos oss i varje fall. I vår process har alla de gamla tillverkningsmetoderna ersatts med moderna miljöriktiga alternativ och resultatet är minst lika bra”, konstaterar Jonas Lorentzon.
  • Materialet Reco Nylon, som tillverkas av nylonavfall, används för att tillverka underkläder åt företaget Swegmark of Sweden. Bolaget var först ut i Skandinavien med Fairtrademärkta underkläder och nu är de först med Reco Nylon för underkläder. True Beauty heter kollektionen som är helt tillverkat av nylonspill. Utsläppen av koldioxid från tillverkningen av Reco Nylon är 53 procent lägre jämfört med traditionell nylontillverkning.
  • Materialet i PET-flaskor används främst för tillverkning av nya plastflaskor. Men återvunnen polyester kan också bli till textilfiber. Genom att återvinna PET-flaskor reduceras energianvändningen med 90 procent och koldioxidutsläppen med 70 procent. ”Resultatet är en polyesterkvalitet med hög slitstyrka och komfort. I kombination med bomull blir det ett fantastiskt tyg”, säger Fredrik Skarp vid Blåkläder. ”Vi är det första svenska yrkesklädesföretaget som i kollektionen Recycled Polyester erbjuder kläder tillverkade av återvunnen polyester. Det handlar om PET-flaskor som smälts ner och spinns till polyestertråd i en raffinerad process. Vi samarbetar med en leverantör som kommit långt på området och som utvecklat en väv bestående av 55 procent polyester och resten bomull”, berättar Fredrik Skarp.
  • Ludvig Svenssons växthusväv används över hela världen. ”I och med det ökade intresset för stora glasfasader ställs nya krav på ljusavskärmning – ett problem som vi är vana vid att hantera, säger Anne Ludvigson, som är vd för Ludvig Svensson. Det hela baseras på en idé under 1970-talet om att skapa bättre klimat i växthus och nu sparar företagets vävar energi motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer per år runt om i världen. I Oslos nya operahus finns 1000 m2 av den nya väven installerad. Väven är tillverkad av sammanvirkad plastfoliefilm försedd med ett ytterst tunt lager aluminium.

Framsteg, utmaningar och vision

henrik-willers

Henrik Willers, expert på miljöfrågor vid branschorganisationen TEKO

Vilka är de viktigaste framstegen under de senaste 20 åren?
”Inom textil- och modebranschen har insikten om miljöpåverkan i hela produktionskedjan ökat. Många viktiga åtgärder kring resursförbrukning och utsläpp har genomförts, men det kanske intressantaste är den produktutveckling som pågår, bland annat med fibrer från andra råvaror än bomull. Företagen i branschen har också visat att textila produkter kan bidra till en bättre miljö, exempelvis genom energibesparing. Ett annat viktigt genombrott är den återvinning av textilprodukter som håller på att växa fram”, berättar Henrik Willers, som är expert på miljöfrågor vid branschorganisationen TEKO.

Vilka utmaningar ser branschen inför framtiden?
”Branschen står inför ett stort antal utmaningar, omvänt kan detta uttryckas som att vi står inför ett antal unika möjligheter där svenska textilföretag kan ta en ledande roller för att visa vägen mot ett framtida uthålligt samhälle – där textil produktion radikalt har minskat påverkan på hälsa och miljö”, konstaterar Henrik.

”Vi har en unik medvetenhet i Sverige om de problem som finns kring den textila produktionen. Rätt hanterat kommer vi att få en startposition där vi når enorma internationella fördelar när exempelvis dagens relativt billiga pris på bomull kommer att upphöra i takt med att ökad efterfrågan tvingar fram nya fibrer. Vår kunskap i Norden om alternativa textila fibrer från skogsråvara är en unik möjlighet som kan innebära nya affärsmöjligheter att få fram högkvalitativa alternativ till dagens bomullsförbrukning”.

