Satellitstyrda jordbruksmaskiner ger miljövinster

Automatisk mjölkning med hjälp av robotteknik introducerades i slutet av 1990-talet och finns nu hos knappt fyra procent av Sveriges mjölkproducenter. Korna går lösa och traskar till roboten för att bli mjölkade. Samtidigt blir de utfodrade.

Teknikutvecklingen inom lantbruket går snabbt även inom andra områden. Satellitstyrda jordbruksmaskiner tillhör exempelvis det senaste när det gäller växtodling. Traktorn eller skördetröskan styrs automatiskt och med hjälp av GPS-navigering får föraren exakt besked om traktorns position. Bränsleförbrukningen minskar och gödsling och skörd kan utföras med större precision. Förarens arbetsmiljö blir också bättre då hon eller han inte behöver styra. Nedan beskriver vi hur det går till.

GPS-navigering kan göra odlingen mer effektiv.

Datorstöd för precisionsstyrd odling

Föraren i en modern skördetröska får information via mätinstrument och datorskärmar om bland annat körsträcka, avverkning per timme, spannmålets vattenhalt och avkastning i ton per hektar. Föraren kan anpassa hastigheten till hur tätt säden står och kan även planera odlingen med hjälp av datorn. Det gäller att hitta den bästa möjliga kombinationen av olika grödor över jordbruksmarken. Detta för att nå bäst resultat utifrån växtföljden och utifrån förväntade priser på olika grödor. I datorn kan man lägga in information från laboratorieanalyser om hur de olika jordarna ska kalkas och hur mycket näring som ska tillföras. Information om förväntat utsäde, gödning och besprutning kan också läggas in och allt bildar bakgrund till säsongens budgetarbete.

Om lantbrukaren utnyttjar en kombination av avancerade markanalyser och exakt lägesbestämning kan odlingen planeras med högre precision. Avsikten med denna precisionsodling är att kunna behandla varje del av fältet optimalt.  Traditionellt kalkar, gödslar och besprutar man fältet likadant över hela ytan, men precisionsodlingen gör att resurserna kan styras dit där de behövs bäst. Detta minskar risken för läckage av kväve och fosfor till grundvatten och vattendrag. För att precisionsodling ska fungera måste lantbrukaren i detalj veta statusen för de olika ytorna på fältet och ha full kontroll över var traktorn eller skördetröskan befinner sig. Information om exempelvis hur mycket gödning som behövs på en viss yta finns lagrad i datorn. GPS-utrustningen håller reda på var traktorn befinner sig och utmatningen av gödningen regleras efter de olika förutsättningarna. En noggrann GPS-utrustning gör att överlappet mellan vändorna på åkern minskas från tio procent av maskinbredden till några få centimeter och både arbetstiden och bränsleförbrukningen minskar. Precisionsodlingen blir bra för såväl ekonomin som miljön men för närvarande är metoden lönsam endast för de största arealerna. Odlingen kan bli än mer detaljerad i framtiden och det finns forskare som ser framför sig en behandling av enskilda plantor, ungefär som när vi ger krukväxterna hemma olika doser av vatten och näring.

Ogräsroboten Lukas kan halvera kostnaderna för ogräsbekämpning.

Ogräsroboten Lukas

Robottekniken är också på väg in i ogräsrensningen – något som är av stort intresse för ekologiska odlare som för närvarande tar bort ogräset manuellt. Vid Högskolan i Halmstad pågår utvecklingen av ogräsroboten ”Lukas”. Den kan röra sig längs rader av plantor och med hjälp av en kamera identifiera plantorna. Ett roterande hjul tar hand om ogräs mellan raderna. En liten maskin av den här typen minskar  bränsleförbrukningen och jordpackningen. ”Lukas” kan användas till det mesta som odlas i rader och Högskolan beräknar att kostnaderna för ogräsbekämpning kan halveras med hjälp av roboten.

Artikeln är hämtad från skriften Miljönytta publicerad februari 2008.