En elmotor är energieffektiv och släpper inte ut några avgaser. Om alla Sveriges 4,5 miljoner fordon var elbilar skulle det räcka med 600 vindkraftverk för att att förse dem med bränsle. Visst låter det som ett perfekt affärskoncept, men trots att elbilarna har funnits sedan bilens barndom har konkurrensen från de bensin- och dieseldrivna motorerna alltid varit för hård. Praktiska omständigheter som räckvidd, pris, batterikapacitet och infrastruktur för laddning, är fortfarande utmaningar som måste lösas innan elbilarna på allvar ska kunna ta upp kampen med de fossildrivna fordonen.

Dagens elbil har en räckvidd på 15–20 mil, något som inom kort förväntas öka.

Det är emellertid inte ovanligt att utvecklingen tar oväntat snabba kliv. Oron för klimatförändringarna, kombinerat med insikten att den goda tillgången till fossil olja är ett övergående fenomen, har resulterat i ett ökat intresse för elbilar. Mycket har därför hänt under den senaste tiden och dagens elbil har en räckvidd på 15 – 20 mil, något som säkert kommer att öka. ABB bidrar till elbilens utveckling genom att göra det enkelt och lättillgängligt att ladda bilens batterier.

Snabbladdning av elbilar

”Våra snabbladdstationer passar alla typer av elbilar”, berättar Jenny Miltell, som är produktchef på ABB. ”Redan hösten 2008 inledde vi, tillsammans med Volvo och Vattenfall, ett utvecklingsprojekt kring laddstolpar och infrastrukturen för laddning, vilket ledde fram till att vi idag har en bred portfölj av laddstationer.

”I världen har ABB för närvarande ungefär 1200 snabbladdningsstationer som är uppkopplade via Internet. Det gör att vi direkt upptäcker om någon station är ur drift och i de flesta fall kan vi åtgärda problemet på distans. Våra stationer är dessutom förberedda att ingå i smarta elnät, är robusta och håller låg ljudnivå. För bilisten ser stationerna ut som en vanlig bensinmack med en ganska normal slang för bränslet. Beroende på batteri- och fordonstyp tar det cirka 20 minuter att ladda batteriet och normalt ger detta en körsträcka på cirka 100 km. Efterhand som batterierna utvecklas kommer säkert laddningen och långresorna att bli en ganska okomplicerad del av vardagen ”, konstaterar Jenny.

Batteriladdning i praktiken

För en vanlig bilägare är laddning av elbilar är antagligen ett område som inte är lätt att genomskåda. För närvarande fungerar det i praktiken så här:

  • Långsam och halvsnabb laddning
    När det gäller AC-laddning (växelström) av bilar pratar man ofta om långsam laddning och halvsnabb laddning. Vid långsam laddning tar det ungefär 8 timmar att ladda ett batteri och då används vanliga enfas vägguttag på 10-16A, vilket ger en effekt på max 3,7 kW. Vid halvsnabb laddning använder man sig av trefas-uttag eller högre ström och då kan man ladda en bil på mellan 1 – 4 timmar och den maximala effekten är då 22 kW.
  • Smartladdningsstationer
    Smartladdningsstationerna har AC-sladdning med 16 ampere vid 230 volt och stolparna har en fast kabel till bilen. En timmes laddning ger ett par mils körning och stationerna är uppkopplade och fjärrstyrda så att de kan uppgraderas och underhållas på distans.
Vidare kan de anslutas till olika typer av betal- och backofficesystem.
    ingen soppatorsk
  • Snabbladdningsstationer
    Snabbladdningsstationerna utnyttjar DC-laddning (likström) enligt CHAdeMo eller CCS-standard, där omvandlingen från nätets växelström till bilbatteriets likström sker i laddningsstationen. Systemet utnyttjar effekter på 20 kW till 100 kW (max 50 kW i Sverige) och normalt det tar 15 – 60 minuter att ladda ett tomt batteri.
ABB:s stationer är uppkopplade och fjärrstyrda, vilket innebär att de kan uppgraderas, underhållas på och anslutas till olika typer av betal- och backofficesystem. Den här typen av laddare placeras vid snabbmatställen, köpcentrum och längs motorvägen. Du uträttar ditt ärende och under tiden tankas elbilen.
  • Gemensam standard
    Energibranschen och fordonstillverkarna har nyligen enats om en gemensam europastandard för laddning av elfordon. Från 2017 ska alla laddstationer i offentlig miljö ha fasta kablar med Typ 2-kontakt samt vara uppkopplade mot Internet. Snabbladdarna ska vara utrustade med CCS-uttag.

Green Highway binder samman Sverige och Norge

Green Highway är ett intressant samarbete mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Tillsammans med energibolag och andra aktörer vill man skapa
en fossilbränslefri transportkorridor mellan Sverige och Norge. Projektet, som har en budget på 120 miljoner Euro, stöttas av EU via Interreg och nyligen utvärderades insatserna under åren 2007 – 2013. Av 115 projekt fick Green Highway högsta poäng enligt de kriterier som ingick i värderingsmodellen. Engagade politiker, gott samarbete mellan länderna och fokus på arbete i nätverk värderades högt. Som en del av projektet vill man förverkliga tanken att det ska vara enklare att ladda sin elbil än att tanka traditionellas fossila bränslen.

Inom Green Highway testas olika typer av bränslen, fordon och tekniska lösningar. ”Två hål i väggen” är sannolikt inte den slutliga lösningen på energiförsörjningen och intelligenta laddstolpar för elbilar utgör en viktig del i pusslet.

”ABB finns med som en av aktörerna i Green Highway-projektet men vi arbetar naturligtvis globalt med en produktportfölj för laddning av elbilar”, berättar Jenny Miltell. ”Vi erbjuder webbuppkopplade snabbladdningssystem för växel- och likström och har utvecklat verktyg för att hantera frågor som rör ledning, statistik och backoffice. Konsumentens behov är naturligtvis viktiga och ibland är en snabbladdning på 15 – 30 minuter helt nödvändig, men under normala omständigheter kan det vara helt acceptabelt att ladda bilen på kontoret när man jobbar eller hemma under natten”.

”Det finns en mängd olika scenarier för elbilar. I en stad med 500 elbilar kan exempelvis 150 AC (växelström) laddstolpar vara en lösning. I samma stad kan fem snabbladdare vid cityringen, 30 kombinerade AC/DC-stationer på 20 kW vid olika köpcentrum och ”100 AC wall-box” vid kommunala kontor, vara en annan lösning. Möjligheterna är många och lösningarna beror på samspelet mellan funktionalitet och ekonomi”, avslutar Jenny Miltell.

Artikeln publicerad i maj 2014