Den internationella sjöfarten är en stor utsläppskälla av svavel, kväveoxider och koldioxid. Att byta ut det konventionella fartygsbränslet mot flytande naturgas gör det möjligt att kraftigt minska sjöfartens miljöpåverkan.

Den internationella sjöfarten står i dag för cirka 4 procent av de årliga globala utsläppen av svavel, 7 procent av utsläppen av kväveoxid och knappt 3 procent av koldioxidutsläppen. Miljöinovationer inom sjöfarten är alltså en viktig del av arbetet med att komma tillrätta med de globala klimatproblem som vi står inför. Till detta kommer sjöfartens utsläpp av partiklar som visat sig vara hälsovådliga för människor.

Vid horisonten väntar också hårdare regler för svavelhalter i råoljebaserade fartygsbränslen. Inom ramen för sjöfartsorganisationen IMO har övre gränser för svavelinnehåll satts, och den svenska sjöfarten kommer att åläggas ännu hårdare krav än många av sina europeiska kollegor. I allt högre grad blir det alltså en kommersiell nödvändighet att söka efter alternativa lösningar för att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig sjöfart.

Flytande naturgas

Flytande naturgas, LNG (liquefied natural gas) är en potentiell lösning på sjöfartens utmaningar. Det är redan idag ett kommersiellt gångbart alternativ för mindre fartyg; i Norge finns ett antal färjor som drivs på LNG och fler är på gång. LNG erbjuder möjligheten att minska utsläppen av svaveloxider och kväveoxider markant. Potentiellt kan också koldioxidutsläppen minska med upp till 20 procent.

Redan nu krävs att svavelhalten i fartygsbränslet får vara högst 1 procent och år 2015 krävs att bränslet innehåller högst 0,1 procent svavel. Kanske är det genom att använda LNG som dessa mål kan nås.

Hamnar

I maj 2011 öppnade AGA Östersjöns första LNG-terminal. Dit transporteras gasen i flytande form. Under transport är bränslet nedkyld till minus 162 grader, vilket gör volymen 600 gånger mindre. På så vis blir transporterna effektivare, och mer bränsle kan transporteras till lägre kostnad och med mindre utsläpp som följd. Andra terminaler projekteras också.

Bra men inte perfekt

Fördelarna med LNG är tämligen uppenbara. Det är ett bränsle med avsevärt lägre utsläpp av svavel- och kväveoxider samt partiklar jämfört med konventionella fartygsbränslen. Även koldioxidutsläppen blir lägre.

Infrastrukturen för förmedling av LNG är dock bristfällig, och det kommer ta lång tid och kräva stora investeringar för att kunna öka andelen hamnar som kan förse fartyg med LNG. Det är därför troligt att det i första hand är fartyg som återkommande anländer samma hamn som först kan utnyttja LNG. Exempel på sådana fartyg är passagerar- och vägfärjor. Ledtiderna inom rederibranschen är också långa, vilket gör att det kommer ta tid innan en signifikant andel av fartygsflottan kan ha bytt bränsle.

Därutöver kostar det en hel del att konvertera motorsystem för LNG-användning. Å andra sidan slipper fartyget att ha med sig andra typer av reningsutrustning som krävs vid användning av traditionella bränslen. Arbetsmiljön ombord blir också bättre.

Andelen fartyg som använder LNG som bränsle är lågt, men ökande. Det är på intet sätt ett perfekt bränsle ur miljösynpunkt. Vissa utsläpp finns kvar. Jämfört med traditionella fartygsbränslen är dock fördelarna många, och det är ett bränsle som kan användas på ett ekonomiskt hållbart sätt redan med befintlig teknik.

Det är därför troligt att LNG i framtiden kommer att spela en allt viktigare roll i sjöfartens strävan att minska sin miljöpåverkan.

Artikeln publicerad november 2011