En soppåse som består av kalk, vegetabilisk stärkelse och nedbrytbar polyester har nyligen sett dagens ljus. Utvecklingen har tagit tre år och det är Åke Rosén – grundaren av förpackningsföretaget Ecolean – som är en av personerna bakom den nya påsen.

Påsen kommersialiseras nu i Sverige av bolaget Gaia Holding AB med inriktning på hushåll, storkök och restauranger. ”Gaia betyder moder jord och den krita som används i påsarna återförs till jorden då de bryts ner. Stärkelsen hämtar vi bland annat från majs och potatis”, berättar Åke Rosén, som är vd för Gaia.

”I utvecklingsarbetet har vi har arbetat tillsammans med de nordvästskånska renhållningsbolagen NSR och Nårab. Det som skiljer vår påse från de bruna påsar av papper som används för matavfall är att den inte lämnar några fragment kvar efter det att den brutits ner. Dessutom klarar den väta bättre än papperspåsen och kan förslutas, något som eliminerar lukt, insekter och ger renare miljö i sopbilarna. Tillsatsen av krita (dolomit) gör nedbrytbarheten kan kontrolleras. Materialet kallas Biodolomer® och kan användas i många olika produkter, exempelvis bärkassar samt sträck-, omslags- och jordbruksfilm”, fortsätter Åke.

”Vi är övertygade att konsumenterna vill ha miljömässigt bättre lösningar för hanteringen av organiskt avfall. Dålig lukt, påsar som fryser fast i avfallstunnan och läckage är något man vill undvika”.

Test med miljontals avfallspåsar

gaiaNär påsen av Biodolomer® hamnar i en kompostmiljö bryts den ner av mikroorganismer, en process som tar mellan 40 till 70 dagar. Förutom koldioxid och vatten bildas en kalkfraktion som fungerar som gödning. Dolomitkalken innehåller nämligen kisel, kalcium och magnesium som behövs för god tillväxt.

Under vintern 2013-2014 testade 800 hushåll i Klippans kommun avfallspåsen och NSR testade en 45 liters påse för sjukhus, restauranger och skolor. Båda testerna visade mycket lovande resultat och Gaia hoppas att man efterhand ska kunna ersätta den bruna påsen av papper. Enligt Åke Rosén kan behovet snabbt uppgå till flera miljoner avfallspåsar. Under sommaren 2013 beställde Nårab cirka en miljon soppåsar av Gaia och bolaget har fått beställningar på miljontals soppåsar till kommuner i Norge.

”Vi tror att det stora genombrottet kommer under 2015 med Danmark som en stor möjlig kund. Den danska regeringen har nämligen beslutat att matavfall inte längre får eldas upp utan att det i stället ska användas för produktion av biogas”, berättar Åke Rosén.  ”Vi beräknar att i Danmark är marknadspotentialen värd cirka en halv miljard kronor per år och att världsmarknaden rör sig om åtskilliga miljarder kronor.

”En annan viktig omständighet är att EU-parlamentet under våren 2014 röstade fram ett förslag kring minskning av användningen av plastpåsar. Förslaget innebär att EU-länderna måste minska sin förbrukning av traditionella plastpåsar med 80 procent fram till 2019. Avsikten är att plastpåsarna ska bytas ut mot påsar av returpapper, eller av material som är biologiskt nedbrytbara och komposterbara. Detta skapar möjligheter för bionedbrytbara material och vi ser möjligheter att starta en större produktion i Sverige. En viktig faktor för framgång är att det finns biogasanläggningar som kan hantera den nya avfallspåsen, något som exempelvis saknas i Helsingborg”, avslutar Åke Rosén.

Samarbete med Perstorp AB

gaia2Det går att tillverka bionedbrytbara kompostpåsar på flera olika sätt och polymeren polykaprolakton (Capa) är ett komplement till Biodolomer. Blandar man in Capa i Biodolomer förändras materialet på flera sätt. Biomaterialet blir lättare att bearbeta vilket är bra ur processynpunkt, men Capa skapar även angreppspunkter för mikroorganismer så att de snabbare kan bryta ner materialet.

Kemikoncernen Perstorp AB är en världsledande tillverkare av Capa och tillsammans med Gaia har man utvecklat nya och konkurrenskraftiga lösningar inom komposterbara biomaterial. Först ut är en bionedbrytbar kompostpåse som är tillverkad av Capa™. Påsen utvärderas för närvarande för användning i själva rötningsprocessen för biogasproduktion.

Capa TM är sedan 2014 även godkänd i Europa för livsmedelskontakt, vilket direkt innebär att materialet kan användas till ett flertal nya förpackningsapplikationer. Exempel på sådana förpackningar är varukassar, dryckesflaskor, förpackningar för färska eller behandlade livsmedel samt engångsglas, engångstallrikar och engångsbestick.

Demoanläggning i Vietnam

Gaia har träffat en överenskommelse med ett vietnamesiskt företag om utveckling av polymera föreningar och nedbrytbara bioplaster. En demoanläggning ska uppföras utanför Saigon.  Överenskommelsen träffades i samband med en resa till Vietnam som var organiserad av Tillväxtverket och Centec Hanoi, (Center for Environmental Technology Cooperation). Enligt Gaia kommer demoanläggningen att kompletteras med utveckling av system för tillverkning av biogas.

Bioplasterna driver på utvecklingen inom plastindustrin

Branschorganisationen European Bioplastics anser att bioplasterna driver på utvecklingen inom plastindustrin och EU-kommissionen har utsett bioplaster till en ”Lead Market”, alltså en marknad som driver på produkt- och/eller processutveckling. Ett aktuellt svenskt exempel är den satsning som Perstorp AB gör på bioplaster.

Vad är då en bioplast? Biobaserad innebär att materialet eller produkten helt eller delvis kommer från biomassa. I bioplaster utnyttjar man framförallt majs, sockerrör och vete. En fördel ur klimatsynpunkt är användningen av förnyelsebara material istället för oljebaserad fossil råvara, vilket minskar utsläppen av fossil koldioxid och sparar på jordens resurser.

Bioplasterna spelar redan en viktig roll i kortlivade produkter som förpackningsmaterial men efterhand utvecklas det fler och fler långlivade produkter. Några exempel är delar i tangentbord till datorer, mobiltelefonkåpor och komponenter inom bilindustrin.

Artikeln publicerades i september 2014