Funktionsplasten i byggnader och konstruktioner har en långsam väg genom kretsloppet jämfört med förpackningsplastens snabba slit-och-släng – men den sackar också efter i återvinningsgrad. Branschledaren Tarkett kämpar för att ändra på det.

”Tarkett arbetar för en cirkulär ekonomi och då är återvinning av gamla golv en helt central del. Det arbetet ser väldigt olika ut beroende på var i världen vi befinner oss. Norden som marknad ligger långt framme inom detta”, säger Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett.

Varje år läggs ungefär sex miljoner kvadratmeter plastgolv bara i Sverige. Tarketts strävan efter ett cirkulärt materialsystem kan spara stora resurser och utsläpp. Foto: Tarkett.

Företaget är en av de ledande golvtillverkarna i världen, och störst på plastgolv – varje dag säljs en yta motsvarande 240 fotbollsplaner. Produkten har alla möjligheter att ingå i ett hållbart materialsystem, enligt Tarkett:

”Plastgolvens största styrka är deras funktion”, förklarar Dag Duberg. ”De är slitstarka, tål vatten och klarar avancerade installationer. De är ekonomiskt och miljömässigt effektiva att underhålla, och kan både repareras, materialåtervinnas och användas för energiutvinning. Och i och med att det är konstgjorda produkter så finns stora möjligheter att applicera ny och bra teknik”.

Strävan är att använda återvunnet material så långt det är möjligt: luggen på vissa textilgolv görs av nylon från gamla fisknät, baksidan av plastfilm från gamla bilrutor. Produktionsspill från medicinförpackningar går in som råvara i plastgolvstillverkningen. Även det egna produktionsspillet tas tillvara, och cirkulerad plast får allt större plats i produktsortimentet: vinylgolvet iD Inspiration innehåller 52 procent återvunnet material, tätskiktsmattan TarkoDry 85 procent. Att återanvända material från gamla golv är däremot mer komplicerat.

Långlivad plast – en bortglömd fråga

Plastprodukter kan grovt delas upp i två kategorier. Den ena är den kortlivade konsumtionsplasten, som finns i förpackningar, engångsartiklar och plastpåsar. Det är den som hamnar i naturen och samlas som mikroplaster i haven. Det är ett synligt problem, och det som dominerat plastdebatten på senare tid.

Den andra är den långlivade funktionsplasten, som används i byggmaterial, maskiner och fordonskomponenter. Det är en hantering som fallit lite i skuggan av den andra: rör och kablar syns inte på samma sätt som påsar, gamla plastgolv hamnar inte i haven. Men den långlivade plasten är en viktig resursfråga, och att återvinna den är en större teknisk utmaning:

”Det finns idag inget tekniskt eller logistiskt fungerande storskaligt system för materialåtervinning av gamla golv. Det beror dels på bristande incitament för återvinning och dels på bristande system för logistik och infrastruktur, samt tekniska hinder”, säger Dag Duberg.

Synen på kemikalier utvecklas

Tarkettinstallationen på Bromma Flygplats lades 1952. Den är en talande bild av den långlivade funktionsplastens janusansikte: å ena sidan är materialet robust nog att lösa sin uppgift i 66 år – å andra sidan måste de cirkulära system som nu byggs upp kunna ta hänsyn till så långa tidsperspektiv. Foto: Tarkett.

En sak som måste övervägas är kemin. När det gäller plastprodukter med kort livscykel är råvaran fortfarande välbekant när den gått igenom användningscykeln och återvinns – men med en produkt som plastgolv vet man kanske inte vad den innehåller. I avgångshallen på Bromma flygplats finns fortfarande de Tarkett-vinylplattor som lades in 1952, och även om inte alla golv är så långlivade ligger ett genomsnittligt plastgolv i Sverige i 20 år, enligt en inventering som Tarkett genomfört tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet. Under tiden utvecklas både reglerna och synen på kemikalier.

”Vi måste vara ödmjuka inför det faktum att vi hela tiden lär oss mer om olika kemiska ämnens påverkan på miljö och människa”, understryker Dag Duberg, och pekar på den målkonflikt mellan kemikalierisker och klimat- och resursfrågor som finns för alla långlivade produkter:

”Om vi som exempel tar de uppskattningsvis 500 000 ton gammal plastmatta som finns idag i Sverige så innehåller en stor del av dessa mjukgörare som vi idag inte kan använda – och i vissa fall till och med är förbjudna i lagstiftningen. Hur hanterar vi detta? Finns det användningsområden för denna råvara där risken vid exponering är mindre än vinsten för miljön?”

