Tiotusentals ton plastavfall från Skandinavien hamnar hos Swerec i de småländska skogarna för sortering och återvinning. Anläggningen i Lanna i Värnamo kommun anses som den mest moderna i Europa och där sorteras mellan 7 och 10 ton plast i timmen. ”Våra sorteringsmaskiner kan på bråkdelen av en sekund avgöra vilken typ av plast som exempelvis ingår i en kasserad plastflaska. Maskinerna klarar mycket av sorteringsarbetet, men när de inte räcker till är det mänskliga ögon och händer som tar vid” säger Jörgen Sabel, som är VD för Swerec.

Cirka 80% av den plast Swerec tar hand om exporteras utomlands.

Cirka 80% av den plast Swerec tar hand om exporteras utomlands.

”Efterfrågan på återvunnen plast i Sverige är ännu inte särskilt hög, men i flera länder i Europa och i USA är det precis tvärtom. I Sverige tar Swerec hand om ungefär 65 000 av de 120 000 ton plast som återvinns och omkring 80 procent av detta går på export. Ett exempel är återvunnen plast från oss som används i blomkrukor som tillverkas i Nederländerna”, konstaterar Jörgen.

”En förutsättning för att man ska kunna använda återvunnen plast är att de olika typerna plast som ingår i plastavfallet identifieras och separeras. Plasterna har nämligen olika egenskaper och våra slutprodukter måste kunna uppvisa tekniska prestanda som är jämförbara med jungfrulig plast. Dessutom måste priset vara rätt och där brukar återvunnen plast ligga på 65 – 85 procent av ny råvara. Efterfrågan har ökat och råvaruförsörjningen har börjat bli ett problem. Vi skulle lätt kunna sälja dubbelt så mycket till våra kunder”, säger Jörgen Sabel.

Dammsugare, mobiltelefoner och klädbackar

Även om marknaden för återvunnen plast är avvaktande i Sverige – åtminstone jämfört med många andra länder i Europa – finns det många företag som använder återvunnen plast i sina produkter. År 2008 fick exempelvis Electrolux Återvinningsindustriernas innovationspris för dammsugaren Ultrasilencer Green och numera ingår återvunnen plast i samtliga dammsugare som tillverkas i Europa. I produktfamiljen Green utgör återvunnen plast 30 – 70 procent av plastvikten och resten av ny plast.

Electrolux fick Återvinningsindustriernas innovationspris 2008 för sin dammsugare Ultrasilencer Green gjord på återvunnen plast.

Electrolux fick Återvinningsindustriernas innovationspris 2008 för sin dammsugare Ultrasilencer Green gjord på återvunnen plast.

”Folk har börjat få upp ögonen för återvinning och insett att återvunnet inte behöver betyda avkall på vare sig komfort, funktion eller kvalitet. Numera är miljövänligt ett av de bästa marknadsföringsargumenten”, säger Cecilia Nord, som är ansvarig för miljösatsningar hos underleverantörer till Electrolux. Bolaget har tillverkning över hela världen och avsikten är att återvunnen plast efterhand ska användas som råvara i alla fabriker och ingå i alla produkter.

”Tillgången till råvara är ett växande problem och för oss är det naturligtvis mycket viktigt att plaståtervinnarna har avancerad produktionsutrustning och kan framställa plaster som inte innehåller föroreningar, eller har egenskaper som kan skapa framtida problem i våra produkter”, avslutar Cecilia.

Återvunnen plast används även i produkter från andra företag. Ett av dem är Nolato och vid Nolato Plastteknik i Göteborg tillverkas klädbackar av återvunnen plast till KappAhl och här utgör polypropenplast (PP) råvaran. Backarna utsätts för hårda påfrestningar under transporterna och inleveranserna till butikerna, men backarna med återvunnen plast klarar den tuffa verkligheten på ett bra sätt. Vid Ett annat exempel kan hämtas från Nolatos enhet i Kina där återvunnen plast ingår i höljena till ett ”grönt sortiment” av mobiltelefoner.

