Under sommaren 2015 kommer några äldre artiklar återpubliceras. Följande artikel skrevs 2009.

I framtiden kan det bli mer grönska i tätorter, även på väggar och tak.

Många husägare tittar säkert då och då bekymrat på sitt tak och undrar hur man ska få bort de mossor, alger och andra växter som etablerat sig där. Företaget Veg Tech i Småland har vänt på problematiken och har som sin främsta affärsidé att just skapa ”gröna tak”, dvs att erbjuda mattor av levande växter att lägga på tak och andra ytor. Vi talar inte här om ett gammaldags gräs- eller torvtak utan om ett specialanpassat vegetationssystem. De gröna taken har flera olika fördelar och bidrar bland annat till bättre miljö i städerna och energibesparingar för husägarna.

För närvarande utgör andelen gröna tak en mycket blygsam del av takytorna i Sverige, men exempelvis i Malmö har kommunen börjat ställa ökade krav på gröna tak i bygglovsprocessen. Vid nybyggnation i Tyskland ställer myndigheterna redan krav på gröna ytor. Intresset ökar och på olika platser i Norden har Veg Tech installerat takvegetation på skolor, industribyggnader, kontor, butiker, bibliotek, flerfamiljshus och villor.

Takvegetationen isolerar byggnaden och minskar bullret

I Tyskland har en undersökning visat att man inom loppet av några år tjänade in investeringen i ett grönt tak genom minskade energikostnader. En framtidsinriktad studie från Chicago, USA, visade att takvegetation på alla stadens tak skulle spara cirka en miljard kronor i energikostnad årligen. Det visar sig nämligen att de gröna taken skyddar byggnaden mot uppvärmning från solinstrålning under sommaren och isolerar när det är kallt ute. Den isolerande effekten medför att lokalerna får jämnare temperatur över dygnet och att behovet av kylanläggningar minskar. Hur effektivt takvegetationen isolerar byggnaden beror naturligtvis på uppbyggnadens tjocklek och vilken typ av vegetation som används. Men även tunna (cirka 5 cm) och lätta tak har god förmåga att isolera byggnaden. Takvegetationen skyddar dessutom det underliggande tätskiktet mot solens UV-ljus och snabba temperaturväxlingar vilket ger ökad livslängd åt taket.

I miljöer med höga ljudnivåer och i reflekterande ytor bidrar takvegetationen till att bullret minskar. Ju tjockare vegetationsskikt desto större bullerdämpande effekt. Exempelvis kunde man vid ett försök på Malmö Högskola visa att takvegetationen resulterade i en bullerreduktion i de underliggande lokalerna på 6 dB(A) jämfört med ett tak utan vegetation.

Ett speciellt ekosystem för speciella miljöer

På många sätt är ett tak en ganska extrem miljö. Olika kombinationer av värme, kyla, vind och nederbörd skapar förutsättningar som gör livet besvärligt för många växter. Det gäller därför att hitta kombinationer av växtarter som är specialister på att klara svåra förhållanden. Blandningar av mossa och sedum eller av sedum, örter och gräs fungerar bra i sammanhanget.

Sedum är en växtfamilj med olika arter av fetknopp och fetblad. I naturen finner man dessa växter på öppen, torr och stenig mark samt på klippor och stenmurar. Torkan och den utmanande växmiljön på ett tak är alltså vardagsmat för sedum. Mossor är också växter som klarar av att leva på utsatta takytor i minimala jorddjup och under minimal vattentillgång. Mossorna har god förmåga att återhämta sig efter perioder av torka och tillväxer även under de kalla årstiderna. Med sina speciella egenskaper kompletterar därför mossorna sedum i uppbyggnaden av ett grönt tak.

För husägaren kan ett levande tak ge spännande upplevelser. Moss-sedumvegetationens utseende varierar nämligen under de olika årstiderna och takets utseende påverkas också av om det är solexponerat eller skuggigt, torrt eller fuktigt, brant eller flackt.

Fler miljöfördelar

Gröna tak kan isolera, fånga upp skadliga partiklar och höja luftfuktigheten

Veg Tech framhåller flera olika miljöfördelar med de gröna taken. Förutom energibesparingar och bullerdämpning kan ett vegetationssystem på taket, eller på andra ytor, bidra till:

  • Skadliga partiklar fångas upp. Det är ingen slump att stadsplanerare reserverar ytor för gröna områden i städer. Växterna har nämligen luftrenande egenskaper då bladen fungerar som ett filter som fångar upp partiklar.
  • Förbättrad avrinning av regnvatten från taken. Vegetationsskikten bidrar till att avrinningen minskar och utjämnas. Något som kan ha stor betydelse i stadsmiljöer där de flesta ytorna är hårdgjorda.
  • Bättre stadsklimat. Ett vegetationsklätt tak bidrar till att höja luftfuktigheten och sänka temperaturen i en torr och varm stadsmiljö.
  • Integrering av byggnaderna i den omgivande miljön. Här används begreppet ”grönytefaktor” som ett mått på hur väl byggnaderna smälter in i miljön. Ett exempel med hög grönytefaktor är Västra Hamnen i Malmö, där taken på ett antal fastigheter försetts med vegetation och där den sammanlagda ytan uppgår till mer än 10000 m2.
  • Minskad klimatpåverkan. Växterna på taken binder koldioxid och man har beräknat att 10 m2 takyta med torktålig vegetation tar upp lika mycket koldioxid som ett träd.

Finns det då inga problem med takvegetation?

Många ställer sig nog frågor kring att ha ett växttäcke på taket. Hur är det med tyngden på vegetationen? Blir det risk för fukt och insekter? Räcker det inte med att jag ska klippa gräset och rensa rabatterna, ska jag nu också ”klippa” taket”? Ökar brandrisken när vegetationen blir torr?

Enligt Veg Tech är taken förhållandevis lätta med en vikt på ca 50 kg/m2 där vegetations- och jordlagret hålls samman av en lätt stomme av armering. Stommen bryts inte ner, krymper inte och har lång livslängd. Vad det gäller oron för att en stor rot plötsligt skulle uppenbara sig i taket i vardagsrummet konstaterar Veg Tech att de arter som används har tunna och svaga rötter som inte angriper tätskiktet. Dessutom är ekosystemet på ett sådant tak jämföreslevis så torrt att annan vegetation med kraftigare rötter har svårt att överleva. Några problem med insekter och andra djur förväntas inte.

Takvegetation av typen moss-sedum är brandgodkänd som taktäckning. Brandsäkerheten hänger samman med att halten av organiskt material är låg och att vegetationen innehåller vatten. Vegetationstaket håller alltså en viss fuktighet men det är inget som skadar ett bra tätskikt. Jord- och vegetationslagret är dessutom åtskilt från tätskiktet med någon form av dränerande skikt. Vad det gäller skötseln av det gröna taket behöver det gödslas vid behov men maximalt bara en gång per år. Sedumen och mossan klarar långa torkperioder men kan då se mager och plågad ut. Att ta upp gräsklipparen på taket är knappast aktuellt då vegetationen i huvudsak sköter sig själv.

Artikeln publicerad i mars 2009