”Det kan kanske låta lite långsökt att koppla samman ett blysmältverk med fiskodling men i praktiken är detta ett bra exempel på en fungerande industriell symbios”, berättar Peter Carlsson, som är vd för Boliden Bergsöe i Landskrona.

bolberg1 ”För några år sedan fick vi problem med att hitta ett vettigt användningsområde för vår spillvärme. Under många år har vi levererat överskottsenergi till Landskronas fjärrvärmenät men av olika anledningar har efterfrågan minskat. Att bara kyla ner det varma vattnet kostar pengar och är knappast förenligt med hållbar utveckling. Tanken på att utnyttja en tom lagerlokal för fiskodling och värma upp rummet och fisktankarna med spillvärme dök upp för ett par år sedan. Nu är det verklighet”, fortsätter Peter.

Tilapia gillar varmt vatten

I Sverige är fisken tilapia (Oreochromis niloticus niloticus) inte särskilt känd men den ligger på tredje plats i världen vad det gäller odlingsvolym och är väldigt populär i Asien och USA. Tilapia är en grupp afrikanska ciklidfiskar som har odlats i flera tusen år, framförallt i Asien. Fiskarna är omnivora (allätare) och kan leva av både animaliskt och vegetabiliskt protein. De växer dock snabbare på animaliskt foder. Ämnesomsättningen är så effektiv att cirka 1,2 kg foder ger ett kilo odlad tilapia. Fiskarna växer fort och ynglen blir stora som en tallrik på sex månader. Tilapia är stresstålig och fredlig och kan därför odlas i täta bestånd.

”Vi har tomma lokaler, en produktionsanläggning som går dygnet runt året runt, tillgång till överskottsvärme, eget reningsverk och god miljökompetens. I en av våra gamla fabrikslokaler står därför sedan ett år åtta gulgröna tankar fyllda med 26-gradigt vatten och detta är en av de första tilapiaodlingarna i Sverige. Vid ytan strömmar vattnet och fiskarna rör sig runt i cirklar. Vattenströmmen gör att fiskarna motionerar vilket gör att de mår bra och resultatet blir ett gott fast fiskkött”, säger Peter Carlsson.

”Att vi valde tilapia beror på att den gillar varmt vatten. Den lever vilt bland annat i Nilen och Victoriasjön. En annan viktig faktor är att tilapia som odlas i slutna recirkulerande system betraktas som en av de mest hållbara fiskarna vi kan äta. Marine Conservation Society har undersökt detta och rankar fisken i den högsta hållbarhetsklassen. Som särskilt positivt anses den slutna odlingen som gör att det inte blir någon vattenförorening eller spridning av parasiter, samt att fisken är allätare och kan producera fiskprotein från vegetariskt foder”, konstaterar Peter. ”Vi valt ett foder med 10 procent fiskmjöl från certifierade bestånd för att tilapian ska växa optimalt”.

Smältverk och fiskodling kan kombineras

Peter Carlsson som är vd vid Boliden Bergsöe inspekterar tilapiaodlingen. Foto Jenny Leyman.

Peter Carlsson som är vd vid Boliden Bergsöe inspekterar tilapiaodlingen. Foto Jenny Leyman.

”Boliden Bergsöe återvinner bly från uttjänta batterier och vår verksamhet är föremål för tillstånd enligt miljöbalken. Sedan många år genomför vi åtgärder för att påverkan på människor och miljö ska bli så liten som möjligt. Trots detta är det självklart att frågan om risker med fiskodling på ett blysmältverk dyker upp. Vi har naturligtvis undersökt detta och tilapia och andra fiskar tar inte upp tungmetaller genom vatten utan enbart genom födan. Vi har därför full kontroll och spårbarhet på fodret. Odlingen sker inomhus och vi genomför kontinuerliga provtagningar i lokalerna, vattnet och fiskarna. Alla värden ligger väl inom godkända nivåer”, berättar Peter.

”Under 2015 började vi sälja fisk som odlats i pilotanläggningen och hittills har cirka tre ton tilapia sålts – men det är för lite. Vi säljer framförallt till lokala fiskaffärer, restauranger och grossister i Skåne. Kapaciteten för pilotanläggningen är ungefär 9 ton per år men vi behöver investera i en större odling och sälja 175 – 200 ton om året för att det ska bli lönsamt. Så här långt har det varit lite trögt och det beror både på att tilapian är tämligen okänd i Sverige och konsumenterna är lite konservativa med vad de vill placera på tallriken. Vidare är fiskodling inte vår kärnverksamhet så därför finns det en stor potential för bättre marknadsföring och försäljningsinsatser”.

”Som vi ser det borde landbaserade fiskodlingar på industrier ha framtiden för sig. Spillvärmen används på ett klokt sätt och mänskligheten behöver nya sätt att producera hållbar mat och stoppa utfiskningen av havet”, avslutar Peter Carlsson.

Artikeln publicerades i april 2016.