Svenska     English     中国的

Hållbar Kemi 2030

”2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle.”

Visionen om ett hållbart samhälle och en blomstrande kemiindustri togs fram år 2010 av kemiföretagen AGA, Akzo Nobel, Borealis, INEOS och Perstorp – alla verksamma i kemiklustret i Stenungsund på den svenska västkusten och tillverkare av kemiprodukter som finns överallt i samhället. Du hittar företagens produkter i rör. Kablar, plaster, färger, rengöringsmedel, bränslen, läkemedel och på tusentals andra ställen.

 Efter andra världskriget blev det en snabb utveckling av produkter som baserades på fossila råvaror, framförallt olja och gas. Begreppet ”plaståldern” myntades och1951 hölls den första plastmässan i Sverige ”Allt om plast”. Plasterna är bara ett exempel på produkter som framställs inom kemiindustrin (den del som kallas petrokemi) och fossila råvaror står för mer än 90 procent av råvarorna. Det finns många anledningar att försöka bryta beroendet av olja och gas, exempelvis kommer tillgången att minska och användningen ger upphov till klimatpåverkan. Låt oss ta del av hur det är tänkt att visionen om grön kemi, goda affärer och hållbar framtid ska bli verklighet och vilka förutsättningar som gäller för det ska bli möjligt.

Kemin är möjligheternas vetenskap

Kemi är möjligheternas vetenskap och den storskaliga fossilbaserade kemin kan inom 20 år, i det lokala perspektivet, förpassas till historiens skräpkammare – åtminstone om man ska tro visionärerna från Stenungsund. Visionen ”Hållbar Kemi 2030” bygger på samspel mellan ett antal olika olika komponenter, nämligen:

  • Övergång till förnybara råvaror. Här handlar det om biologiskt material som exempelvis rapsolja, halm, flis, alger, sockerrör, samt avfall från skogsindustrin och jordbruket.
  • Att den enes avfall blir den andres råvara. Hushållsavfall kan göras till gas som kan användas för att framställa de kemiska byggstenarna som används i plaster och andra produkter. Andra möjliga råvaror är industriavfall, återvunnen plast och mycket annat. Ny teknik gör det redan nu möjligt att separera oönskade beståndsdelar från exempelvis kablar och återvinna tusentals ton kabelplast.
  • Att man tar ett helhetsgrepp på hållbarhetsfrågorna och att företagen samarbetar med varandra och det omgivande samhället. Vissa av företagen bearbetar de förnybara råvarorna och säljer de kemiska byggstenarna till ett annat företag som fortsätter med nästa steg i de kemiska processerna. Kemiklustret ingår i ett storskaligt kretslopp och i biogas- och bioetanolanläggningar processas förnybara råvaror och olika avfallsprodukter. Överskottsvärmen från fabrikerna säljs tillbaks till fjärrvärmenätet, fordonen drivs med förnybara drivmedel och den inköpta elen är producerad från förnybara källor. Den gemensamma värmecentralen drivs på förnybara bränslen och avfall.

Det där låter onekligen spännande och bilden illustrerar hur de olika råvarorna passerar från det ena företaget till det andra i ett slags industriellt ekosystem. Detta är något som redan sker och infrastrukturen finns huvudsakligen på plats. Den riktigt stora nyheten är att den organiska kemins basmolekyler, som exempelvis eten, propen och naturgas i framtiden inte längre kommer från olja och gas utan från förnybara källor. De kemiska processerna i fabrikerna är de samma som tidigare och slutprodukterna förändras inte.

”Vi var ett integrerat kluster som startade den här processen år 2010 och formade en gemensam vision. Det krävdes dock många aktörer för att vi skulle kunna uppnå den, bland annat samarbete med akademin, politiker och andra branscher. Ytterligare en avgörande orsak till att vi uppnådde vår vision var att det fanns en gemensam och långsiktig kemipolitik”, konstaterar Lars Josefsson, styrelseordförande på INEOS, på ett seminarium hösten 2030 där olika talare beskriver hur projektet ”Hållbar Kemi 2030” blev verklighet.

