Hållbarhetsfrågorna har blivit allt viktigare inom idrottsvärlden. De olympiska spelen i Lillehammer 1994 kan i sammanhanget ses som en katalysator och sedan dess har ambitionsnivån ökat avsevärt. Vid OS i London år 2012 hade aspekter som rör miljö och socialt ansvar en framträdande roll och nuförtiden är det är många idrottsklubbar och idrottsföreningar som tar miljöfrågorna på högsta allvar.

Energi- och klimatfrågorna allt viktigare

För de som bygger och driver olika idrottsanläggningar har energifrågorna blivit allt viktigare. I ett kallt land som Sverige kan det bli mycket dyrt att värma upp anläggningarna under vintern och motsatsen gäller i länder där anläggningen måste kylas ned.

Tennis brukar kallas för ”den vita sporten” och i Wimbledon spelar man på grönt gräs. Annars är det nog mest rött eller blått underlag som gäller. I Sverige är det gott om dåligt isolerade tennishallar där uppvärmning och belysning slukar stora mängder pengar och bidrar till klimatförändringen. Nu tas emellertid ett viktig steg för att göra den vita sporten grönare ur miljösynpunkt. Södra Climate Arena i Växjö är världens första tennishall i trä som klarar kraven för att få kallas passivhus, dvs en energisnål och klimatanpassad konstruktion. Tennisanläggningen invigdes under sommaren 2012 och kan ses som ett koncept som utgör förebild för framtidens idrottshallar. Verksamheten i hallen drivs av Ready Play, som består av de tre tennisprofilerna Stefan Edberg, Magnus Larsson och Carl-Axel Hageskog.

Världens första tennishall med passivhusteknik

”Södra har tidigare medverkat i projekt för att bygga bostäder i trä. Vi vill nu lyfta fram möjligheterna med att även bygga idrottsanläggningar i trä och att tillämpa passivhusteknik. Vi anser detta som en viktig pusselbit i klimatfrågan eftersom träbyggande är en metod att långtidslagra koldioxid”,
säger Christer Segerstéen, som är styrelseordförande i Södra. Byggs det tio passivhushallar i stället för hallar med tradi-tionell byggteknik blir energibesparingen 3 000 MWh per år. Det motsvarar energiåtgången för uppvärmningen av 200 normalstora villor.
”Framförallt handlar tekniken om att minimera värme- och ventilationsförlusterna och därmed energibehovet för uppvärmningen av byggnaden. Gränsen för att få en internationell certifiering som passivhus är en förbrukning av 15 kWh uppvärmningsenergi per kvadratmeter och år”, säger Simone Kreutzer, vd för IG Passivhus Sverige. ”Tennishallen i Växjö ligger 25 procent lägre än kraven och ett passivhus är enligt definition en byggnad av bästa kvalitet, högsta komfort till lägsta totalkostnad och detta syns i varje detalj i nya tennisarenan”, avslutar Simone.
Hela den bärande konstruktionen är i limträ med stålförstärkning och fasaden är i trä och glas.
Utmärkande för passivhus är väggar med tjockare isolering än vid normal byggnation. En annan viktig byggteknisk faktor är att undvika köldbryggor. En köldbrygga är en konstruktionsdetalj i en byggnad (exempelvis en regel) som har kontakt med den kallare utsidan av väggen och kan leda kyla mot den varma insidan eller vice versa. Ett av de mest synliga kvalitetstecknen i tennishallen i Växjö är glasfasaden. Värmeförlusterna genom glasen är så låg att solvinster i princip klarar av att jämna ut dessa. Solvinster är ett begrepp som anger hur solenergi som passerar in genom fönstret och hur mycket värmeenergi som passerar ut. Vinst blir det när solenergin ger ett nettobidrag till byggnadens energibalans. Hela systemet, inklusive karmar och monteringen mot väggar och tak, är alltså konstruerat för att minimera värmeförluster. Tennishallen är certifierad enligt det tyska systemet PHPP, Passivhaus Institut.

Säkerhet och komforten är viktigt

Det är också viktigt är att bygga så brandsäkert som möjligt och i det hänseendet är stenullsisolering det mest brandsäkra materialet, vilken används i hallen. I tennishallsprojektet har också komforten inne i fastigheten legat högt på agendan – det är ju tennisspel som gäller och spelare och tränare måste trivas i hallen. Utomhustemperaturen, väder- och årstidsväxlingar, solens variationer och aktivitetsnivån i lokalerna är exempel på faktorer som normalt skulle orsaka stora variationer i inomhustemperatur och inomhusklimat. Bland annat används jordvärmeväxlare för värmning eller kylning (under sommaren) av uteluften för att ge lokalerna en jämn och behaglig inomhusmiljö hela året. Södra kommer att följa upp energianvändningen och komforten under drift de kommande åren.

Foto: Andreas Lindholm

Artikeln publicerades i oktober 2012