Under sommaren 2017 återpubliceras några äldre artiklar. Denna publicerades första gången i oktober 2015.

“Det känns som att vi kan ta åt oss lite av äran för den blåare himlen här”, säger Mark Ryberg, chef för Swecos verksamhet i Kina, och tittar ut genom hotellrestaurangens fönster. Det är en klar junimorgon i Peking.

Mark kom till Peking för femton år sedan för att utveckla Swecos verksamhet där, efter att tidigare ha ansvarat för verksamheten i södra Sverige.

Det finns olika perspektiv på svensk teknikexport till Kina. Ur en rent teknisk infallsvinkel finns det de som avråder från att ge sig in på den kinesiska marknaden och menar att det bidrar till miljöproblem, med tanke på den skillnad som råder mellan svenska normer och verkligheten i kinesiska projekt. Andra argumenterar för att aktivt försöka påverka riktningen på ett land i snabb förändring.

Mark hör till det senare lägret. De senaste femton åren har han aktivt utvecklat Swecos marknad i Kina, tillsammans med landskapsarkitekten Peter Krigström, och nått framsteg genom att sätta genomförbara mål för varje projekt.

Ekostaden Caofeidian har blivit ett mönster för hållbar stadsplanering i Kina. Form, funktion, inomhus- och landskapsdesign – allt är tänkt att vara energisnålt och miljövänligt: energieffektiva ventilations- och kylsystem; borrhål för kostnadseffektiv säsongslagring av värme; automatiska avfallshanteringssystem (AWC), med mera.

Shanghai Luodian New Town (2002-2004)

caofeidian_sustainabilitycenter_01

Projektet Shanghai Luodian New Town, som inleddes 2002, var en milstolpe för Swecos tillämpning av nordisk design i Kina. Det hör till det större projektet ”One City, Nine Towns” i Shanghai, som täcker en planeringszon på 12 kvadratkilometer och en centralzon på 3.8 kvadratkilometer, med en tänkt befolkning på 30 000. Luodian New Town bygger på följande grundtankar:

• En struktur baserad på hållbar utveckling
• Arkitektur och miljöaspekter från nordiska städer, integrerade i en modern kinesisk kontext
• En landskapsplanering som lånar nordiska drag

Representanter för distriktet Baoshan besökte bland annat Sigtuna, och blev mycket inspirerade – något som också gett avtryck i planeringen av Luodian New town. Till exempel anläggs en sjö som heter “Meilan”, med Mälaren som förebild.

Givetvis nådde inte alla förslag på hållbarhetsåtgärder som togs fram inom områden som energi, vattenrening och avfallshantering hela vägen från ritbordet till verkligheten. Icke desto mindre fick Swecos hållbara stadsplanering en god start i och med projektet.

caofeidian_plan_03

Tangshan Caofeidian-projektet (2008-2009)

Den kinesiska administrationen lägger allt mer vikt vid utveckling av urbana miljöer, inte minst på grund av stadsplaneringens stora påverkan på klimat- och miljöfrågorna. Caofeidian-projektet är ett bilateralt samarbete mellan Sverige och Kina.

“Det är i linje med visionen av staden som ett modernt, invånarorienterat, välmående, klimatneutralt och långsiktigt hållbart samhälle”, säger Ulf Ranhagen, chefsarkitekt och projektledare på Sweco.

I Caofeidian tillämpas en svensk modell för den hållbara staden för första gången i Kina. Det handlar om konceptet ”SymbioCity”, som baseras på forskning av Ulf Ranhagen och andra experter, och med Hammarby Sjöstad som en av utgångspunkterna:

“I Caofeidians föreslagna eko-profil ingår att funktioner som hanteringen av energi, avfall och vatten integreras. En stor fördel med det synsättet är att organiskt avfall från vatten- och avloppsrening kan ge biogas, som i sin tur kan användas som fordonsbränsle.”

För att uppnå integrationen har stadsplanerare, landskapsarkitekter, arkitekter och experter inom olika områden samverkat. Ekostaden Caofeidian har blivit ett mönster för hållbar stadsplanering i Kina. World Architecture, en välrenommerad kinesisk tvåspråkig arkitekturtidskrift, gjorde till och med ett specialnummer om staden 2009.

Ett hållbarhetscentrum

Hållbarhetscentret är en utställningshall och ett landmärke i ekostaden, som ska presentera konceptet och tekniken bakom för allmänheten. Även arkitekturen har ett hållbarhetsperspektiv. Form, funktion, inomhus- och landskapsdesign – allt är tänkt att vara energisnålt och miljövänligt: energieffektiva ventilations- och kylsystem; borrhål för kostnadseffektiv säsongslagring av värme; automatiska avfallshanteringssystem (AWC), småskalig sol- och vindkraft, med mera.

Ekostadens olika teman

Ekostaden har nio teman, som vart och ett har tillhörande indikatorer och målvärden. Exempelvis innebär temat ”tillgänglig stad” att gång- och cykeltrafik samt kollektiva färdmedel prioriteras. Bland indikatorerna finns parametrar som ”gångavstånd från portar till kollektivtrafik”, ”gångavstånd till lokala transportnoder” och ”andel av lokala transporter utförda med personbil”, och motsvarande målvärden som ”busshållplatser inom 300 m från 90 procent av alla hem och arbetsplatser”, ”busshållplatser inom 800 m från samtliga hem och arbetsplatser”, och ”personbil vid mindre än 10 procent av alla resor”. Totalt har 141 indikatorer formulerats, varav 30 betraktas som nyckelindikatorer – en modell som också blivit ett mönster för andra projekt.

Framtida möjligheter och utmaningar

Även om projektet på många sätt varit en framgång finns också utmaningar. Konjunktursvängningar har till exempel gjort att Caofeidian inte vuxit i den takt som förväntats, något som också gått ut över ekostadsprojektet.

Hur värderar man potentialen för projekt i Kina? Och hur kan den svenska kompetensen inom hållbarhetsfrågor bäst tas tillvara givet de sociala och kulturella omständigheter som råder? Det är två frågor som fortsatt är aktuella för svenska företag att ta ställning till.

Artikeln publicerades i oktober 2015