Efter sömn och förvärvsarbete är tv-tittande den enskilda aktivitet som svenskarna använder mest tid till. En studie som finansierats av Energimyndigheten visar att en knapp majoritet av hushållen har två eller fler tv-apparater hemma, medan närmast alla har minst en apparat. Ca 5 procent av hushållselen i Sverige går till tv-apparaterna. Ytterligare 14 procent utnyttjas för att driva datorer, inklusive datorskärmarna. Framförallt datorskärmar används också flitigt på olika arbetsplatser. I sammanhanget spelar tv- och datorskärmar en viktig roll för den samlade elförbrukningen.

Tidiga plattskärmar energislukare

Tidigare fanns tjock-tv baserade på katodstrålerör i nästan varje svenskt hushåll. Samma teknik utnyttjades för datorskärmar. När platta skärmar gjorde entré trängde de snabbt ut de tjockare apparaterna. De nya plasmaskärmarna sparade inte bara plats utan hade också bättre bildkvalitet. Samtidigt kritiserades de för att utnyttja betydligt mer energi och därmed påfrestade miljön mer. I mitten av 2008 varnade exempelvis Miljöaktuellt för att plasma-tv var stora energislukare.

Tjock-TVn och tidiga plattskärmar slukade mycket energi

Högre prestanda och lägre energiåtgång

I en plasmaskärm utgörs varje pixel av en distinkt ljuskälla. För att få hög upplösning krävs många pixlar, vilket skapar behov hos skärmen att lysa upp många enskilda ljuskällor. Med tiden slog LCD tekniken igenom, där en gemensam ljuskälla utnyttjas för att lysa upp plattskärmen. Egenskaper hos flytande kristaller används för att generera färgen i pixlarna, vilket är en mer energieffektiv metod. Under senare år har LED tekniken blivit alltmer populär. Där utnyttjas så kallade light-emitting diodes, vilka är ännu mer energieffektiva. Övergången till LED-baserade skärmare har pressat ned priserna och gjort tv-apparaterna tunnare. Intressant nog utnyttjar LED skärmarna inte bara mindre energi än plasmaskärmar. Enligt The Guardian utnyttjar LED skärmarna så lite som en fjärdedel så mycket energi som de gamla tjock-tv skärmarna. I en snar framtid kan en ny teknikvåg ytterligare minska våra TV skärmars utsläpp.

Nästa generation skärmar ännu mer energisnåla?

Forskare och företag arbetar idag med en ny generation platta skärmar som kommer att vara ännu tunnare än dagens. De nya skärmarna baseras på så kallad quantum dot teknik, som utnyttjar ljusutstrålande kristaller. Kristallerna, som kan bli så små att deras diameter bara utgörs av tiotals eller hundratals atomer, förväntas kunna skapa högupplösta bilder på olika skärmar. En fördel med tekniken är att den potentiellt kan användas för att trycka skärmar på ytor som är så flexibla att de kan rullas ihop. En annan fördel med quantum dot tekniken är att relativt lite energi behöver utnyttjas för att producera en högkvalitativ bild. Därför förväntas de nya skärmarna vara ytterst energieffektiva, i såväl TV apparater som datorskärmar och smartphones. Detsamma kan sägas om en annan ny skärmteknik, baserad på organiska ljusemitterande dioder (OLED).

Många satsar på den nya tekniken

Den första generationen skärmar baserade på quantum dot tekniken har ännu inte lanserats. Företaget Nanoco, som bildats av forskare vid Manchester University, har dock rönt uppmärksamhet för sitt arbete med quantum dot tekniken. Även elektronikjättar som Sony, Samsung, Sharp och LG tycks satsa på den nya tekniken, även om företagen är restriktiva med att gå ut med detaljer. OLED tekniken utnyttjas redan i mp3 spelare och mobiltelefoner, men måste bli billigare innan den kan utnyttjas för TV skärmar. Potentialen är hursomhelst tydlig för att den nya generationen skärmar i en nära framtid ytterligare kan spara på energiförbrukningen. Teknikskiftet mot platta skärmar har således, trots initial kritik, fört oss mot smartare energikonsumtion.

Utvecklingen illustrerar vikten av att inte bara ställa krav på att existerande teknik blir mer miljövänlig, utan också att välkomna teknologiskiften. När nya tekniker lanseras tar det vanligtvis lite tid innan de optimeras. Därför kan ibland en ny teknik, som vid starten är mindre energieffektiv än föregångaren, med tiden utvecklas till att bli mer energismart.

Artikeln publicerades i september 2012