Lastpallar är en viktig komponent i de flesta transporter av gods. Sannolikt finns det varje sekund miljontals pallar som är på väg till en destination, eller som finns placerade i ett pallställ i en lagerbyggnad någonstans i världen. Massor av lastpallar är säkert också staplade utanför ett lager eller en produktionsbyggnad i avvaktan på sitt framtida öde. Att låta lastpallen gå i retur borde vara fördelaktigt ur kostnads- och miljösynpunkt, men tyvärr är det många pallar som försvinner, stjäls, hamnar på en svart marknad, eller helt enkelt slängs i en avfallscontainer.

Det gäller alltså att ha koll på sina pallar och pallhantering är ett område som innehåller både kostnader och miljöpåverkan.

    IP-Groups lastpallar ger bland annat 40 procent färre returtransporter, 40 procent minskade koldioxidutsläpp och 100 procent återvinning och återanvändning.

    IP-Groups lastpallar ger bland annat 40 procent färre returtransporter, 40 procent minskade koldioxidutsläpp och 100 procent återvinning och återanvändning.

Oavsett vilket material pallen är tillverkad av – trä, plast, wellpapp, metall eller andra material – finns det anledning för de flesta företag att fundera över lastpallens livscykelkostnad och dess sammanlagda miljö- och arbetsmiljöpåverkan. Rent konkret kan det exempelvis röra sig om kostnader för lastpallar som går sönder, kostnader och tid för att kontrollera att pallarna är hela och rena, samt miljöpåverkan under pallens livscykel. Här har de olika materialslagen olika styrkor och svagheter och förutom ekonomi och miljö är det många andra faktorer som spelar in när företag och transportbolag väljer lastpallar. Hygienfrågor och transportsäkerhet är några exempel på faktorer som kan behöva beaktas.

Bättre ekonomi och minskad miljöpåverkan

”Hänsyn till miljön har blivit allt viktigare i hela logistikkedjan och detta är något vi verkligen tänker på när vi tar fram nya produkter och transportlösningar”, konstaterar Tobias Josefson, som är VD för IP-Group. ”Miljöfrågorna är naturligtvis också viktiga i det dagliga arbetet och vi är certifierade enligt ISO 14001 och väljer våra leverantörer med omsorg”.

IP-Group har uppmärksammats av transportbranschen för sina miljöpallar och under 2013 vann bolaget WorldStar 2013 med sin staplingsbara ”loop pall/miljöpall”. Utmärkelsen delades ut av WPO World Packaging Organisation och Tobias fick åka till Sydney i Australien för att hämta hem priset. På Scanpack-mässan samma år fick bolaget ta emot en ScanStar för bästa nordiska transportlösning. Vad är det då som IP-Group erbjuder som väcker sådan uppmärksamhet?

”Hemligheten ligger i att vår miljöpall samtidigt bidrar till bättre ekonomi, miljö och arbetsmiljö. Vi talar om 40 procent färre returtransporter, 40 procent bättre staplingsbarhet, 40 procent minskad vikt, 40 procent minskade koldioxidutsläpp och 100 procent återvinning och återanvändning”, berättar Tobias Josefson.

Returtransporterna minskar

Den svensktillverkade pallen består av returplast och jämfört med traditionella träpallar är den betydligt lättare och har längre livslängd. ”Ser vi på arbetsmiljön väger vår pall 16 kg, en träpall kan väga dubbelt så mycket om den dragit till sig vatten. Risken för belastningsskador minskar och dessutom elimineras problemen med skador från spikar och flisor”, säger Tobias. ”Miljöpallen klarar 6 – 10 års hantering vilket kan jämföras med 1 – 2 år för träpallen. Visst kan man laga en skadad träpall eller elda upp den och ta till vara energin. En utsliten plastpall kan malas ner och materialet kan hamna i en ny lastpall”.

”Precis som träpallen har miljöpallen tre medar undertill och passar därför i pallställ, rullbanor och kedjetransportörer. På höjden kan man stapla 24 pallar och får en totalhöjd på 254 cm, vilket kan jämföras med träpallen där man på samma höjd får plats med 17 pallar”, fortsätter Tobias. ”En kund som införde miljöpallen minskade antalet returtransporter med 250 stycken per år. Kunden minskade också antalet pallplatser från 30 000 till 18 000. Förutom en ekonomisk besparing på flera miljoner kronor per år minskade utsläppen av koldioxid med 156 ton per år”, avslutar Tobias Josefson.

Artikeln publicerades i december 2013