Plaståtervinning i ett nötskal

Vid Swerecs anläggning i Lanna kommer plastråvarorna från kasserade konsumentprodukter och direkt från industrin. Det rör sig om allting från ketchupflaskor, smörbyttor, plastpåsar och andra förpackningar till produktionsspill från plastindustrierna. I återvinningsprocessen ingår bland annat att det inkommande materialet vägs, sorteras, finfördelas, tvättas och förpackas. Sorteringen är ett viktigt nålsöga och här använder Swerec sig av ett automatiskt sorteringssystem som bygger på luft och infrarött ljus.

Maskinarmarna river sönder plasten och rör om och sorteringen fungerar faktiskt bäst då avfallet är blandat. Avfallet passerar en lufttrumma där alla lätta och mjuka plaster flyger uppåt och burkar, tråg och flaskor och annat som är tyngre sjunker nedåt. I den här processen separeras plastpåsar och annan polyetenplast från övriga plastsorter och i de flesta fall så gör kunden nya plastpåsar av materialet. Vissa mjukplaster måste dock sorteras för hand och det är framförallt mindre påsar och förpackningar som sitter runt ost och grönsaker som sorteras ut och som inte kan återvinnas. Här är det istället förbränning som gäller.

De hårda plastförpackningarna sorteras med hjälp av infrarött ljus och polypropenplast, polyetenplast och PET-flaskor detekteras och sorteras ut på ett avancerat sätt. Sorteringsmaskinerna klarar av att känna igen de olika plasterna med mer än 95 procents säkerhet och igenkänningsmetoden bygger på att olika plastsorter har sitt eget fingeravtryck och reflekterar det infraröda ljuset på ett särskilt sätt. PVC och styrenplast blir kvar som en restprodukt vid sorteringen och eftersom volymerna är alltför små skickas detta avfall vidare till förbränning.

Slutprodukterna kan exempelvis vara komprimerade balar med mjukplast eller transportförpackningar som innehåller granulerad hårdplast men även färdiga produkter. Swerecs dotterbolag i Danmark (Danrec A/S) tillverkar exempelvis plastplattor av återvunnen HDPE och LDPE som bland annat används i djurstallar och som golvbeläggningar och plattor. Vid bolagets enhet i Holland tillverkas plastpellets med hjälp av råvaror som delvis kommer från svenska schampoflaskor, plastlådor, plastkapsyler och annat.

”För oss är de viktigaste miljöfrågorna vid produktionsanläggningen i Lanna att hantera tvättvattnet som uppstår, samt att förebygga bränder – något som tyvärr är ganska vanligt i återvinningsbranschen och som också drabbat oss för några år sedan”, förklarar Jörgen Sabel. ”En annan miljöfråga är att ta hand om allt möjligt som följer med plastavfallet och som måste sorteras ut och tas om hand. Det rör sig kanske om 15 – 20 procent av det kommer in som måste kasseras och skickas till förbränning eller annan avfallsbehandling. Tyvärr registreras sådant material som plastavfall vid mottagningsstationerna vilken gör den officiella statistiken för plaståtervinning något opålitlig”, avslutar Jörgen.

Stora mängder plast inom sjukvården

Inom sjukvården används används och slängs varje dag stora mängder plastföremål. På de flesta ställen har man kommit långt med att källsortera olika typer av avfall, men det finns fortfarande en stor potential att öka kvaliteten på plastavfallet och hitta bättre användning för det än förbränning. Här deltar Swerec tillsammans med ett antal landsting, forskare, plastföretag och andra intressenter i projektet ”Hållbar hantering av plastavfall från sjukvården”. Projektet stöds av Vinnova och syftar till att öka materialåtervinningen av plaster, utan att samtidigt bidra till ökade hygienrisker eller andra störningar av verksamheten. Här ingår att identifiera produkter och förpackningar som redan nu enkelt kan sorteras ut och återvinnas med hög kvalitet, men också hur plaståtervinningssystemet behöver utvecklas för att inkludera fler avfallstyper. Projektet avslutas under 2014.

Artikeln publicerades i september 2013