Vilka faktorer är viktigast som drivkrafter i branschens hållbarhetsarbete?
”Det finns självklart ett antal olika drivkrafter men för kläder och hemtextilier är konsumenternas inställning och köpbeteende viktiga faktorer. Vi har också ett antal stora handelsföretag med ambitiösa hållbarhetsprogram som ställer miljökrav och sociala krav uppströms i sina leverantörskedjor – något som naturligtvis har stor betydelse för mode och textilföretagen. Vidare är det allt fler i branschen som har insett att produkter som ger miljönytta också kan skapa affärsnytta”.

Vilka är de vanligaste hållbarhetsmålen för textil- och modeföretagen?
”De olika företagen har naturligtvis olika mål, men ett långsiktigt mål för branschen bör vara att vi minskar miljöbelastningen i hela livscykeln med minst 70 procent. Det kan exempelvis röra vatten- och energiförbrukning, användning av miljöanpassade kemikalier, minskad användning av bekämpningsmedel, samt ökad återvinning av använda kläder”.

Vision för framtiden

”Viktigast för framtiden är att vi prioriterar och löser de miljöproblem som har störst inverkan på det textila kretsloppet. Vi bör ta fram metoder och affärskoncept som får global acceptans och därmed efterföljare i bland annat tillverkning i Asien där de stora volymerna produceras. Kort sagt visa på affärsmässiga lösningar som ger unika förbättringar inom miljö och hälsa”, avslutar Henrik.

Exempel på varor och tjänster från besöksnäringen som gör miljönytta

Kasserade kläder får nytt liv

Miljöpåverkan av textilproduktionen är välkänd och ett av flera problem är att det saknas fungerande processer för återvinning av textilfibrer. Det svenska bolaget re:newcell har utvecklat och patenterat återvinningsteknik för textilier. ”Med hjälp av vår process kan vi omvandla både cellulosafibrer från bomull och träd (viskos) till en massa som man kan tillverka ny viskos av. Tekniken är unik men bygger delvis på metoder från massaindustrin”.

Läs mer

Funktionskläder med grön profil

Frågor som rör miljö och socialt ansvar har blivit allt viktigare för textilindustrin. Vi ser för närvarande en intressant utveckling där företagen utvecklas från att vara en tygleverantör till att bidra som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Framtidens textilier kommer att förbättra vår vardag och ge fördelar för miljön, skapa nya arbetstillfällen, samt bidra med innovativa produkter till sjukvården....

Läs mer

Unikt armeringstyg minskar klimatpåverkan

Lätta och starka hockeyklubbor har något gemensamt med karosser till Formel 1-bilar. De har också något gemensamt med vindsurfingbrädor, snowboards, cyklar och flygplanskroppar. ”Den gemensamma faktorn är en komposit som är armerad med kolfiberväv”, berättar Henrik Blycker, som är VD för bolaget Oxeon. ”Idén kläcktes av professor Nandan Khokar som är en av grundarna av företaget. Han fick en...

Läs mer

Framtidens textilier

Textilindustrin är en av världens största branscher. Produktionen av textilier har genom åren bidragit till betydande miljöproblem, framförallt genom de vattenföroreningar framställningen leder till. Mycket beror på att bomull, som används i ungefär hälften av all textiltillverkning, är extremt vattenkrävande. Att tillverka ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten. Därtill kommer de kemikalier som används...

Läs mer

Miljönytta är existerande och framtida varor och tjänster som minskar belastningen på miljön.

Vår miljö behöver innovationer. Ändå skapar de sällan rubriker. Därför samlas här nyheter om vad svenska företag, idéer och tillväxt gjort möjligt.

Export av miljösmarta varor och tjänster ger jobb i Sverige och miljönytta för alla.

Jobbar ditt företag med miljöförbättring eller känner du till något annat företag som skulle vara intressant att läsa om här?

Nominera miljöförbättrare »