Allt fler ögon vänds nu mot odling av alger under vatten – men på land i öknen. Tekniken finns redan och nu övergår forskarna och näringslivet från att hoppas till att tro att alger ska vara gångbara som biobränsle i kommersiell fullskala.

Alger växer i odlingsanpassade bassänger i USA:s södra ökenområden. Hos forskare som söker hållbara lösningar på samhällets allt större energibehov växer idén om alger som en möjlig råvara för biobränsle. Det samma gäller näringslivet som på sikt ser möjligheter att producera algbiomassa i industriell skala.

Algers vegetabiliska olja kan utgöra råvara till biodiesel, plastprodukter samt bränslen för bil och flyg.

Algers vegetabiliska olja kan utgöra råvara till biodiesel, plastprodukter samt bränslen för bil och flyg.

Idén om alger, en av planetens äldsta livsformer, som energikälla är långt i från ny. Redan i samband med andra världskriget föreslogs från tyskt håll att mikroalger skulle odlas som en källa för mat eller bränsle. Men bristande kunskap om miljöns utveckling och bristande ekonomisk effektivitet har gjort att forskningen i stället fokuserat på odling av alger i andra syften, såsom avloppsrening.

Det finns flera miljöfördelar med produktion av bränsle från alger, vars vegetabiliska olja kan utgöra råvara till biodiesel, plastprodukter samt bränslen för bil och flyg. Fördelarna står sig både jämfört med andra biobränslen och med fossila produkter. Till skillnad från etanol – som bland annat tillverkas av spannmål – konkurrerar algodlingen inte med matproduktionen. Det beror på att algerna kan odlas på flera sätt i annars ofta obrukbara miljöer. En vanlig typ av odling består av öppna dammar i ökenområden, en annan av så kallade fotobioreaktorer, bestående av en slags genomskinlig behållare som utsätts för ljus.

Själva produktionen och transporterna kräver naturligtvis en del energi, men till skillnad från liknande fossila bränslen är algerna i övrigt koldioxidneutrala. De kan odlas med minimal påverkan på tillgången till sötvatten, de kan odlas med hjälp av salt- och avloppsvatten och de är biologiskt nedbrytbara. Dessutom växer de betydligt snabbare än många andra traditionella livsmedelsgrödor, till en nivå att de kan producera tio- eller rent av hundratals gånger mer olja än motsvarande livsmedelsgrödor såsom soja eller raps.

Krävs ordentliga satsningar

Ännu är dock är lönsamheten ett aber. På grund av höga kapital- och driftskostnader har odlingen av alger tidigare varit dyrare per massenhet än annan biomassa. Utmaningen går nu främst ut på att finna lönsamhet i användningen av alger. Och utvecklingen sker snabbare än många trott.

Vad vi nu ser är framgångar på biobränslefronten med alger som energikälla. Proceedings of the National Academy of Sciences i USA beskriver alger som “en särskilt lovande källa” i en rapport som släpptes i slutet av 2013. Ungefär samtidigt rapporterades i den vetenskapliga tidskriften Bioresource Technology om forskning som visar att biobränslen från alger hade betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än exempelvis etanol från spannmål. Ett forskarlag på Scripps vid University of California säger sig vara säkra på algerna snart är ekonomiskt konkurrenskraftiga som biobränsle.

Positiva röster från näringslivet

Också företagen är optimistiska inför framtiden. Vid Sapphire Energy tror man att produktionen kan börja drivas i större kommersiell skala redan 2018. Företaget, som är uppbackat av Microsofts grundare Bill Gates, är en av de främsta aktörerna på området. Faktum är att de redan fått beställningar på algbaserad olja som framställts ur solljus och koldioxid och odlats i företagets demonstrationsanläggning i New Mexico.

Det beror på att algerna kan odlas snabbare än andra motsvarande grödor och i annars ofta obrukbara miljöer.

Biobränsletillverkaren Solazyme – som av Inc. Magazine kallades för ”America’s Fastest-Growing Manufacturing Company” 2011 – är ett annat företag som stått i fronten för utvecklingen av algbiobränslen. Miljönytta har tidigare rapporterat om alger som råvara till flygbränsle. Och förutom Solazymes betydande samarbeten med den amerikanska försvarsindustrin – såsom deras bidrag till marinens mål att driva minst 50% av sin flotta på förnybara bränslen år 2020 – har de också drivit på utvecklingen hållbara flygbränslen. 2011 flög flygbolaget United sin första flight med ett Solazyme-producerat bränsle där en stor andel var baserat på alger.

USA:s energimyndighet uppskattar att en areal av algodlingar på ungefär 40 000 km2, exempelvis i landets södra ökenområden, rent hypotetiskt skulle ersätta landets totala konsumtion av petroleumbränsle. Området där man redan idag odlar majs är drygt sju gånger större än den ytan.

För att på sikt närma sig fungerande hållbara odlingar i den omfattningen finns ett antal hinder att komma över. Men med en så snabb utveckling, med en så hög potential och på ett område som varje dag blir viktigare, ser allt fler mot alger som en möjlig hållbar energikälla för framtiden.

Artikeln publicerad i april 2014