Temperaturreglering av byggnader kräver mycket energi. ChromoGenics utvecklar en elektrokrom polymerfolie för energismarta fönster, som när den läggs mellan fönsterglas stänger ute solvärmen och minskar behovet av kylning. Foliens mörkhetsgrad regleras antingen manuellt eller automatiskt med en låg spänning.

I Europa och USA är det byggnader som står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen och ungefär en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. I ett globalt perspektiv används mer energi till nedkylning av byggnader än uppvärmning. Åtgärder för mer energieffektiv uppvärmning och kylning utgör en stor möjlighet för samhället att minska klimatpåverkan.

”Energieffektivisering är ett prioriterat område inom EU och en viktig förutsättning för att nå målet om minskning av utsläppen av växthusgaser med tjugo procent fram till 2020. Våra dynamiska fönster anpassas till solstrålningen och stänger ute solvärmen. Genom detta minskar behovet av kylning och teknologin med varierbar energikontroll i byggnader har mycket goda framtidsutsikter”, anser Thomas Almesjö, som är VD för ChromoGenics AB i Uppsala.

Teknologi för smarta glas

”Det är många års forskning på Ångströmlaboratoriet i Uppsala som har resulterat en unik teknologi och patentportfölj. Vi har en ledande position för elektrokroma material. Elektrokroma fönster kan minska kylbehovet i byggnader med 20 – 40 procent genom att blockera värmeinstrålningen. Samtidigt släpps dagsljuset in och du behåller kontakten med yttervärlden”, berättar Thomas Almesjö.

ChromoGenics teknologi för energismarta fönster bygger på så kallad ”elektrokromism”. I praktiken innebär detta att när en låg spänning slås på laddas materialet och tonas ner. När en negativ spänning appliceras ljusnar det igen. Uppsalaföretaget är ensamt om att ha lyckats skapa elektrokromism med hjälp av en tunn polymer i form av en plastfolie. Det är en 0,4 mm tunn folie som läggs mellan två fönsterglas och som styr hur mycket ljus och strålningsvärme som släpps igenom. Folien består av flera olika material och har genomgått ett antal komplicerade fysiska processer för att få de önskade egenskaperna.

Skyskrapor med glasfasader

Glasade fasader ger ljusa miljöer men skapar motstridiga krav kring tillgången på dagsljus och behovet av avskärmning och kylning av lokalerna. Dynamiska elektrokroma fönster löser problemen genom att de släpper in ljus men stänger ute värmeinstrålningen. Foto: T. Brorson.

”Under årens lopp har vi byggt upp en omfattande patentportfölj som skyddar teknologin. Vi ser nu att produkten ConverLight™ står för ett kommersiellt genombrott inom byggnadsindustrin. Folietekniken erbjuder unika möjligheter för arkitekter, fönstertillverkare och byggföretag. Tekniken är mycket avancerad – vi låter bokstavligen atomerna jobba – men användningen och styrningen är enkel”, fortsätter Thomas.

Fokus på kommersiella byggnader

”ConverLightTM-folie tillverkas på rulle och kan på ett enkelt sätt användas i en industriell process hos fönstertillverkarna. Genom att laminera folien i lamellglas, i stället för att belägga själva glaset, bidrar vi med en produkt som är skalbar, kostnadseffektiv och hållbar. Systemet ger också stor valfrihet åt användarna. En glasfasad kan exempelvis delas in i sektioner som gör det möjligt att tona ner ljus­ och energiinsläpp i olika delar av lokalen. Ljusinsläppet kan regleras automatiskt eller manuellt via dator, mobil eller surfplatta. ConverLight™ bidrar också till att uppfylla kraven i miljöcertifieringar såsom LEED och BREEAM”.

”Vi har genomfört ett antal skarpa produkttester och har för närvarande siktet inställt på nordiska byggprojekt för kommersiella byggnader. Det är här vi ser den största potentialen för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Förutom glas för fasader, fönster och tak i byggnader har den elektrokroma teknologin även flera andra tillämpningsområden. Det rör sig om glas som används i bussar, bilar, tåg och andra fordon, men också i konsumentprodukter som skidglasögon och motorcykelhjälmar”, avslutar Thomas Almesjö.

Artikeln publicerades i juni 2017.