Det fossilbaserade samhället kan ersättas av en bioekonomi, där vi använder förnybar biomassa från skog, jord och hav. Allt som kan göras av olja kan också förädlas fram ur skogsråvara. Och framtidens lösningar börjar redan gro.

Bioekonomin är den del av ekonomin som nyttjar förnybara biomassaresurser – allt från grödor till alger och skog – istället för fossila bränslen och material.

Biomassa binder kol och ersätter olja

I Sverige är skogsråvaran en naturlig bas för en bioekonomi: här är skogen en riklig, välvårdad och tillväxande resurs, och skogsnäringen rymmer många aktörer med tradtition och kompetens. Skogen är också en naturlig koldioxidsänka som absorberar och binder koldioxid ur atmosfären. Räknar man med både kolinlagringen i den växande skogen och skogsråvarans påverkan jämfört med de råvaror den ersätter, binder det svenska skogsbruket 60–70 miljoner ton koldioxid per år.

”Det motsvarar hela Sveriges utsläpp under ett år. När vi använder skogsråvara som ersättning för mer klimatkrävande råvaror och material får vi en substitutionseffekt som annars skulle gå förlorad”, säger Johan Bergh, professor i skogsskötsel.

Förädlade och avancerade produkter

Biobränslen, plaster, cellulosabaserad textil istället för oljebaserad syntetfiber – i princip kan kolkedjor från skog ersätta fossila kolkedjor överallt. Foto: Preem.

Allt eftersom världen fasar ut fossila resurser för att minska koldioxidutsläppen växer bioekonomin, och nya innovationer och värdekedjor utvecklas. Träbyggandet ökar, men skogsråvaran får också en allt större roll för drivmedels-, kemi-, textil- och materialsektorerna.

Biomassa är förstås en viktig råvara redan idag. Trä används som byggmaterial och råvara för massaproduktion, biobränslen görs av oljegrödor och stärkelse, och så vidare. Skillnaden mot framtidens utvecklade bioekonomi ligger i hållbarheten och effektiviteten. Första generationens biobränslen, som majsetanol, riskerar till exempel att hamna i direkt konkurrens med livsmedelsproduktion. Nästa generations biobränslen utvunna ur ved, halm och svårnedbrytbara växtdelar kan istället göra ekonomin mer cirkulär genom att låta oss ta vara på spill och avfall och använda det som resurser.

Ett exempel är spånplattan, som har brukat tillverkas av jungfrulig träråvara med syntetiskt, fossilbaserat lim som bindemedel. Inom ramarna för ett av de många innovationsprogram som utvecklar morgondagens skogsindustriella lösningar har man nu tagit fram spånplattor gjorda av flisat träavfall, med alternativa bindemedel av träråvara.

På samma sätt kommer material, produkter, kemikalier och fibrer allt mer att tillverkas på energieffektivt sätt av råmaterial som inte inkräktar på andra tillämpningar, som sluter kretsloppen och innehåller kol som bundits ur atmosfären.

Biomassa kan ersätta olja överallt

I princip kan förnybara kolkedjor från biomassa ersätta fossila kolkedjor överallt. Allt som kan göras av olja kan likaväl förädlas fram ur skogsråvara, fordon kan drivas av biobränslen, och dagens oljebaserade syntetfiber kan ersättas av cellulosabaserad textil.

Idag omfattar den svenska bioekonomin sju procent av BNP och nästan en fjärdedel av varuexporten. Men potentialen är mycket större – och utvecklingen går mot allt högre förädling. På några decennier tros skogsbruket kunna öka produktionen med 25 procent genom utvecklade brukningsmetoder. Idag finns dessutom en hittills outnyttjad resurs i form av över 10 miljoner ton avverkningsrester – grenar, toppar och stubbar som lämnas kvar i markerna – som bara väntar på att skördas som råvara för de nya tillämpningar och innovationer som kommer:

”Om 20 år kan 20 procent av produkterna vara nya material som exempelvis nanocellulosa och kolfiber, säger Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna. ”Sverige kan skapa en ny tekoindustri baserad på skogsråvara. Tekniska textilier för jordbruk och industri kan vara verklighet om fem år. Forskning och utveckling pågår för fullt och prototyper är redan klara.”

”Här kan skogsindustrin spela en nyckelroll i ett globalt genombrott för bioekonomin”, menar Mats Kinnwall, chefsekonom på Skogsindustrierna.

Världens första fiberflaska för kolsyrad dryck

Träfiberflaskan Green Fiber Bottle klarar kolsyra och bryts ned helt efter sju veckor i jorden – en produkt av svensk skogsråvara som har potential att revolutionera förpackningsindustrin. Foto: Exocpac.

Ett högaktuellt och spännande exempel på bioekonomins gryende förmåga att ersätta fossilbaserade lösningar är flaskan Green Fiber Bottle, tillverkad av pappersfiber från svensk skog. Green Fiber Bottle bryts ned helt efter sju veckor i jorden och kan återvinnas. Den ger också mindre utsläpp vid tillverkningen än andra flaskor.

Flaskan utvecklas i Danmark av innovationsföretaget ExoXpac, tillsammans med svenska BillerudKorsnäs. Det är världens första fiberbaserade flaska som tål att användas för kolsyrad dryck, och förhoppningen är att den ska revolutionera förpackningsindustrin. Dels genom att ersätta flaskor och burkar av plast, glas och aluminium för drycker – men kanske framför allt för helt nya förpackningslösningar för allt från kosmetika till livsmedel. Den formgjuts med 3D-teknik vilket ger stora designmöjligheter.

Som exemplet Green Fiber Bottle visar blir verktygen för att förädla förnybar bioråvara allt mer kraftfulla, och vi blir allt skickligare på att använda olika råvarukällor och ta vara på restprodukter. Vi har inte tagit klivet ur fossilekonomin ännu, men tröskeln sjunker hela tiden, och oljan blir lättare och lättare att ersätta i alla dess många tillämpningar.

Artikeln publicerades i oktober 2017.