Under sommaren 2016 återpubliceras några äldre artiklar. Denna publicerades första gången i mars 2013.

Kopplingen mellan mat och klimat är något som livsmedelsbranschen tar på allvar. Produktion och konsumtion av livsmedel ger utsläpp av växthusgaser i hela kedjan från åkermarken, eller växthuset, till matbordet. ”För oss är klimat- och miljöfrågorna viktiga och något som ingår i vår strategi”, säger Thomas Lilja, som är VD för det familjeägda företaget Elleholms tomatodling AB i Mörrum i Blekinge. Bolaget är näst störst i Sverige på tomatodling och ett praktiskt exempel på industriell symbios (se faktaruta).

Elleholms Tomaters växthus motsvarar en yta på närmare tio fotbollsplaner .

Elleholms Tomaters växthus motsvarar en yta på närmare tio fotbollsplaner .

Spillvärme från massabruk

”Våra växthus motsvarar en yta på närmare tio fotbollsplaner och med en odlingssäsong på 10 månader är det klart att det går åt en hel del energi för uppvärmning”, konstaterar Thomas Lilja. ”Energi till uppvärmningen får vi från överskottsvärme från Södra Cell, som har ett massabruk i närheten. Genom ett rörsystem pumpas varmt vatten från bruket till växthusen och under vintern har vattnet en temperatur på runt 100 °C och på sommaren cirka 25 grader lägre. Energin räcker för att tillgodose växternas värmebehov, vilket gör att ingen extra värme behöver tillföras”, fortsätter Thomas.

Elleholms tomatodling hamnar på utsläpp av i storleksordningen 0,12 kg koldioxidekvivalenter per kg tomater, vilket är betydligt lägre jämfört med system som inte bygger på industriell symbios. ”Genom att använda en väv, som dras för under nattetid, sänker vi energiåtgången med 20 – 30 procent. För att ytterligare minska klimatpåverkan köper vi el från vind- och vattenkraft”, säger Thomas Lilja.

Koldioxid från spritfabrik

Tomatodlingen deltar i ytterligare en industriell symbios där restprodukten koldioxid från en spritfabrik i Nöbbelöv utnyttjas. Genom att höja koldioxidkoncentrationen i växthusen från 380 ppm till runt 1000 ppm stimuleras tomatplantorna i sin fotosyntes och växer helt enkelt snabbare. Under en normal produktionsvecka sprutas ungefär 20 ton koldioxid in. Tillförseln är dock inte konstant utan regleras beroende på tillgången till ljus och temperaturen i växthusen.

Fokus på avfall och vatten

”Växtavfall som uppstår under tomatproduktionen komposterar vi och jorden återanvänds i odling. Vår senaste investering var inriktad på att minska vattenförbrukningen och genom att installera en pastöriseringsanläggning kan vi nu återanvända vatten för bevattning av tomatplantorna. Pastöriseringen är ett måste för att förhindra spridning av växtsjukdomar och parasiter. Vi har också ett projekt på gång med framställning av biogas från växtavfall”, avslutar Thomas Lilja.

Effektivare energianvändning och mer biobränslen i svenska växthus

Enligt rapporten ”Energianvändning i växthus 2011” från Jordbruksverket har växthusodlingen under det senaste decenniet genomgått många förändringar. Exempelvis har branschens sammansättning, antalet företag och den odlade arealen har förändrats på många sätt. En viktig komponent i omställningen är att energianvändningen blivit effektivare och att användningen av biobränslen har ökat.

Förbrukningen av energi i svensk växthusodling har minskat från över 1,2 TWh (terawattimmar) till ungefär 0,6 TWh mellan 2002 och 2011, alltså en halvering på tio år. Under samma period har den odlade ytan minskat med omkring 12 procent, vilket innebär att energianvändningen till odlingen har blivit allt effektivare. Från en energiåtgång på 371 kWh per kvadratmeter för tio år sedan, ser man en minskning till 215 kWh per kvadratmeter förra året.

Typen av bränsle har också förändrats och användningen av biobränslen har under de senaste tio åren ökat från 5 till 37 procent av den totala förbrukningen. Biobränslen som flis och pellets har ersatt olja som det mest använda bränslet i den svenska växthusodlingen. Rapporten konstaterar dock att det är många faktorer som påverkar energiomställningen. Vad som odlas, växthusens geografiska placering och företagens storlek är exempel på sådana faktorer, och vissa företag använder fossil energi som komplement till biobränsle vid kallt väder när behovet av värme är stort.

Artikeln publicerade i mars 2013