Energin i ett passivhus kommer bland annat från kyl- och frysskåpen i huset och från solceller. Ritning: White Arkitekter AB

Grundidén med ett ”passivhus” är att inget traditionellt uppvärmningssystem ska behövas, exempelvis genom olja, ved, eller el. Energin ska istället komma från andra värmekällor såsom kylskåp, spis och datorer och genom att solinstrålningen tas tillvara. Dessa värmekällor får kompletteras med andra åtgärder som minimerar värmeförlusterna från byggnaden.

Ett passivhus är mycket välisolerat och värmeförlusterna genom väggar, dörrar, fönster och tak blir små. För att förhindra att huset ventileras genom till exempel springor i väggarna lägger man ett plastskikt mellan innerväggen och isoleringen (klimatskärm) och ventilationsförlusterna kan minska ytterligare genom ett mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeväxlare. Eftersom husägaren inte behöver investera i ett traditionellt uppvärmningssystem kan han använda de lägre kostnaderna till att isolera väggar och fönster ytterligare. En solfångare på taket kan bidra med energi till varmvatten.

Men det är svårt att klara sig helt utan uppvärmning i vårt kalla klimat. Därför har också passivhusen ett värmesystem, om än så litet; En elvärmare i tilluften med en effekt som inte är större än en hårfön eller dammsugare. Det går också att utnyttja en värmepump som tar värme ur uteluften och som värmer tappvärmevatten och tilluften till huset. Den senare lösningen är vanlig i Tyskland där man också använder den i skolor och kontor.

I Sverige finns passivhus bland annat i Lindås utanför Göteborg och i Glumslöv i Skåne. För de 20 radhusen i Lindås är energiförbrukningen för värme, varmvatten och hushållsel i genomsnitt cirka 70 kWh per kvadratmeter och år. I Glumslöv projekterade man för en energiförbrukning på 60 kWh/kvm och år, vilket kan jämföras med Boverkets krav för nya hus på årligen 110 kWh/kvm.

Skanska bygger energisnåla flerbostadshus

Byggföretaget Skanska medverkar i flera projekt kring passivhus, bland annat de självuppvärmande radhusen i Glumslöv, som anses som ett av teknikens svenska pionjärprojekt. Skanska bygger också stora passivhus. I ett partnerskap med Karlstad bostadsaktiebolag (KBAB) har företaget skapat Sveriges största energisnåla flerbostadshus – det tolv våningar höga kvarteret Seglet. I Alingsås genomför Skanska energieffektiva renoveringar av 300 hyreslägenheter som byggdes på 1970-talet, samt viss nybyggnation. Detta är ett led i Alingsåshems mål om ett långsiktigt hållbart energisystem i sitt fastighetsbestånd.

Huset utan elräkning

Byggföretaget NCC har tagit fram ett koncepthus som man kallar ”huset utan elräkning”. Det består av två delar: dels ett passivhus som är välisolerat och energisparande, dels ett energialstrande tak som läggs utanpå, en så kallad energispoiler. Spoilern består av solcellspaneler som får tillräcklig yta och monteras i bästa vinkeln mot solen. Spoilern skyddar också mot vindens avkylning och skapar skyddande gårdar i lä mellan huset och spoilern. NCC håller för närvarande på med att bygga det största passivhuset i Sverige, Hamnhuset i Göteborg, på uppdrag av Älvstrandens Utvecklings AB. Inom samtliga regioner i Sverige har NCC tagit beslut att i egen regi bygga passivhus. Koncernen har också utvecklat konceptet med energideklarationer till att bli mer heltäckande klimatdeklarationer.

Artikeln är hämtad från skriften Miljönytta publicerad februari 2008.