Den svenska skogen är en välvårdad resurs stadd i tillväxt, som både fungerar som kolsänka och förnybar råvarukälla. Träbyggandet ökar, men skogsråvaran får också en allt större roll för drivmedels-, kemi-, textil- och materialsektorerna. Innovationer och nya värdekedjor gör bioekonomin till en framtidsnäring att luta sig mot när fossila resurser fasas ut i världen.

Bioekonomin är den del av ekonomin där förnybara biomassaresurser nyttjas till produkter, tjänster och energi istället för fossila bränslen och material. I Sverige domineras bioekonomin av skogsbruk och produkter från skogsråvara. Den svenska skogen är en rik och tillgänglig resurs av hög kvalitet, och skogsnäringen har en bred bas med många aktörer som har både tradition och kompetens.

Skogen gör också dubbel nytta. Dels är den en koldioxidsänka som absorberar atmosfärisk koldioxid och kan binda den för lång tid – växande trä absorberar ett ton koldioxid ur atmosfären per kubikmeter. Dels ger den möjlighet till uttag av förnybara material som kan ersätta fossila. På sätt och vis når bioekonomin bortom det minskade resurstryck som kännetecknar den cirkulära ekonomin.

”Utan att använda förnybar skogsråvara når vi aldrig klimatmålen”, förklarar Carina Håkansson, Skogsindustriernas VD.

Tillväxten i skogarna är större än avverkningen, och ger hela tiden mer virke och biomassa. På 90 år har skogsförrådet nästan fördubblats. Räknar man med både kolinlagringen i den växande skogen och skogsråvarans påverkan jämfört med de råvaror den ersätter, binder det svenska skogsbruket 60–70 miljoner ton koldioxid per år.

”Det motsvarar hela Sveriges utsläpp under ett år. När vi använder skogsråvara som ersättning för mer klimatkrävande råvaror och material får vi en substitutionseffekt som annars skulle gå förlorad”, säger Johan Bergh, professor i skogsskötsel. Och det är en effekt som ger ringar på vattnet: med en export på 80 procent av produktionen bidrar skogsindustrin i allra högsta grad till att sänka koldioxidutsläpp globalt.

”Här kan skogsindustrin spela en nyckelroll i ett globalt genombrott för bioekonomin”, menar Mats Kinnwall, chefsekonom på Skogsindustrierna.

Trä som byggmaterial har fått en renässans, bland annat tack vare datorstödd tillverkning som underlättar industriellt träbyggande. I Sundbyberg har det byggts ett åttavåningshus helt i trä, och skyskrapor av korslimmat trä har redan börjat uppföras på flera håll i världen. Modern träbyggnadsteknik ger ett antal miljöfördelar jämfört med betong, och en byggnad av massivt trä kan hålla koldioxidinnehållet på plats i århundraden. Resterna kan återanvändas eller energiåtervinnas.

Den svenska skogsnäringen minskar koldioxidutsläppen med 60-70 miljoner ton per år. Det motsvarar Sveriges utsläpp under ett år.I dag används omkring hälften av det avverkade virket till byggvaror, och hälften till massa- och pappersindustrin. Restprodukter tas till vara genom utvecklade symbioser – som sågverksflis som går till massaindustrin – eller som energikälla. Det är en högt utvecklad näring med låga processutsläpp, och 96 procent av värmeenergin kommer från biobränsle. Stora Ensos pappersbruk i Skutskär är ett talande exempel: utsläppen har där minskats från 120 000 ton årligen till nära noll på 20 år, genom successiva och målmedvetna energieffektiviseringar.

Enligt en analys av Tillväxtanalys och SCB utgör den svenska bioekonomin i nuläget 7,1 procent av landets BNP, och nästan en fjärdedel av varuexporten. Men potentialen är ännu mycket större. Med utvecklade brukningsmetoder tros skogsbruket kunna öka sin produktion med 25 procent på några decenniers sikt, och det finns stora förutsättningar att bygga helt nya värdekedjor där skogen kan stå som råvara till högt förädlade produkter. I princip kan kolkedjor från skog ersätta fossila kolkedjor överallt. Fordon kan drivas av biobränslen, och dagens oljebaserade syntetfiber kan ersättas av cellulosabaserad textil.

”Vi kan säkerställa att vi är konkurrenskraftiga och jobbar upp i värdekedjan med mer avancerade produkter och innovationer. Produktionen kan stuvas om så att det som är en restprodukt idag blir en huvudprodukt i framtiden”, påpekar Karl-Henrik Sundström, VD för Stora Enso.

”Om 20 år kan 20 procent av produkterna vara nya material som exempelvis nanocellulosa och kolfiber, säger Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna. ”Sverige kan skapa en ny tekoindustri baserad på skogsråvara. Tekniska textilier för jordbruk och industri kan vara verklighet om fem år. Forskning och utveckling pågår för fullt och prototyper är redan klara.”

Det finns gott om exempel på hur nya lösningar börjar ta form. Preem har ökat andelen bioråvara successivt i sin Evolution biodiesel, och nu består den till nästan en tredjedel av tallolja. Under året har Sekab, Sveaskog och Preem inlett ett samarbete för att ta fram ett högkvalitativt drivmedel helt baserat på skogsresurser som sågspån och grot – en biobensin som ska kunna användas direkt i dagens förbränningsmotorer.

I Stenungsund pågår en omfattande satsning där industri och akademi möts, och där kemi- och skogsbranscherna samverkar med varandra för att utveckla nya värdekedjor för den svenska bioekonomin. Under parollen Hållbar Kemi 2030 är målet en världsledande ställning inom utveckling av hållbara produkter, effektiv produktion och förnybara bränslen.

Dagens skogsbruk lämnar ofta spill som grenar, toppar och stubbar på markerna. Redan idag finns en tillgång på över 10 miljoner ton sådan torrsubstans av avverkningsrester, som bara väntar på att skördas som råvara för en lönsam tillämpning. Och allt talar för att de nya tillämpningarna kommer. Sverige hör till de världsledande inom skogsindustriell forskning, och många innovationer är under utveckling.

Ett svenskt projekt där bland andra Tetra Pak deltagit har studerat bioplast till förpackningar gjord av bark, rötter och annan skogsråvara. Tekniken finns, det är bara en fråga om att skala upp den. Och SCA Forest Products har nyligen patenterat en ny teknik, Arcwise, för att framställa wellpappförpackningar med runda former, något som både kan spara vikt och ge nya designmöjligheter. På KTH har forskare utvecklat ett genomskinligt träkompositmaterial som kan komma att användas i solceller, och på sikt även som fönstermaterial. Cellulosabaserad gel som kan printas i 3D-skrivare är ett annat resultat från forskningsfronten.

I skogen har vi en välvårdad och växande resurs. Om vi satsar på att genom innovativ miljöteknik förädla den till material, kemikalier och avancerade bränslen kommer det att ge både klimatnytta globalt och en dynamisk, grön ekonomi i Sverige.

En brukad skog är bättre för klimatet än en obrukad

En brukad skog planteras, röjs, gallras och avverkas med regelbundna mellanrum under 300 år. Ett virkes- förråd byggs upp under cirka 70 år som sedan till större delen avverkas. Virke och biobränsle används som ersättning till andra, klimatpåverkande material och energislag.

En obrukad skog får utvecklas fritt under 300 år. Virkesförrådet byggs bara upp en gång och förändras sedan obetydligt över tiden. Träden gör tjänst som kolsänka, men i den obrukade skogen går man helt miste om substitutionseffekten.

Denna artikel publicerades först i magasinet Miljönytta på våren 2017