Komposterbara bärkassar

I staden San Fransisco och i ett antal andra städer runt om i världen är det numera förbjudet att använda bärkassar av plast. På andra platser lägger man skatter och avgifter på kassarna för att minska användningen. Även enskilda företag har agerat på debatten om plastkassarnas miljöpåverkan och det finns exempel på hela köpcentra som slutat använda dem. I Sverige används ungefär en miljard bärkassar av plast per år.

Ett av argumenten för att minska användningen är att bärkassarna är tillverkade av polyeten som framställs ur icke förnyelsebara fossila råvaror. Ett annat argument rör plastkassarna som avfall. Hamnar de i naturen bidrar det till nedskräpning och det tar många år innan plasten på naturlig väg bryts ner av mikroorganismer och solljus. Hamnar kassarna i en förbränningsanläggning för avfall bidrar detta till utsläppen av växthusgasen koldioxid.

Tidigt ute med bioplast

Redan för 30 år sedan började kemiingenjören Gerth Jonsson att vända ögonen mot komposterbara plastmaterial. Då var det för tidigt men för cirka fem år sedan vaknade intresset till liv för miljöanpassade bärkassar. Bland annat ville ICA kunna erbjuda kunderna ”miljökassar” av plast. År 2003 startade Gerth Jonsson tillsammans med sonen Magnus Jaeger företaget Tenova Bioplastics AB. Konceptet med miljövänliga bärkassar hade då redan funnits färdigt i några år. Tenovas produktion av bioplast är för närvarande cirka 2500 ton per år och huvudkund är ICA i Norge och Sverige. För ICA tillverkar man cirka 100 miljoner miljökassar per år. Detta är ungefär en tredjedel av ICA:s förbrukning av plastbärkassar. Tenova köptes under 2009 upp av förpackningsföretaget Billerud.

Polymjölksyra är en nyckelkomponent

Majs, sockerbetor och präriegräs kan användas för att göra moderna påsar

Bärkassarna tillverkas av cirka 45 procent polymjölksyra (PLA) med en inblandning av polyestern Ecoflex från BASF. PLA tillverkas av majs men även råvaror som sockerbetor och präriegräs kan utnyttjas. De två komponenterna bildar ett kompositsystem och ökar andelen av polymjölksyra förloras en del av de mekaniska egenskaperna hos materialet. För att kunna öka andelen PLA samarbetar Tenova med kemikoncernen BASF. Man räknar med att en ny formulering av Ecoflex medför att andelen polymjölksyra kan ökas till över 60 procent. Priset på bioplastråvaror är dock för närvarande betydligt dyrare än polyeten. Detta gör att miljökassarna blir dyrare än vanliga bärkassar av plast.

Plastmaterialet bryts ner på naturlig väg och kan komposteras i en industrikompost. Avfallet är dock mindre lämpligt att lägga i hemkomposten i stora mängder. Skulle bärkassarna hamna i den svenska naturen bryts de ner på några månader. Detta gäller under sommaren, på vintern går det naturligtvis långsammare. Materialet uppfyller EU:s kriterier för komposterbarhet. Beräknat över livscykeln släpper bioplasten ut mindre koldioxid jämfört med den traditionella polyetenplasten som används i bärkassar.

Grön polyeten på gång

Även det konventionella plastmaterialet polyeten kan bli mer miljöanpassad i framtiden. Polyeten framställs från eten som är en viktig grundmolekyl för kemiindustrin. Av eten kan man syntetisera många olika organiska kemiska produkter. Nuförtiden framställs eten genom kemiska reaktioner där man utnyttjar olja som råvara. Det finns emellertid andra ”grönare” vägar att ta fram eten, exempelvis kan man utgå från etanol och genom en process som kallas dehydrering plocka bort väte från etanolmolekylen. I Sverige byggs för närvarande flera kemianläggningar för dehydrering av etanol. Den sammanlagda kapaciteten beräknas bli 550 000 ton per år. Etenen blir ”grön” om den framställs ur förnybar råvara, och ur denna kan man framställa polyeten. För närvarande är den nya processen att framställa polyeten 30 – 40 procent dyrare än den traditionella tillverkningsmetoden.

Många möjliga tillämpningar med bioplast

Under 2009 förvärvade förpackningsföretaget Billerud Tenova och en av tankarna med förvärvet är att utveckla förnybar plastfilm och laminera denna med papper och kartong. Billerud anser att bioplaster kommer att vara bra komplement till papper för förpackningar. I en förlängning kommer kombinationen papper med barriärer av bioplaster att vara ett attraktivt alternativ för olika typer av förpackningar.

Artiklen publicerad i juni 2009