Oatly tillverkar havrebaserade livsmedel med låg klimatpåverkan, som alternativ till mejeriprodukter. Företaget fick högsta betyg i Hållbarhetsbarometern 2016.

”Livsmedelssektorn står för minst en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser och närmare 15 procent kommer från kött- och mejeriprodukter. Kött- och mejeriproduktion är resurskrävande verksamheter och genom att välja vegetabiliska produkter kan vi göra klimatsmarta val”, konstaterar Toni Petersson, som är VD för företaget Oatly.

”Jag anser att vi måste ta vara på möjligheterna att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsindustri och samtidigt ta ansvar för våra barns och kommande generationers framtid. Konsumenterna efterfrågar produkter som är hälsosamma och som inte skadar miljön, något som visas av att försäljningen av Oatlys havrebaserade produkter har ökat starkt under senare år”.

Lyckad kommersialisering av svensk livsmedelsforskning

Oatlys historia börjar med professor Rickard Östes doktorandstudier vid Lunds Universitet. Hans handledare hade under 1960-talet upptäckt egenskapen laktosintolerans, vilket innebär oförmåga att bryta ner mjölksocker (laktos). Vissa människor tål helt enkelt inte animal mjölk och reagerar genom allt från diarréer till allergiska chocker. Mekanismen bakom laktosintoleransen – och hur egenskapen varierar mellan olika regioner i världen – fick därmed sin förklaring.

Richard Öste skrev färdig sin doktorsavhandling om laktosrelaterade reaktioner och under sommaren 1985 var han på forskarresa i Japan och råkade passera några automater med sojamjölk. Japaner är laktosintoleranta och hade uppenbarligen utvecklat ett vegetabiliskt alternativ till animal mjölk. Ungefär vid samma tidpunkt hade forskare upptäckt nya egenskaper hos havre och visat att sädesslaget innehåller betaglukaner. Betaglukanerna är en slags cellulosafiber som är lösliga i vatten och som bidrar till att stabilisera blodsockernivån och sänka kolesterolhalten i blodet.

Tanken att använda havre för olika ändamål – bland annat som ett laktosfritt alternativ till komjölk – dök upp hos Rickard Öste och efter ett omfattande utvecklingsarbete såg den första havrebaserade mjölken så småningom dagens ljus. År 1994 fick Östes forskningsgrupp patent på havredrycken och året efter grundades företaget Oatly. ”Oat” kommer från det engelska ordet för havre. I mitten av 2000-talet uppfördes bolagets produktionsanläggning i Landskrona och konsumenternas intresse för havreprodukterna har därefter ökat betydligt, framförallt under senare år. Rickard Öste finns fortfarande i högsta grad med i Oatlys verksamhet och ingår i bolagets styrelse.

”På tre år har vi har vuxit från 45 till nästan 100 anställda och kommer att investera 350 miljoner kronor vid anläggningen i Landskrona för att höja produktionskapaciteten och möta konsumenternas efterfrågan. Vi använder bara svensk havre i våra produkter och det är de goda hälsoegenskaperna i kombination med minskad miljöpåverkan som bidrar till framgångarna”, berättar Toni Petersson.

Patenterad tillverkningsprocess

Tillverkningsprocessen som gör det möjligt att behålla de lösliga havrefibrerna med betaglukaner är patenterad. Så här går det till:

  • I det första steget blandas havre med vatten och den blöta blandningen mals.
  • I enzymeringstankarna tillsätts naturliga enzymer som bryter ner havrestärkelsen till mindre komponenter. Resultatet blir framförallt maltsocker (maltos) som gör produkterna naturligt söta.
  • Vid separeringen tas kliet bort, alltså de grova olösliga skalen från havren. Kvar blir de vattenlösliga betaglukanerna samt olika näringsämnen från havren – protein, fett och kolhydrater.
  • Beroende på vilken produkt som ska tillverkas tillsätts olika ingredienser, exempelvis rapsolja, kalcium, vitaminer och smaksättare.
  • För att förlänga hållbarheten värmebehandlas produkterna och samlas upp i steriltanken innan de paketeras.

Lägre klimatpåverkan

”Oavsett företagets begränsade storlek vill vi vara med att förbättra och förändra ett ohållbart livsmedelssystem. Traditionella livsmedel behöver efterhand ersätts med mer hälsosamma, klimatsmarta och innovativa alternativ. Det är min övertygelse att våra havreprodukter och andra hållbara produkter är en framtidsbransch för Sverige som kan skapa arbetstillfällen. Förutsättningarna är goda och den svenska havren växer sig stark i vårt klimat där dessutom användningen av pesticider låg och halterna av tungmetaller låga. Fiberrika livsmedel som havre kan minska risken för livsstilssjukdomar som exempelvis fetma, diabetes, och hjärt- och kärlsjukdomar”, säger Toni Petterson.

”Vi anser att en animalisk produkt alltid är ett sämre klimatval än motsvarande vegetabilisk. Påståendet är naturligtvis en utmaning i ett land där mjölk är en basvara och där mjölkproduktionen står för en betydande del av den svenska jordbruksproduktionen. Mjölk har en massa goda egenskaper men flera livscykelstudier visar att ur miljösynpunkt är drycker som är baserade på havre ett bättre alternativ. Klimatpåverkan blir lägre och produktionen av havredryck tar mindre mark i anspråk jämfört med mjölkproduktionen. En faktor som bidrar till den minskade klimatpåverkan är uppkomsten av den klimatpåverkande gasen metan. Nötkreatur utsöndrar ju stora mängder metan när de idisslar. En annan fördel är odlingsytor på lantgården kan frigöras från odling av foder till djuren och användas till något annat – exempelvis produktion av biobränslen”.

Oatlys hållbarhetsarbete har uppmärksammats och företaget fick högsta betyg i Hållbarhetsbarometern 2016, en studie där allmänheten värderat hållbarhet i dagligvarusektorn. Studien utgår ifrån fyra områden i frågeställningar rörande hållbarhet, nämligen samhälle och samhällsansvar, miljö och klimat, öppenhet och transparens samt långsiktighet. Hållbarhetsbarometern är Sveriges mest omfattande kartläggning av hållbarhet bland svenska företag 2016 och omfattar flera sektorer. Totalt genomfördes 15 000 intervjuer och cirka 160 företag kartlades.

”Vi har ett flertal intressanta projekt på gång och expanderar på flera marknader i och utanför Europa. Kina är en spännande marknad med stor potential. För något år sedan genomförde Rickard Öste tillsammans med svenska och kinesiska forskare studier på kinesiska skolbarn. Studierna visar att havremjölk berikad på mineraler och vitaminer är minst lika nyttig som komjölk. USA är en annan mycket intressant marknad, där efterfrågan på hälsosamma och växtbaserade produkter fortfarande ökar”, avslutar Toni Petersson.

Artikeln publicerades i januari 2017.