Rederiet Furetank miljöanpassar sin flotta och konverterar till LNG (flytande naturgas) som bränsle. De nya fartygen ger mindre utsläpp och klimatpåverkan, och ger hållbara konkurrensfördelar.

”Vi är helt övertygade om att det går att bedriva miljöanpassad sjöfart med god lönsamhet. Vårt fartyg Fure West konverterades därför under 2016 till att använda LNG (flytande naturgas) som bränsle och vi investerar i ytterligare fartyg för LNG-drift”, berättar Lars Höglund, som är VD för det familjeägda rederiet Furetank.

”De nya fartygen är mer energieffektiva och minskar påverkan på miljön. Investeringarna bidrar inte bara till miljöförbättringar utan även till hållbara konkurrensfördelar för den svenska sjöfarten”.

Klimatsmarta fartyg

De svenska rederierna Furetank Rederi AB, Rederi AB Älvtank and Thun Tankers BV har beställt sex nya miljöanpassade fartyg som byggs vid Avic Dingheng Shipbuilding Ltd. Tre av fartygen kommer att ägas av Furetank. Foto: Furetank.

”För oss har LNG under senare år blivit ett allt intressantare bränsle och drivkrafterna att konvertera fartygen från reguljärt marinbränsle är flera. Det visar sig att användningen av flytande naturgas, kombinerat med energioptimerad fartygsdesign i våra nya fartyg, minskar utsläppen av kväveoxider med mer än 88 procent. Utsläppen av partiklar minskar med 99 procent och av de försurande svaveldioxidutsläppen återstår mindre är 0,1 procent. Utöver detta förbättras bränsleekonomin positivt då bunkerförbrukningen minskar med 40 procent. Detta bidrar till lägre klimatpåverkan då utsläppen av koldioxid mer än halveras”, konstaterar Lars Höglund.

”Det handlar inte bara om att använda ett renare bränsle utan att även ta tillvara andra möjligheter att göra fartygen mer miljöanpassade. Här har vi tillsammans med våra partners utvecklat fartyg som möter både nuvarande och framtida krav. Det rör sig bland annat om:

  • Att hitta den optimala balansen med propellerns varvtal och motorns belastning. Rätt balans ökar verkningsgraden och vi har därför infört åtgärden på samtliga fartyg i vår flotta. Resultatet har blivit att bränsleförbrukningen har gått ned med 20 procent.
  • Frekvensstyrning av elmotorer för att använda flytande frekvens på elförsörjningen från axelgeneratorn till förbrukarna, som kan variera i varvtal, ger oss möjlighet att använda propellern på bästa sätt.
  • Installation av batteribackup för att undvika drift av hjälpmotorer för elproduktion. Vi behöver alltså inte köra extra hjälpmotorer för backup av elproduktionen.
  • Andra bränslebesparande åtgärder är att optimera skrovet till den fart och det djupgående som normalfartyget kommer att användas för, samt utvecklingen av en speciell typ av roderdesign. Effektivare styrning av rodret minimerar drag vilket minskar bränsleförbrukningen.
  • Monteringen av en ”dysa” runt propellern ökar dess dragkraft vid låg fart med med cirka 25 procent. Detta ger oss möjlighet att behålla högsta isklass utan att behöva installera onödigt stor huvudmotor.
  • Fartygets infrastruktur miljöanpassas genom energieffektiva ventilationssystem, värmeåtervinning från avgaser och kylvatten samt energieffektiv belysning.
  • Reningen av ballastvatten sker dessutom helt utan användning av kemiska additiv”.

”Bränslet är naturligtvis viktigt men det är kombinationen av stora och små åtgärder som samverkar till att göra sjöfarten mer miljöanpassad”, säger Lars Höglund.

Inte helt problemfritt

Klimatanpassning av ett fartyg är en kombination av en mängd olika insatser, exempelvis bränsleval, åtgärder för att minska bränsleförbrukningen och ökad energieffektivitet hos utrustningar, säger Lars Höglund, VD på Furetank. Illustration: Furetank.

”Investeringar i miljöanpassad teknik uppmuntras inte alltid av marknaden eller myndigheterna. Det hade varit bättre om hamn-, lots- och farledsavgifterna hade differentieras baserat på hälso- och klimatpåverkan. Så länge detta inte sker så kommer de smutsigare fartygen att finnas kvar. Ett hinder är att Sjöfartsverket ska gå med vinst och därmed inte har någon större drivkraft att ta bort dessa avgifter. Det finns naturligtvis politiska lösningar på problemet men där är vi ännu inte. Ett annat hinder för är det saknas bunkringsterminaler runt Östersjön för LNG-fartyg. För närvarande finns bara två fasta tankstationer – en i Finland och en i Norge”.

”Om klimatanpassade fartyg fick vissa konkurrensfördelar skulle de tolv fartyg som svenska rederier beställt med LNG-drift kunna klara av en stor del av sjötransporterna i Östersjön. Det skulle i sin tur bidra till att nå målen i The Baltic Sea Action Plan, som syftar till att rena Östersjön genom åtgärder i länderna runt Östersjön”, säger Lars Höglund.

”Det finns massor med bra miljöteknik som ännu inte utnyttjas av de fartyg som trafikerar våra farvatten. Potentialen för miljöförbättringar är stor vilket våra investeringar i ny teknik visar. Vi vill bidra till en renare framtid och minskad klimatpåverkan. Självklart hade det varit bra om myndigheterna och marknaden tydligare premierat sådana satsningar”, avslutar Lars Höglund.

Artikeln publicerades i september 2017.