Framtiden är redan här

Satsningarna på grön kemi och förnybara råvaror har redan inletts i Stenungsund. De företag som deltar i visionen har påbörjat resan mot år 2030 och här följer några exempel:

  • Förnybart bränsle från rapsolja – I Stenungsund har Perstorp AB Skandinaviens största anläggning för produktion av biodiesel (RME). Där tillverkas huvuddelen av den förnybara bränslekomponent som idag ingår i svensk diesel och Perstorps RME utmärker sig ur ett hållbarhetsperspektiv. Livscykelanalys har visat att mer än 60 procent av fossil koldioxid ersätts av biodieseln, vilket kan jämföras med EU:s kriterier för biobränsle på 35 procent.
  • Hållbara kablar – Borealis nya högtrycksfabrik, en investering på fyra miljarder kronor, tillverkar hållbara kabelprodukter. Bolaget satsar nu ytterligare på att utveckla material för högklassiga elkablar, inte minst för långväga elkraftöverföring, med en livslängd på minst 50 år. Borealis är världsledande på utveckling av kabelmaterial och har en forskningsavdelning på cirka 100 personer. Elkablar för starkström är mycket efterfrågade och bidrar till att lösa världens energiförsörjning.
  • Miljöanpassad biltvätt – Årligen lägger AkzoNobel i Stenungsund ner cirka 80 miljoner kronor på forskning och utveckling. Bolaget har exempelvis utvecklat produkter för vattenbaserade avfettningsmedel som används i biltvättar. Produkterna har revolutionerat rengöringen av hårda ytor och i ett paradigmskifte har man gått från användning av lösningsbaserade avfettningsmedel till vattenbaserade.
  • Förnybar komponent till färg – Perstorp framställer sedan 2010 världens första förnybara pentakomponent (Voxtar) till vattenbaserad alkydfärg. Råvarorna utgörs av biometanol och bioetanol och den kemiska komponenten utgör ett viktigt steg mot förnybar färg. Voxtar utgör cirka 15 procent av färgen och ger förbättrade tork- och stabilitetsegenskaper.

Då, nu och i framtiden

Det är många pusselbitar som ska falla på plats för att visionen om ”Hållbar Kemi 2030” ska kunna förverkligas. Som vanligt är det en kombination av faktorer som exempelvis rör konsumentkrav, lagstiftning, politik, utbildning och investeringskapital. Låt oss anta att vi sitter på det där seminariet år 2030 och får lyssna till förklaringar till varför grön kemi skapade en blomstrande kemiindustri. Kanske talarna framför följande argument:

  • Det fanns politiska styrmedel som styrde mot en hållbar kemiindustri. Politiken var dessutom långsiktig vilket gjorde de möjligt för företagen att planera långsiktigt och våga satsa på omställningen.
  • Konsumenterna fortsatte att ställa krav på gröna produkter och faktiskt köpte sådana produkter i allt högre omfattning. Detsamma gällde vid offentlig upphandling.
  • Företagen fick vind i seglen, tjänade pengar och fortsatte att satsa på det vinnande konceptet. Intresset från investerarna ökade och kapital användes för att satsa på den svenska kemiindustrin.
  • Plast- och kemibranschen lyckades med att nå ut till omvärlden varför de satsat på att byta råvara och fördelarna med detta.
  • Kemins anseende ökade och kemistutbildningarna vid universitet och högskolor blev alltmer attraktiva. Att arbeta på ett kemiföretag anses som mycket intressant och har hög status. Kemibranschens satsning på innovationer och samarbeten med den akademiska världen gynnar bägge sidor.

Artikeln publicerades i april 2012


Inga kommentarer ännu.

Fakta om Hållbar Kemi 2030

  • Stenungsundsregionen är Sveriges kemiska centrum och kemiföretagen där omsätter runt 20 miljarder kronor årligen och har ungefär 2500 anställda.
  • Sedan två och ett halvt år arbetar Aga, AkzoNobel, Borealis, Ineos och Perstorp tillsammans på visionen ”Hållbar Kemi 2030” att göra Stenungsund till navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Basen ska vara förnybara råvaror, återvinning, samarbete och effektiv energianvändning.

Kemiindustrins väg mot Hållbar Kemi

1970

  • Fossila råvaror
  • Utsläpp till luft och vatten
  • Svagt intresse för de kemiska produkternas miljöegenskaper

1990

  • Fossila råvaror
  • Minskade utsläpp
  • Miljöfrågorna viktigare i samhället
  • Stor användning och spridning av kemikalier i samhället
  • Få miljökrav på de kemiska produkterna (Däremot mycket som rör hälsa och säkerhet)

2010

  • Proaktivt hållbarhetsarbete
  • Utsläppen minimeras
  • Många aktiviteter för att minska klimatpåverkan
  • Fokus på kemikalier i varor
  • Kemikalielagstiftningen REACH får genomslag
  • Ökat intresse för biobaserade kemikalier

2030

  • Förnybara råvaror, dvs begreppet petrokemi är skrotat
  • Produkterna kan återvinnas
  • Produktionsanläggningarna bidrar till hållbar utveckling – fjärrvärme, utnyttjar avfall som råvaror, etc
  • Riskerna med kemikalier är kända – värstingarna är borta och riskerna är kontrollerade