Förpackningar står för 40 procent av världens plastkonsumtion. Nu fasar livsmedelskedjans aktörer ut fossila plaster till förmån för förnybara och cirkulerade förpackningslösningar – Carlsberg, Löfbergs och Arla är tre aktuella exempel bland många.

I Arta Plasts fabrik i Tyresö flyger kartongstyckena in automatiskt, snabbt och regelbundet i specialbyggda maskiner: bänds till bägare, stärks upp av en plaststräng i hörnen. Snart ska de fyllas och paradera igenom butikshyllor och kylskåp – men deras kanske största uppgift kommer efteråt, när créme fraichen de skyddat är slut och ingen längre vill ha dem. Bägaren är nämligen återvinningsbar, och påverkar klimatet hälften så mycket som en vanlig.

Arlas bägare,  utvecklad av förpackningstillverkaren Arta Plast, halverar klimatpåverkan. ”Genom att välja vår nya pappersbägare kan konsumenter känna sig trygga i att de gör ett gott val i dubbel bemärkelse: smakupplevelsen är stor och miljöpåverkan liten”, säger Elisabeth Hedenljung, varumärkesansvarig på Arla Köket. Foto: Arla.

Det handlar om den unika innovationen FiberCup, som Arla lanserade på marknaden förra året som ny förpackning för mejeriprodukter. Bägaren består till mer än hälften av förnybar och återvinningsbar pappersfiber och ersätter förpackningar helt av polystyren. Locket görs av återvunnen PET-plast.

”Vårt mål är att alla våra förpackningar ska bli återvinningsbara samtidigt som vi vill minska vårt avtryck på miljön. Därför är vi mycket stolta över vår nya Crème fraiche-bägare där vi har ökat andelen förnybara material och tagit bort all aluminium”, säger Anna-Karin Modin Edman, hållbarhetschef på Arla.

Koncernens mål är att nå hundra procents återvinningsbarhet av förpackningarna till 2020, och Arla Sverige har gjort förpackningssatsningar som har minskat utsläppen av växthusgaser med 2 060 ton koldioxid på fem år. De senaste åren har Arla också bytt korkarna på takåsförpackningarna till plast av förnybara råvaror, en åtgärd som sparade 500 ton utsläpp av växthusgaser, och i en ny ekokartong fick man ned klimatpåverkan 24 procent med ett slopat materialskikt. I det här fallet kommer förpackningen från Tetra Pak: företaget lanserade världens första biobaserade korkar 2011, och 2014 var man först med biobaserad kork, hals och film i en förpackning för flytande livsmedel. Enligt företagets livscykelanalyser har de mindre klimatpåverkan än traditionella kartongförpackningar utan kork.

Förpackningspionjär fortsätter gå före

”Vi kommer alltid lägga stort fokus på att utveckla så miljö- och klimatsmarta förpackningar som möjligt. Många gånger har vi fått med oss andra i branschen, vilket naturligtvis är bra. Vi är gärna först med klimatsmarta lösningar, men helst aldrig sist”, säger Eva Eriksson, Kvalitets- & Hållbarhetsdirektör på Löfbergs. Foto: Löfbergs.

Även kafferosteriet Löfbergs börjar under hösten ersätta sin fossila plast med grön, växtbaserad polyeten. För 25 år sedan var företaget först i Europa med att ta bort aluminiumet i kaffeförpackningarna.

”På Löfbergs jobbar vi med att ta ansvar för människor och miljö i hela värdekedjan, från böna till kopp”, berättar Eva Eriksson, Kvalitets- & Hållbarhetsdirektör på Löfbergs. ”Kaffets klimatpåverkan är störst i odlarländer, så mycket av våra insatser görs där. Men vi jobbar naturligtvis med mycket annat också, till exempel förpackningar.”

Eva understryker behovet av att etablera helt cirkulära materialflöden. Förnybart räcker inte, säger hon, det måste också vara materialåtervinningsbart:

”Det är en utmaning eftersom plastlaminat är uppbyggt av olika skikt med olika materialegenskaper. Det som idag erbjuds på marknaden är polyetenplast tillverkad på restprodukter av sockerrör. Ett första steg för oss är att byta ut all fossil polyetenplast mot förnybar polyetenplast med samma materialegenskaper.”

