Miljönytta i Sverige är stort – miljönytta i Kina är större
Inger Strömdahl inledde det välbesökta seminariet.
7 april hölls ett seminarium i Näringslivets hus på temat ”Miljönytta i Sverige är stort – miljönytta i Kina är större”. Bakgrunden var att hemsidan miljönytta.se – där svenska miljösmarta produkter och tjänster beskrivs – har översatts till mandarin. Målet var att visa på hur dessa miljönyttiga produkter och tjänster kan hjälpa också andra länder att komma till bukt med miljöproblemen. Och den största marknad som finns för sådana produkter och tjänster är den kinesiska.
Först ut var Inger Strömdahl, ansvarig för miljöpolicies på Svenskt Näringsliv och projektledare för miljönytta.se, som beskrev projektet och förevisade hemsidan. Hon gav också ett antal exempel på artiklar som finns på sidan, och som beskriver hur svenska företag ligger i framkant när det gäller att skapa miljönytta.
ABB:s frekvensomriktare
Frekvensomriktaren bidrar till både minskade utsläpp av koldioxid och minskade energikostnader.
Därefter intog Lena Wäppling, chef för den svenska försäljningen inom ABB av motorer och drivsystem, scenen. Hon berättade om hur vi, för att klara klimatutmaningen, måste effektivisera vår användning av energi. Ett område där det finns potential att göra sådana effektiviseringar är inom användandet av elmotorer. Två tredjedelar av industrins elanvändning kommer nämligen från drift av elmotorer, och med hjälp av så kallade frekvensomriktare, som reglerar varvtalen på motorerna så att de får precis så mycket kraft som de behöver, kan energianvändningen minska dramatiskt.
Skulle alla elmotorer i industrin bytas ut mot så kallade IE3-motorer, den motorklass med högst verkningsgrad, skulle vi spara 1,5 Twh årligen. Det motsvarar en halvt kärnkraftsreaktor, eller elanvändningen i 60 000 hushåll. ABB:s försäljning av frekvensomriktare och effektiva elmotorer är alltså bra för miljön, men eftersom de också sänker köparens energianvändning är de också bra business.
Lättare stål från SSAB
Hans Konradsson, chef för marknadsprojekt på SSAB, var inne på samma spår. Genom att erbjuda starkare och lättare stål kan man skapa en värld där mindre energi och material används, samtidigt som produkterna bli bättre och bättre. Ett exempel som Konradsson lyfte fram var dumperflak som, med hjälp av bättre stål, blir 50 procent lättare och kan ta nio procent mer last. På så vis är det inte bara stålet som blir lättare, starkare och mer hållbart, detsamma gäller världen som helhet.
Mats Denninger knyter Sverige och Kina närmare
Mats Denninger och Zhongshans borgmästare
Men vad har då Kina med allt detta att göra? Varför har miljönytta.se översatts till just mandarin? Det hjälpte Mats Denninger, regeringens samordnare för svensk-kinesiskt miljötekniksamarbete, till att svara på. Denninger målade nämligen upp bilden av ett Kina i kraftig omvandling. Inom en rätt snar framtid kommer en miljard människor att bo i kinesiska städer. I dagsläget ökar antalet stadsbor med 40 000 om dagen. Kina kommer att ha 221 städer med mer än en miljon invånare, att jämföra med Europa där det idag finns 35 sådana idag städer. Det leder till ökat vattenbehov, ökad krav på avfallshantering och så vidare.
Cleantech Scandinavia
Denna kraftiga urbanisering ställer självklart stora krav på en miljövänlig omställning av såväl infrastruktur som industri för att garantera en god livsmiljö. Detta har kineserna också insett, vilket är en av anledningarna till att miljöteknikmarknaden växer med 15-20 procent per år. Den bilden bekräftades också av Alexander Lidgren, grundare av Cleantech Scandinavia, som konstaterade att Kina idag är det land som satsar mest på just miljöteknik; 2009 investerade man 34 miljarder dollar, att jämföra med andraplacerade USA, som satsade 18 miljarder dollar. Lidgren framhöll dock att också de skandinaviska investeringarna ökar, och att Skandinavien som region är ett starkt varumärke. Skandinaviska företag har gott renommé i Kina, och goda möjligheter att sprida sina idéer och sälja sina produkter.
Svensk träbyggnadsteknik i Kina
Copperhill Mountain Lodge, trähus i Åre
En av de personer som vill vara med och bidra till den gröna omställningen i Kina är Lars Johansson, arkitekt och företagare på AIX Arkitekter. Johansson är en av de personer som starkast driver på för en utveckling där trä i högre grad används som byggmaterial. Det vore bra ur miljösynpunkt då trä binder koldioxid från atmosfären. Men AIX Arkitekter har också skissat på hur lägenhetsmoduler av trä kan paketeras i platta paket, transporteras till byggplatsen och sedan byggas ihop till ett antal olika varianter av lägenheter och småhus. På så sätt får man en flexibilitet i byggandet, samtidigt som transporten blir energieffektiv och koldioxidsnål.
Avancerad vattenrening
Endast vattenmolekyler passerar
Ett annat miljö- och hälsorelaterat problem som förstärks av tätbefolkningen är hotet från sjukdomsepidemier. Och ett av de största hoten mot trenden att vi blir allt friskare är utvecklingen av resistenta bakterier, som bland annat beror på överanvändning av läkemedel och föroreningar vid läkemedelsproduktion. Detta problem jobbar Aapo Sääsk, en annan av seminariets talare, och hans företag Xzero med att lösa. Genom att nyttja den typen av filter som finns i GoreTex-kläder, där materialet ”andas” kan man hetta upp det förorenade vattnet så att det förångar. Ångorna släpps igenom filtret, medan föroreningarna blir kvar; och därefter kan vattnet kylas ned så att det kondenseras på andra sidan filtret. Kvar blir då föroreningarna på den ena sidan, och det renade vattnet på den andra. Den här typen av lösningar skulle inte bara kunna rena vattendrag i allmänhet, utan möjliggör också för läkemedelsfabriker att ha slutna system där man använder samma vatten om och om igen. På så vis riskerar inga föroreningar att komma ut i den omkringliggande naturen, och risken för utvecklingen av resistenta bakterier minskar.
Lars Hjälmered om politikens möjligheter
Sista talare var Moderaternas miljöpolitiska talesperson, Lars Hjälmered, som knöt ihop diskussionerna genom att anlägga ett historiskt perspektiv på miljö- och klimatproblemen. Generellt, hävdade Hjälmered, har vi det otroligt mycket bättre idag än för bara några decennier sedan. Detsamma gäller miljön. För bara 20 år sedan nyproducerades Volvo 240; nästa år kommer hybriden V60, som drar 0,19 liter bensin milen. Det är den typen av teknikutveckling som kommer hjälpa oss att lösa klimatutmaningen.
Sammantaget bjöd seminariet på ett antal olika perspektiv från personer som befinner sig i olika delar av det svenska näringslivet. Gemensamt för dem alla är att de, varje dag, är med och producerar miljönytta. Förhoppningsvis kan denna miljönytta i än högre grad komma att exporteras till bland annat Kina. Översättningen av miljönytta.se är ett steg på den vägen.
Detta seminariereferat publicerades i april 2011.
