I skärgårdens labyrinter av öar och vatten går färjorna fram och åter. Men när det gäller teknikutvecklingen innanför skrovet är riktningen entydigt framåt: Viking Line var först med rotorsegel av lättviktskompositer, först med LNG-bränsle, först med att göra el av restvärmen från maskinerna. Nu bygger företaget världens mest klimatsmarta passagerarfartyg.

”Nybygget kommer att bli en pionjär inom sjöfarten med ett flertal nya tekniska lösningar”, säger Jan Hanses, vd för Viking Line. ”Vår målsättning är att hållbarhetsperspektivet ska finnas med i allt vi gör; sedan länge har Viking Line ställt krav på mer miljöanpassad teknik, genomfört bränslebesparingsprogram och introducerat nya miljöanpassade koncept ombord, ett miljöarbete som idag sträcker sig längre än vad regelverken kräver”.

LNG-bränsle, elektrisk framdrivning, rotorsegel, värmeåtervinning, hydrodynamiskt optimerat skrov och cirkulär avfallshantering: M/S Viking Grace har blivit en testbädd för innovativ energibesparingsteknik. Nu ligger erfarenheterna till grund för att bygga världens mest klimatsmarta passagerarfärja. Foto: Viking Line

Under 2017 skrev företaget på ett kontrakt för ett nytt fartyg med kapacitet för 2 800 passagerare. Den tredje september 2018 började det byggas i Xiamen i Kina. Siktet är inställt på att bygga ett av världens mest klimatsmarta passagerarfartyg, som sedan ska gå från Stockholm till Åbo varje kväll från och med början av 2021.

Förebilden för bygget är Viking Lines nuvarande flaggskepp, M/S Viking Grace, som blivit något av en testbädd för ny grön teknik – men målet är att det nya fartygets innovativa lösningar för energibesparing ska öka energieffektiviteten ytterligare 10 procent.

”Våra förväntningar på det nya fartyget är att hon blir den effektivaste kryssningsfärjan på hela Östersjön, eller kanske i hela världen”, förklarar Jan Hanses. ”Vi arbetar intensivt med ett program för att minska avgasutsläppen genom energieffektivisering. Inom programmet arbetar fartygens driftpersonal och rederiets tekniska avdelning med att införa bränsleekonomiska driftsmetoder, installera ny och mer energieffektiv teknik, minska fartygens hydrodynamiska motstånd och återvinna energi.”

Svavelfri naturgas istället för bunkerolja

Viking Grace trafikerar rutten Stockholm-Åbo via Mariehamn. När fartyget togs i bruk 2013 var det som världens första passagerarfartyg drivet av LNG, flytande naturgas, och nu ska tekniken gå i arv till det större nybygget. I jämförelse med marin bunkerolja minskar kväve- och partikelutsläppen med 85 procent och utsläppen av växthusgaser med 15 procent – och svavel- och partikelutsläppen är praktiskt taget noll.

Gasen levereras av tysk-svenska Aga via det specialbyggda bunkringsfartyget Seagas, som för över gasen i nedkyld form under den timme färjan ligger vid Stadsgårdskajen i Stockholm. LNG-kylningen återvinns i luftkonditioneringen:

”För att kunna hanteras och transporteras har den flytande naturgasen kylts ned till minus 162 grader. Kylan från gasen används sedan till att kyla ner resten av fartyget. Viking Grace var först i världen med den här typen av energiåtervinning”, förklarar Kari Granberg, projektchef för Marine Operations på Viking Line.

2015 blev Viking Grace också första fartyg att göra en pilotinstallation av svenska Climeons energiåtervinningssystem Ocean Marine (se även artikeln ”Värmeförluster räddas till el”), som återvinner spillvärmen från fartygets motorer till elektricitet; pilotförsöket har fallit väl ut, och under 2017 genererades 483 700 kWh ren och utsläppsfri el. Climeon har ett nära samarbete med Viking Line även i konstruktionen av det nya fartyget, och lovar att kunna leverera nio gånger mer kraft där jämfört med installationen på Viking Grace.

”I ett första skede har vi nu bestämt oss för att inkludera Climeon Ocean-systemet när vi utvecklar nya fartyg. Men vi utvärderar också möjligheten att bygga om våra befintliga fartyg så att tekniken kan användas inom hela vår flotta”, säger Kari Granberg.

Nygamla rotorsegel sparar bränsle

Det mekaniska rotorseglet som eftermonterats på Grace har utvecklats av finska Norsepower, utsett till Climate Solver av WWF 2018. Innovationen sparar bränsle och minskar koldioxidutsläppen med upp till 900 ton per år. Foto: Viking Line.

I april 2018 togs ännu en innovativ teknik i bruk på Viking Grace: då började fartyget utnyttja vindkraft för hjälpframdrivning, med hjälp av ett mekaniskt rotorsegel. Beroende på vindförhållandena kan det spara upp till 900 ton koldioxidutsläpp per år.

Rotorseglet är en cylinder som skjuter upp från fartyget, 24 meter hög och 4 meter i diameter. En motor driver cylindern att rotera runt sin axel, och rotationen ger en tryckskillnad mellan sidorna som ger en dragkraft i färdriktningen. Det här kallas magnuseffekten – den kraft som till exempel gör att en skruvad fotboll får en krökt bana genom luften.

”Vi vill vara branschföregångare när det gäller att utnyttja lösningar som minskar miljöbelastningen. Företaget Norsepower har utifrån det mekaniska rotorseglet utvecklat en världsledande innovation och vi är stolta att vi kan ta denna innovation i bruk på Viking Grace som första passagerarfartyg i världen”, säger Jan Hanses.

Med rotorsegel som hjälpkraft kan ett fartyg spara 5-20 procent bränsle och ändå hålla hastigheten. När uppfinningen gjordes på 1920-talet (då kallad flettnerrotorn) lades den i malpåse. Investeringskostnaderna för tekniken kunde inte konkurrera med det billiga bränslet då – men med moderna kompositer och klimatnyttan med i kalkylen förändras bilden. Norsepower har också vidareutvecklat tekniken till ett flexibelt och lätthanterligt system: när vindriktningen och vindhastigheten är gynnsam aktiveras seglet automatiskt, och motorerna justeras så att hastigheten hålls konstant.

Det nya fartyget kommer att byggas med dubbla rotorsegel. Nybygget kommer också att bli den första kryssningsfärjan som utrustas med ABB:s elektriska framdrivningssystem Azipod – ett system som tidigare sparat in mer än 700 000 ton fartygsbränsle runtom i världen. Med Azipod är propellern placerad på en fritt roterande kapsel på utsidan av skrovet, vilket ger snabb manövrering. I en skärgård kan effektivitetsvinsten bli särskilt stor.

”För att fortsätta värna om vår unika havsmiljö använder vi oss av nya innovationer. Med miljö och komfort i första rummet tar morgondagens reseupplevelse form, avslutar Jan Hanses.

Artikeln publicerades i september 2018.