Sundsvalls sjukhus fjärrkyls med hjälp av en snöhög på cirka 60 000 kubikmeter.

Sundsvalls sjukhus fjärrkyls med hjälp av en snöhög på cirka 60 000 kubikmeter.

År 1990 var ungefär 10 procent av Europas bilar försedda med luftkonditionering. Nu är siffran uppe i 90 procent och man blir närmast förvånad om man sätter sig i bil utan luftkonditionering. Det är inte bara i bilar som våra krav på komfortklimat ökar och uppskattningsvis 40 procent av alla kontorslokaler, hotell, sjukhus, flygplatser, stormarknader och liknande lokaler i Europa har installerat någon form av system för komfortkyla. I Japan och USA är motsvarande siffra runt 80 procent. Dagens småskaliga system med köldmedier (se faktaruta) och kylmaskiner är tyvärr inte särskilt energieffektiva eller miljövänliga.

Moderna system för att generera och leverera fjärrkyla har blivit alltmer intressanta för verksamheter som kräver stora mängder energi för komfortkyla och processkyla. Här kan man konstatera att fjärrkyla erbjuder fördelar både för samhället, brukarna och energileverantörerna, exempelvis:

  • Lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser.
  • Snabbare utfasning av HCFC.
  • Lägre bullernivåer (lokala kylanläggningar kan orsaka onödigt buller).
  • Förbättrade estetiska värden (lokala kylanläggningar är ofta utrymmeskrävande och sällan speciellt vackra).
  • Större system ger högre energieffektivitet än lokala och småskaliga kylutrustningar.
  • Tillförlitligheten är ofta mycket hög.

Flera svenska företag ser stora affärsmöjligheter i det ökande intresset för fjärrkyla. Ett av dem är Snowpower som utnyttjar en i Sverige mycket vanligt förekommande råvara för att generera kylan. Råvaran är snö och ett exempel på den här tekniken för fjärrkyla är den snöhög på numera cirka 60 000 kubikmeter som sedan 2000 kyler Sundsvalls sjukhus.

Urgammal teknik får nytt liv

Tekniken att använda snö och is för nedkylning är urgammal. Det är inte mer än 100 år sedan som isblock sågades upp ur sjöarna under vintern och lagrades i stora högar under tjocka lager av sågspån. Under sommaren kördes isblocken till kunderna med hjälp av häst och vagn. Någon brist på snö och is råvara var det inte då och det samma gäller fortfarande. Som exempel kan nämnas Stockholm som under en normalvinter tippar en miljon kubikmeter snö i Mälaren och St Petersburg som varje år tippar 25 miljoner kubikmeter snö i floden Neva. Tippningen orsakar både logistiska problem och miljöpåverkan. Båda städerna är därför intresserade av att utnyttja snö för fjärrkyla. Även länder som exempelvis Ryssland, Turkiet, Kanada och Japan undersöker tekniker för snökyla.

Efterhand som kylskåpet och frysboxen utvecklades föll metoden att utnyttja is och snö huvudsakligen i glömska. Några insatser har dock gjorts och i Japan och USA forskade man under 1970-talet en del kring ”snökraft”. Resultatet blev bland annat en metod där snön genererar kall luft för kylning. Kjell Skogsberg, som är vd för Snowpower, konstaterar att det är enklare att ta ut kallt vatten från snön än kall luft. I samband med sitt doktorsarbete vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) forskade Skogsberg kring de tekniska möjligheterna att utnyttja snö för fjärrkyla.

Anläggningen vid Sundsvalls sjukhus blev ett viktigt objekt för de vetenskapliga studierna kring snökyla. Grundprincipen är enkel och bygger på att snön lagras i närheten av sjukhuset under ett isolerande skikt av träflis. Smältvattnet filtreras och kylan pumpas via en värmeväxlare till sjukhuset. Efter kylning pumpas det nu ljumna smältvattnet tillbaks till snölagret där det kyls på nytt. Snön är en kombination av ”natursnö” och snö som tillverkas med snökanoner. ”Anläggningen i Sundsvall visar att tekniken fungerar och att det går att spara pengar på att använda snö för kylning”, konstaterar Kjell Skogsberg. ”Självklart behövs elenergi för att driva anläggningen men man för ut ungefär 15 gånger så mycket energi som man förbrukar”, säger Kjell. ”Allra bäst fungerar systemet om man kan lagra snön i ett bergrum”, avslutar han.

Tekniska och miljömässiga fördelar med snökyla

Så fungerar fjärrkylning. KLICKA FÖR STÖRRE BILD.

Så fungerar fjärrkylningen av Sundsvalls sjukhus. KLICKA FÖR STÖRRE BILD.

Vid LTU har det genomförts studier kring de miljömässiga konsekvenserna av snökyla jämfört med traditionell kylteknik. Tekniken för snökyla är förhållandevis enkel där systemet består av en grop i marken som täcks med ett tätskikt. Gropen fylls med snö under vintern och det hela täcks med ett isolerande lager träflis. I gropens botten samlas nollgradigt smältvatten upp, filtreras och pumpas sedan via ett nedgrävt rörsystem till kunderna. Resultaten av den jämförande studien visar att både för snökyla och konventionella kylmaskiner uppkommer den största miljöpåverkan under driften av respektive anläggning. Snökyla är det bästa alternativet då det gäller klimatpåverkan, försurning och övergödning. En anläggning för snökyla använder mer material och större markyta än en kylmaskin med motsvarande kapacitet. Men om anläggningen fungerar som snötipp frigör den marken från den gamla snötippen, alternativt använder samma mark. Under driftfasen förbrukar kylmaskinen mer energi än anläggningen för snökyla.

Systemet för fjärrkyla med hjälp av snö delar de fördelar som andra system för fjärrkyla erbjuder. Utöver detta anger Snowpower ett antal unika fördelar med snökyla, exempelvis:

  • Elförbrukningen minskar med 90 – 95 procent vid direktkylning. Systemet är relativt okänsligt för ökande elpriser.
  • Snökyla medger obegränsat effektuttag.
  • Vad det gäller råvaran snö så är korta snötransporter möjliga. Snön kan också genereras på plats med hjälp av snökanoner, vilket är både energi- och kostnadseffektivt. Vidare ger systemet möjlighet att filtera eller på annat sätt ta hand om föroreningarna i snö som samlats upp på gator och torg.

Artikeln publicerad i augusti 2009