Ulf Skagerström och Karl Andersson är två av grundarna av näthandelsföretaget Matsmart (Foto: Matsmart)

”Det är många i livsmedelsbranschen som är frustrerade över de stora mängder bra matvaror som slängs och som i stället borde kunna användas. Vårt affärskoncept bygger på att hjälpa leverantörer och producenter att bli av med sina lager och sälja vidare varorna via näthandel”, säger Ulf Skagerström, som är en av delägarna i Matsmart AB.

”Matsmart handlar med överskottsvaror med kort bäst-före-datum eller utgående förpackningar. Det kan röra sig om pasta, ris, konserver, oljor, mineralvatten och annat. Ofta kan vi sälja till markant lägre priser än den vanliga dagligvaruhandeln och det finns mycket som tyder på att ”gammal mat” kommer att bli en bra affär”, fortsätter Ulf. ”Vi har nu flyttat lagret från Stockholmsområdet till järnvägsknutpunkten Katrineholm. Det är dock ännu inte aktuellt att ta in och distribuera varorna med tåg utan det är lastbil som gäller”.

Matspillet bidrar till klimatpåverkan

Matspill förekommer i hela livsmedelskedjan och beroende på produkt kan det uppgå till mellan 10 och 50 procent. Det finns många orsaker – exempelvis skadade råvaror, passerat bäst-före-datum eller att det är svårt att beräkna den mängd mat som går åt i storkök, hushåll och restauranger. Konsumtionsmönster, beteende och attityder har också stor betydelse.

Statistik från Svenska Miljö Emission Data (SMED) visar att svenska hushåll varje år slänger betydande mängder ätbar mat och dryck. Det rör sig om sammanlagt en halv miljon ton som hamnar i soporna eller i avloppet. En person slänger i genomsnitt 28 kilo i soporna och 26 kilo i avloppet vilket motsvarar ungefär ett kilo per vecka. Exempel på onödigt avfall är matrester från måltider eller bröd och frukt som går att äta. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) är de vanligaste livsmedlen som hamnar i avloppet kaffe, te och mejeriprodukter. Mat och dryck sköljs ner som rester från måltider, matlagning eller fikatillfällen. När det gäller mejeriprodukter kastas de inte bara för att det uppstår rester, lika ofta sker det på grund av att varan har blivit gammal eller har utgånget datum.

Ulf Skagerström och Karl Andersson är två av grundarna av näthandelsföretaget Matsmart (Foto: Matsmart)Det är skillnad mellan olika slags hushåll i hur mycket mat och dryck som hälls i avloppet per person och år. Hushåll som bara består av en person häller ut mest 32 kilo per person och år. Större hushåll som består av fem personer häller ut minst i genomsnitt 15 kilo per person. Utöver det ätbara matspillet från hushållen bidrar restaurangerna med 9 kilo per person och år, handeln med 7 kilo och storköken med 3 kilo.

Att slänga mat och dryck som hade kunnat konsumeras ger negativ påverkan på miljön. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

Billigt för kunden, lönsamt för grossisten och miljösmart

”Tillsammans med Karl Andersson och ICA-handlaren Erik Södergren grundade vi Matsmart i 2012. Vi köper in stora volymer med fullt tjänlig mat och kunderna handlar i vår nätshop och får maten levererad direkt hem eller till närmaste Postnord serviceställe. Närmare 95 procent av kunderna väljer att hämta varorna på ett serviceställe”, säger Ulf Skagerström. ”Vi har ungefär 700 varor i lager och planen är att öka till runt 1500 varor. Vi ska också öka våra marknadsinsatser och det finns många som delar synsättet att matsvinn är ett onödigt slöseri med naturens resurser. Kan konsumenten dessutom få produkten till ett bra pris så är det självklart en fördel”.

Matsmart erbjuder leverantörer och grossister ett alternativ där de kan sälja sitt överskott. Det handlar exempelvis om varor med korta eller passerade bäst-före-datum, felmärkta produkter, nya förpackningar som gör att de gamla varorna ska kasseras, eller varor som av andra orsaker har påverkat leverantörernas ordinarie försäljning. Det finns liknande aktörer i andra länder exempelvis engelska Approved Food som visar att konsumenten uppskattar möjligheten att köpa denna typ av varor till låga priser.

”Ett paket makaroner, en flaska mineralvatten eller en påse chips bestämmer sig inte för att bli otjänlig den dag den når bäst-före-datum. Datumet är en väl tilltagen rekommendation och livsmedlet är fullt ätbar – och lika gott – lång tid efter att bäst-före-datum har passerat så länge den förvarats på rätt sätt. Det handlar ju om matvaror som det inte är något fel på”, konstaterar Ulf.

”Det är en annan sak med begreppet sista förbrukningsdag. Det är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan. Exempel på livsmedel märkta med sista förbrukningsdag är köttfärs, rå fågel och rå fisk. Matsmart säljer inte varor som är märkta med sista förbrukningsdag”, avslutar Ulf Skagerström.

Artikeln publicerad november 2015