umv

Nuförtiden är de flesta livsmedel som vi köper förpackade. Förpackningen gör det lättare att hantera, transportera och skydda livsmedlet mot stötar och tryck, ljus, fukt, syre, mikroorganismer samt föroreningar. Förpackningarna bidrar också till att bevara livsmedlets näringsvärde, smak och lukt. Oftast används plast eller papper som förpackningsmaterial men även glas och metall förekommer.

Ur konsumentsynpunkt är det viktigt att förpackningarna är säkra, att de skyddar livsmedlet, samt att kemiska beståndsdelar i förpackningsmaterialet inte överförs till livsmedlet.

Det material som är närmast livsmedlet är oftast, men inte alltid, det material som har störst förmåga att både skydda och påverka produkten. Används kartong som förpackningsmaterial är det vanligt att ytan som är i kontakt med livsmedlet bestryks med ett barriärmaterial – i många fall någon typ av plastfilm. Alltså material som produceras från fossilt material och som dessutom kan innehålla komponenter som migrerar (förflyttar sig) till livsmedlet.

”Vi är på väg att knäcka koden för hur man kan bestryka papper och kartong med ett fossilfritt barriärmaterial. Något som ingen tidigare har lyckats göra i industriell skala”, berättar Per Emilsson, som är försäljningschef vid UMV Coating Systems.

Tunna och täta skikt

umv2

”Vi är på väg att knäcka koden för hur man kan bestryka papper och kartong med ett fossilfritt barriärmaterial. Något som ingen tidigare har lyckats göra i industriell skala”

”I vår pilotanläggning har vi gjort ett antal lyckade provkörningar där vi bestryker kartong och papper under normal produktionshastighet, dvs 400 meter per minut. Möjligheten att lägga på en tunn film av ett biobaserat material bygger på att vi har utvecklat en patenterad bestrykare som kallas INVO® Coater och som kompletteras av det patenterade doserelementet INVO® Tip”, fortsätter Per Emilsson.

”Jämför man med annan teknik kan INVO Coater både applicera och dosera barriärmediet i samma ögonblick. Beläggning hamnar exakt på ytan där barriären ger störst effekt och INVO Tip använder en mjuk spets som följer förändringarna i papprets struktur. Resultatet blir tunna och jämna skikt vilket är en förutsättning för att torkningen ska bli tillräckligt snabb. Vi lyckas dessutom undvika de porer i barriären som har varit vanliga då man tidigare försökt använda biobaserade barriärmaterial”.

I samarbete med forskare vid Karlstads universitet har barriärens egenskaper testats. Ett batteri av standardiserade metoder för livsmedelsförpackningar utnyttjas och de inledande utvärderingarna visar positiva resultat. ”Snart är det läge för kartong- och pappersproducenterna att få möjlighet att använda tekniken i full industriell skala”, konstaterar Per.

Flera miljöfördelar

De fossilfria barriärmaterialen som testats är en stärkelse- och en polyvinylalkoholbaserad polymer. Båda materialen gör det möjligt att återvinna cellulosafibrerna i kartongen alternativt att kompostera förpackningsavfallet.

”Vi har bestrukit kartongen med film som är ned till cirka 6 µ (tusendels millimeter) tjock i vått tillstånd. När filmen torkat har tjockleken minskat till 1-2 µ. Att kunna lägga på ett tunt lager ger betydande energi- och miljövinster vid torkningsprocessen. Dessutom minskar förbrukningen av bestrykningsmaterial med 15-30 procent”, avslutar Per.

Bilden visar bestruket papper från en av testkörningarna UMV:s forsknings- och utvecklingsavdelning i Säffle.

Världsmarknad i tillväxt

Världsmarknaden för barriärbeläggning av papper och kartong uppskattades till 5,1 miljarder dollar under 2013 och tillväxten uppskattas öka med cirka 4 procent per år. Intresset för biologiskt nedbrytbara förpackningar ökar starkt och det gäller att utveckla förpackningsmaterial som klarar hårdare framtida miljökrav.

Samtidigt måste man möta konsumenternas krav på funktion och lagstiftarnas krav på konsumentskydd av den förpackade produkten. Dessutom ska förpackningen ge livsmedelsproducenterna möjlighet att informera om produktens egenskaper och marknadsföra den genom intressant design. En ekvation med många parametrar och där ett fossilfritt barriärmaterial kan göra miljönytta.

Artikeln publicerad i oktober 2104