Tarkett lanserade själva ett första PVC-golv 2009 där ftalater ersatts som mjukgörare av förnybar ricinolja. 2011 var all produktion i Ronneby ftalatfri, och 2014 började även resten av koncernens fabriker följa efter.

En miljon ton koldioxid att spara

I brist på återvinningsmetoder eldas de uttjänta golven och annat långvarigt plastavfall i Sverige helt enkelt upp för energiåtervinning. Från byggnader är det idag i stort sett bara metaller som materialåtervinns, och enligt rapporten ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” innebär bara plastförbränningen en värdeförlust på nio miljarder varje år. Internationellt sett ser det ännu värre ut – där går det mesta till deponi.

”Vår förbränning är väl utvecklad miljömässigt sett och energin tas om hand och går ofta ut i fjärrvärmenätet. Men att gamla golv rivs ut och går till förbränning är ett resursslöseri som måste upphöra”, säger Dag Duberg, och påpekar att det i praktiken innebär att vi eldar med fossila bränslen:

”Varje år läggs ungefär sex miljoner kvadratmeter plastgolv i Sverige. I Svenska byggnader ligger det idag uppskattningsvis cirka 150 miljoner kvadratmeter plastgolv, nästan en halv miljon ton material. Kunde vi återvinna all denna plast skulle vi spara i storleksordningen en miljon ton koldioxid.”

En del kan redan återvinnas

När ett plastgolv läggs försvinner en tiondel av materialet som spillremsor. 1996 startade Tarkett Nordens första och enda anläggning för att återvinna det. Nu återvinns 400 ton per år. 75 procent blir råvara för nya golv. Men potentialen är ännu mycket större.

När man lägger in ett nytt plastgolv försvinner ungefär tio procent av materialet som spillremsor när det skärs ut mot golvet. Jämfört med gamla golv är installationsspillet en tacksammare råvara för återvinning, och Tarketts anläggning i Ronneby har samlat och tagit emot spillet från hela den svenska golvbranschen sedan 1999. Liknande system är under uppbyggnad i Frankrike, England och Tyskland. Golvläggarna lägger överblivet material i säckar, och när det transporterats till Ronneby sorteras det och processas till nya golv:

”Heterogena plastgolv klipps upp och skickas till vår återvinningsanläggning i Luxemburg, där det används som baksida i våra heterogena plastgolv. I Ronneby tillverkar vi homogena plastgolv som består av färgade plastgranulat som pressas samman. Färgrecepten anpassas inför varje produktion med hänsyn till mängden och färgen på det spill vi sätter in”, förklarar Dag Duberg.

Idag hanterar anläggningen 400 ton varje år – men mycket av spillet som uppstår samlas aldrig in. Volymen skulle kunna vara fem-sex gånger större.

Åtgärder för cirkulär hantering

I maj 2018 gick Tarkett ut med flera förslag på åtgärder för att lösa problemen: förbud mot att låta uttjänta golv gå till förbränning, nya upphandlingsregler med krav på att installationsspill samlas in, och utökad forskning om hur långlivad plast kan återvinnas.

”Vi vill både vara ett gott exempel men också driva på myndigheter och andra att anpassa lagstiftning, regelverk och attityder så att utvecklingen mot ett cirkulärt samhälle underlättas”, förklarar Dag Duberg, och fortsätter:

”Tarkett kan se till att de produkter vi utvecklar är tekniskt möjliga att återvinna bland annat genom att se till att de inte innehåller kemiska ämnen som kan vara skadliga i kretsloppet, att det fungerar att ta tillbaka produkterna i våra egna produktionsanläggningar och att de är enkla att demontera och riva ut. Detta är en naturlig del i vårt utvecklingsarbete”.

En omställning måste ändå utgå från att efterfrågan på produkter av återvunnen råvara ökar, menar Duberg – och kanske måste den stimuleras fram:

”Det är företag som kan utveckla tekniker och produkter för cirkulära flöden – men det behövs en efterfrågan på sådana lösningar för att företag ska motiveras att investera. Finns det ingen avsättning och rimlig ersättning för de lösningar vi tar fram så finns inget incitament. Om till exempel staten med hjälp av offentlig upphandling eller PBL kunde tvinga fram en efterfrågan skulle det lösa mycket.”

Förslagen har väckt intresse, men oavsett om de får gehör råder det ingen tvekan för Dag Duberg om Tarketts fortsatta riktning:

”Det är helt avgörande för oss – både som företag, medarbetare, samhällsaktör och privatpersoner – att vår civilisation klarar av denna omställning. Koncernen har arbetat målmedvetet och systematiskt mot en cirkulär ekonomi sedan 2011. Vi har kommit en bit på väg men har massor kvar att göra – inom många områden”.

Artikeln publicerades i oktober 2018.