Zygomyceter är mikrosvampar som får näring från dött organiskt material. När de odlas på avfall från skogen och lantbruket får man en biomassa som är rik på protein, aminosocker och vitaminer, lämplig som miljövänligt foder till fiskodlingar.

cewaBiotechföretaget Cewatech har utvecklat en teknologi där mikroskopiska svampar odlas på avfallsprodukter från skogen och lantbruket. Den näringsrika produkten kan bland annat användas i fiskfoder där den ersätter fiskmjöl i kommersiella fiskodlingar.

”I en första tillämpning använder vi avfallslut från Nordic Papers sulfitbruk i Säffle. I större skala kan fiskfoder från sådana substrat ge kvalitetsfisk, miljöförbättringar, höjd lönsamhet för pappersbruk och minskad utfiskning av världshaven”, berättar Lars Edebo som är forskningschef vid Göteborgsföretaget Cewatech.

Fiskodling – en snabbt växande industri

Den totala produktionen av fisk i världen uppgår till cirka 158 miljoner ton (2012) och i medeltal äter vi drygt 19 kg fisk varje år – mest äter man i Asien. Av fiskproduktionen utgörs mer än 42 procent av fisk som odlas i akvakulturer. Sedan 1950-talet har mängden odlad fisk ökat åtta gånger, vilket gör fiskodling till den snabbaste växande sektorn i livsmedelsindustrin. Enligt FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) kommer odlingen av fisk under det kommande decenniet fisk att överträffa fångsten av fisk. Det är mycket som talar för att olika former av akvakultur kommer att spela en viktig roll vad det gäller att försörja en växande världsbefolkning med högvärdigt protein.

I Sverige har odlingen av fisk ökat sedan 1980-talet men ökningen har avstannat under senare år. Produktionen uppgår till cirka 12 000 ton (2013) och mer än 80 procent utgörs av regnbågslax (Oncorhynchus mykis).

Att odla fisk i stor skala skapar utmaningar både för odlaren och miljön. I hög utsträckning används produkter från havet (fiskmjöl och fiskolja) som näring i odlingarna. Detta är både kostsamt och tveksamt ur miljösynpunkt. Högre kostnader och minskad tillgång till fiskmjöl har drivit på utvecklingen av alternativa protein- och fettkällor. En möjlighet är att använda foder från kväverika och oljerika växter, något som har en hel del nackdelar som både rör fodrets sammansättning och tillverkning. Man kan också använda sig av foder som produceras från både land- och havslevande djur. Det arktiska kräftdjuret krill är ett sådant möjligt alternativ, men tillgången är begränsad och kostnaden hög.

För att undvika att odlingen av fisk konkurrerar med produktionen av andra livsmedel pågår nu utvecklingen av alternativa proteinkällor. Här kommer Cewatech in och företagets metod att odla mikroorganismer på avfallsprodukter anses som en lovande möjlighet för fiskodlingsbranschen. Dessutom kan metoden bidra till att industriella avfallsfraktioner får ett nytt och nyttigare liv.

Proteinrik svampbiomassa

”Vårt arbete är i första hand inriktat på avfall och återvinning. Genom att utnyttja sidoströmmar från skogs- och jordbruket kan vi odla ätliga mikrosvampar (zygomyceter). Det går även att odla svamparna på avfall från livsmedelsindustrin. Svampbiomassans höga innehåll av protein, aminosocker och vitaminer gör den idealisk i fiskfoder för kommersiell fiskodling. Innehållet av aminosyror och aminosocker är nära identiskt med det hos små skaldjur som är huvudsaklig föda för rovfiskyngel”, säger Lars Edebo.
”Även människor har glädje av svamparna. Miljoner indonesier har under hundratals år ätit mikrosvampen i form av maträtten Tempe. Den är som en camembertost med svamptrådar på ytan men är tillverkad på krossade sojabönor i stället för av vassla från mjölk”.

Enligt Lars har Zygomycetsvamp som ingrediens i fiskfoder ett antal miljöfördelar:

  • Genom att blanda in vår svamp i fiskfodret kan man minska behovet av fiskmjöl och därmed utfiskningen havet.
  • Fiskmjöl innehåller miljögifter som ackumulerats och anrikats genom näringskedjan. Vår svamp har inte belastats av miljögifter.
  • Svampbiomassan innehåller protein med lämpliga aminosyror, omättade nyttiga C18 fettsyror, vitaminer och hexosaminer. De senare är viktiga för fiskens skyddande slem på hud och slemhinnor.
  • Övergödningen av havet minskar eftersom svampens cellväggar löses upp först när fodret hamnat i fiskens mage.
Zygomyceter är mikroskopiska svampar som får sin näring från dött organiskt material. Samtidigt kan de omvandla lignocellulosa och avfallsmaterial till värdefulla produkter. Foto: Cewatech

Zygomyceter är mikroskopiska svampar som får sin näring från dött organiskt material. Samtidigt kan de omvandla lignocellulosa och avfallsmaterial till värdefulla produkter. Foto: Cewatech

”Vid Nordic Papers pappersmassabruk i Säffle odlas svampen på sulfitlut, en biprodukt som är rik på kolhydrater. Normalt eldar bruket upp luten och tar vara på energin, men det är mer kostnadseffektivt att använda den till fiskfoder. Pilotförsöken har visat att odlingsmetoden är stabil och kostnadseffektiv. Svampbiomassan har testats av världens tredje största fiskfodertillverkare i foder till regnbåge (forell) och testerna visade att fiskarnas tillväxthastighet ökade. Fodret fungerar även utmärkt vid odling av lax, röding och abborre”, fortsätter Lars.

”Vi lärde oss mycket av odlingen i pilotskala och bemästrar nu problem som skumning, pH-ökning och kontamination. Pilotförsöken öppnade även för odling utan föregående sterilisering av odlingsmediet, vilket medför en betydande energibesparing. Svampbiomassan går lätt att skörda, avvattna och torka i fabrikens redan befintliga utrustning. Spillvärme kan användas och produktionskostnaderna är konkurrenskraftiga. Produktion i större skala skapar emellertid nya utmaningar vad gäller odling, skörd, tvättning och torkning och detta är något som vi arbetar med, bland annat tillsammans med Karlstads Universitet”.

Användning inom sjukvården

Lars Edebo har ett förflutet som chef för Sahlgrenskas bakteriologiska laboratorium, där han särskilt ansvarade för besvärliga svampinfektioner. Tillsammans med sonen Anders Edebo, som är kirurg, arbetar de även med att utveckla möjligheter att utnyttja svampens positiva egenskaper inom sjukvården.

”Från svampbiomassan kan man även framställa kitosanrikt cellväggsmaterial (CWM) som har rikligt med positiva laddningar och antibakteriell effekt. Detta skall prövas för sårbehandling och för att hindra spridning av antibiotikaresistenta bakterier som de fruktade Multipelt Resistenta Stafylokockerna (MRSA) och enterobakterierna (ESBL), vilka sprider sig särskilt inom sjuk- och äldrevård. Intresse föreligger även för prövning som vaccinförstärkare (adjuvans) för vaccination på slemhinnor och som läkemedelsbärare för fördröjd frigörning (sustained release). Vid upprening av CWM kan de övriga svampkomponenterna tas till vara för att användas som fiskfoder, vilket förbättrar produktionsekonomin och minimerar utsläpp”, avslutar Lars Edebo.

Artikeln publicerades i oktober 2016.