Horisontellaxlade vindkraftverk har färre rörliga delar än traditionella vindkraftverk och beräknas därför ha lägre underhållskostnader.

Genom att låta bladen snurra vertikalt i stället för horisontellt kan den redan miljövänliga vindkraften bli mer effektiv. Bakom en ny och funktionell variant för detta står Uppsalaföretaget Vertical Wind. Målet är att bli Sveriges första vindkraftsexportör.

Idén grundar sig på en lösning där bladen snurrar vertikalt, i stället för horisontellt. Det vill säga som en torkvinda, i stället för som en propeller. Idén är inte ny. Ett flertal andra leverantörer av mindre vertikalaxlade vindkraftverk har funnits en längre tid. Det unika med Vertical Wind är just vindkraftverkets konstruktion och storlek.

Till skillnad från ett horisontellaxlat vindkraftverk behöver turbinen inte följa någon speciell vindriktning. Därmed försvinner behovet av girningsmekanism. Generatorn placeras på marken, vilket medför att den kan göras större och därför mer funktionsenlig. Då generatorn är direktverkande elimineras även behovet av växellåda.

Det faktum att generatorn är placerad på marken bidrar till att man kommer ifrån problemen med de tunga och vindkänsliga traditionella vindkraftverken där generator och växellåda är placerat i toppen. Detta minskar såväl mekaniska förluster som underhållskostnader. Sammantaget bygger konstruktionen på färre rörliga delar och mindre av underliggande mekanik, vilket gör vindkraftverket mer robust och driftssäkert.

– Om det finns många olika delar kan mycket ska hända. Vi gör det här så enkelt som möjligt. Allting rör sig som en enhet, säger företagets VD Björn Hellström.

Vertical Wind är ett resultat av forskningen på Avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala universitet, där vindkraftsforskning pågått sedan 2001. Bolaget grundades 2002 av Mats Lejon och Hans Bernoff, också aktiva vid avdelningen. Flera av de anställda har tidigare varit verksamma vid avdelningen och är fortfarande där en eller flera dagar i veckan, bland annat för att handleda doktorander. Björn Hellström själv är utbildad civilingenjör från KTH och lärde känna grundarna då de jobbade med energi och utvecklingsfrågor på ABB. Sedan dess har han hunnit med att starta ett eget företag, Sensimor, som tillverkade sensorer inom halvledarindustrin.

Utvecklingen har krävt noggrant förarbete inom flera forskningsinriktningar, såsom aerodynamik, hållfasthetslära, mekanik och elektromekanisk konstruktion. Till det kommer meteorologi och miljöplanering. Arbetet sker fortfarande i nära samarbete med universitetet. Företaget har således en väldigt stor utvecklingsdel om man ser till företagets storlek i övrigt.

Patentet har företaget haft sedan 2002 och omfattar kombinationen av vertikalaxlade blad och placeringen av generatorn. Det första vindkraftverket om 12 kW sattes i bruk en kall luciamorgon 2006. Det är utifrån driften av denna som siffror och utveckling baseras på.

2007 kom första beställningen från Ericsson, och företagets verksamhet kickades igång ordentligt. Det handlar om ett nytt koncept för deras basstationer. I kombination med en vertikalaxlade vindkraftsdel kan basstationen bli självförsörjande på energi.

Eon och Falkenberg Energi köpte sedan under 2008  fyra stycken 40 meter höga vertikalaxlade vindkraftverk till vad som ska bli en prototyppark. Vinglängden kommer vara 24 meter och effekten 200 kW styck. Statliga Energimyndigheten bedömer att företagets teknik har goda förutsättningar att minska kostnaden för elproduktion från vindkraft stödjer därför parkprojektet med 10 miljoner. Den första generatorn byggs på universitetet, vingarna hos en underleverantör. De resterande kraftverken kommer att byggas i en fabrik i Falkenberg.

Vertical Wind har uppmärksammats på flera listor, bland annat av Ny Teknik och Affärsvärlden när de rankade Sveriges 33 mest lovande teknikföretag samt av Världsnaturfonden (WWF) som ett av tolv viktiga svenska företag som kan rädda klimatet. Men också av före detta USA-ambassadören Michael Wood, som ett svenskt cleantechföretag extra intressant för investeringar.

– Visst söker vi investerare, men det ska vara långsiktiga ägare. Våra produkter kräver uthållighet.

Utvecklingen fortsätter. Planen är att inom tre år kunna bygga kraftverk med en höjd på hela 100 meter, med möjligheter till produktion på 1-3 MW. Fram till 2020 ska det byggas 2 000-3 000 kraftverk i Sverige, medan det i Tyskland och England pratas om 12 000 vindkraftverk. Där tror sig Vertical Wind kunna erbjuda ett intressant alternativ. Utmaningen består framför allt i att övertyga köparna om vindkraftverkens förträfflighet.

– Ser man det stort så är våra konkurrenter alla som tillverkar el. Ser man det mindre och till storleken och typen av vindkraftverk vi jobbar med, har vi inga konkurrenter som tillverkar stora vertikalaxlade vindkraftverk i dagsläget, vad vi vet i alla fall.

Målet är att göra Vertical Wind till Sveriges första vindkraftstillverkare.

– Det av ägarna uttalade målet, och varför jag tycker det är så kul att jobba här, är att vi ska bygga en svensk tillverkningsindustri för vindkraftverk. Vi ska konkurrera med de stora, avslutar Björn Hellström.

Artikeln publicerad i September 2009