Efter ett års utveckling finns de nya förpackningarna nu i produktion. Klimatpåverkan är upp till 34 procent lägre i första skedet – men all plast kan inte ersättas på en gång:

”Det handlar dels om produktionstekniska utmaningar, dels om att det idag inte finns växtbaserade alternativ till alla skikt i förpackningen. Men vi jobbar nära våra leverantörer för att hitta lösningar på det här. 2020 ska alla våra förpackningar, på samtliga marknader runtom i världen, innehålla plast från förnybar råvara. Senast 2030 ska vi bara använda återvunnet eller förnybart material. Vår förhoppning är att man i framtiden ska tillverka plast från svensk skogsråvara eller annat närodlat växtbaserat material, samt att fler växtbaserade plastkvaliteter erbjuds och att dessa ska vara materialåtervinningsbara”, förklarar Eva Eriksson.

Material måste vägas mot minskat matsvinn

Kaffe är särskilt känsligt för luft och ljus, men Löfbergs har en svår avvägning som delas med hela livsmedelsbranschen. Förpackningarna utgör i regel en mycket mindre del av koldioxidavtrycket än innehåll och transporter, och om bättre klimatprestanda i materialen sker på bekostnad av hållbarheten hos livsmedlen kan nettomiljönyttan utebli. Ibland gör plasten mer nytta än skada – en gurka kan till exempel hålla 14 dagar längre om den är inplastad.
”Detsamma gäller för plastförpackad köttfärs. Där är plasten ännu viktigare eftersom köttfärs är miljökrävande att producera och därför extra viktig att skydda”, upplyser förpackningsforskaren Annika Olsson i ett föredrag under hållbarhetsveckan i Lund, och påpekar att det viktigaste är att förpackningar är genomtänkta och material valda av en anledning.

Det ställer krav på överblick, samsyn och design, och för livsmedelsföretagen finns en bred samsyn om att samverkan genom hela livsmedelskedjan är en nyckel till resultat – inte minst med handeln, som formulerat ett gemensamt förpackningsmål: till 2030 ska de plastförpackningar som säljs i Sverige vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara. Redan 2022 ska de vara materialåtervinningsbara.

”För att nå våra mål är det viktigt att hållbarhetsarbetet är integrerat som en naturlig del i hela vår värdekedja. Det här är ingenting som vi kan göra själva, utan en stor del av framgången ligger i många av de samarbeten vi driver tillsammans med kunder och samarbetspartners”, instämmer Ted Akiskalos, vd för Carlsberg Sverige, som just tagit fram en ny produktdesign med hållbarhet som ledstjärna.

Carlsberg limmar bort plasten

I samband med designbytet presenterar Carlsberg flera gröna innovationer: en miljöcertifierad färg, återvunnen plast runt sexpacken – och en helt ny, alternativ sexpackskonstruktion, ”snap pack”, där burkarna sitter ihop med limpunkter istället för plast.

Carlsberg Sveriges bryggeri i Falkenberg är först ut med att använda 100 procent återvunnen plast runt sexpacken. Det minskar klimatavtrycket med upp till 60 procent. Limtekniken är Carlsberg först i världen att lansera, och företaget menar att den kan minska plastavfallet med över 1 200 ton per år.

Lanseringen av sortimentet på den skandinaviska marknaden är i full gång, och nästa år kommer snap pack-förpackningen att rullas ut på den globala marknaden. Under 2018 ska också Carlsberg Green Fiber Bottle – världens första nedbrytbara träfiberflaska – testlanseras på en pilotmarknad. (Se även artikeln ”Förnybara råvaror förädlas i bioekonomin”).

”Vi vill bli branschens ledande företag inom hållbarhet och har definierat det som att vara och uppfattas som Sveriges mest ansvarsfulla bryggeri”, säger Ted Akiskalos, ”Det är ett kontinuerligt arbete med ständigt nya lärdomar”.

Artikeln publicerades i september 2018.